Riksdagen avslår regeringens förslag om att inrätta ett energiutvecklingsråd i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen avslår regeringens förslag till fördelning av forskningsresurser inom energiområdet och begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i enlighet med vad i motionen anförs.
I proposition 2005/06:127 föreslår regeringen med utgångspunkt från den s.k. Lång En-utredningen att riksdagen antar en långsiktig vision för omställning av energisystemet. För att sedan konkretisera denna övergripande vision avser regeringen att inrätta ett energiutvecklingsråd.
Enligt propositionen har Statens energimyndighet ansvaret att utifrån de övergripande målen för energipolitiken och de långsiktiga energipolitiska insatserna utforma verksamheten genom vad man kallar kriteriebaserad prioritering: ”Alla insatser kring forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering som kan ha relevans för omställningen av energisystemet bör kunna övervägas. En god balans bör eftersträvas mellan insatser för tillförsel och effektivare energianvändning.” Genomförandet av ovan nämnda insatser bör enligt regeringens förslag struktureras inom sex temaområden under ledning av Energimyndigheten. Myndigheten skall uppenbarligen utforma vision och mål för vart och ett av dessa som man exempelvis redan gjort inom temaområdet Byggnaden som energisystem och på vägtrafikområdet. På det senare området har regeringen inrättat en kommission mot oljeberoende för att bistå regeringen i arbetet med att peka ut vägar för att uppfylla det i regeringsförklaringen 2005 uppsatta målet att till år 2020 bryta Sveriges beroende av fossila bränslen.
Vidare föreslår regeringen att Statens energimyndighet ges ett särskilt ansvar för att idéer och projekt inom energiområdet som bedöms ha kommersiell potential ges ett sådant stöd att deras tekniska och marknadsmässiga förutsättningar kan prövas.
Som framgått ovan är det meningen att Energimyndighetens övergripande roll och ansvar för de energipolitiska insatserna skall stärkas. Medlen inom anslaget för forskning, utveckling och demonstration på energiområdet under utgiftsområde 21 Energi skall därför i framtiden administreras av Energimyndigheten.
Energiforskning är inte ett ändamål i sig, utan ett medel för att uppnå de energipolitiska målen. Det är regeringens och därmed också Energimyndighetens uppfattning. Det övergripande energipolitiska målet för regeringen är att ställa om det svenska energisystemet till ett ”hållbart energisystem”. Kristdemokraterna menar att regeringen i propositionen har en alltför snäv syn både på energiforskningens uppgift och på målet för energipolitiken. Därtill anser Kristdemokraterna att de övergripande energipolitiska målen skyndsamt behöver tillföras konkreta och kvantitativa målsättningar.
Politiken bör inriktas på hållbar utveckling. Men det är inte synonymt med vad regeringen kallar hållbart energisystem. Ett nationellt program för avveckling av kärnkraften och oljeberoendet utan realistiska möjligheter att ersätta bortfallet är liktydigt med att sabotera samhällsekonomin. Det är inte hållbart, tvärtom.
Enligt Kyotoöverenskommelsen har Sverige vissa åtaganden som måste uppfyllas. Forskningens roll i det sammanhanget bör vara att förutsättningslöst bidra till utvecklingen av energisystem som kan klara sådana åtaganden på effektivast möjliga sätt. Det gör vi inte om all forskning på produktionssidan koncentreras på de prioriterade förnybara energikällorna vind och biobränsle. Omkring 90 procent av elproduktionen i Sverige består av antingen vattenkraft eller kärnkraft. Dessa områden, där svenska forskare och svenska företag varit världsledande, nämns knappast i propositionen. Trots att vattenkraften är en förnybar energikälla är det uppenbarligen inget att satsa forskningsresurser på. Trots att man tillåtit och uppenbarligen ämnar tillåta stora effekthöjningar i landets kvarvarande kärnreaktorer ser regeringen uppenbarligen inget behov av FoU på det området.
Målen för energipolitiken bör i stället vara att trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor, samtidigt som Sverige lever upp till de åtaganden som vi gjort internationellt på klimatområdet och nationellt vad gäller hälsa och miljö. Att låta Energimyndigheten fördela snart sagt alla statliga medel till energiforskningen med huvudsyfte att snabba på omställningen av energisystemet är inte bästa sätt att nå de målen. Den vägen kommer grundforskningen att bli än mer styvmoderligt behandlad än i dag. Med den styrningen kommer FoU på energiområdet inte att allokeras kostnadseffektivt. Att Energimyndigheten skulle vara bättre skickad att hitta projekt för kommersialisering än marknadens aktörer har vi också svårt att tro. Därmed yrkar Kristdemokraterna avslag på förslaget om ett energiutvecklingsråd och uppmanar regeringen att återkomma med nya kvantifierbara och mätbara mål angående de långsiktiga insatserna kring forskning, utveckling och demonstration på energiområdet.