Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att förenkla regelverket och införa konkurrensneutrala skatter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skapa utrymme för ökad marknadsföring av Sverige som turistland.
I sin senaste regeringsförklaring sa Göran Persson att ”livskraftiga regioner ska utvecklas i hela landet” och slog fast att på många orter nu vänder en negativ utveckling, ”som i delar av Norrbotten där industri, besöksnäring, biltestverksamhet och handel investerar och anställer”. Och visst ligger det en del i det. Problemet är att utvecklingen inom besöksnäringen hämmas av moms, punktskatter, arbetsgivaravgifter, egenavgifter, löneskatter och krånglig detaljreglering.
Till skillnad från många andra näringsgrenar kan turistnäringen inte flytta. Den måste ha sin produktion på plats och därmed betala svenska skatter och avgifter, vilket innebär högre priser än i våra konkurrentländer. Turistnäringen sysselsätter i dag 127 000 människor i Sverige, en siffra som kunde vara betydligt högre om rätt förutsättningar gavs. Svenska turistföretagare, inte minst i den norrländska glesbygden, är kapabla, kunniga och kreativa, men statens pålagor sätter käppar i hjulen i stället för att se till att de snurrar. Kunde vi öka antalet gäster till Sverige betyder det viktiga inkomster även för livsmedelshandlare, bensinstationer med flera. Turismen innebär på många orter en högre samhällsservice året runt, även när turisterna åkt hem; större Icabutik, apotek, systembolag med mera. En stark turistnäring i hela Sverige innebär vidare ökade möjligheter att upprätthålla ett nationellt transportnät på marknadsmässiga grunder, något som inte minst skulle gynna de svenskar som bor och verkar utanför landets storstadsområden.
Enligt den senaste statistiken över boendeintäkterna från hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser är det framför allt Stockholmsregionen som upplevt en rejäl ökning. I nästan samtliga andra län har intäkterna minskat, och värst är det i bland annat Jämtland, Dalarna, Värmland och Västerbotten. Det är med andra ord ytterst viktigt inte minst för glesbygden att den svenska turistnäringen utvecklas och växer.
Riksdagen beslutade i juni 2005 (prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:295) att det övergripande målet för turistpolitiken ska vara att Sverige ska ha ”en hög attraktionskraft som turistland” och ”en långsiktig konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet”. Därför borde man från samhällets sida agera kraftigare för att verkligen locka hit turister, ge svenska turistföretagare rimliga villkor och se till att behålla jobben kvar i Sverige. Det kan ske genom förenklade regelverk, införande av konkurrensneutrala skatter och värnande om turistföretagen. Detta bör ges regeringen till känna.
Förra året var turisternas konsumtion i Sverige 172 miljarder kronor och utgjorde 19 procent av Sveriges totala tjänsteexport. För varje 100-lapp en utländsk turist spenderar här kommer 45–48 kronor samhället till godo i form av skatter och avgifter. Få andra industrigrenar kan visa upp en sådan avkastning.
Vi får ofta höra att vi är dåliga på att marknadsföra vårt land på ett positivt sätt. Som exempel kan nämnas att Västernorrlands län beskrivs i turistinformation i Frankrike som ett område som inte är värt att besöka, för där finns bara fabriker och det är smutsigt. Vi som bor i Norrland vet hur fel det är, men det är inte lätt att nå ut till turister och informera om att den beskrivningen är felaktig.
Våra grannländer är betydligt duktigare på att marknadsföra sig som turistländer, men de har också mer statliga pengar till detta. Sverige behöver också skapa möjligheter i kommande budgetar för att beskriva vårt vackra land på ett så positivt sätt så att antalet turister ökar och därmed ger positiva effekter för turistnäringen. Detta bör ges regeringen till känna.