Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge projektverksamheten en tydligare inriktning mot hållbar tillväxt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa transparens i beslutsfattandet om projektanslagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se till att utvärderingar av projekten genomförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta initiativ till att projekten blir färre och större.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka kontrollen av regelefterlevnaden.
Riksrevisionen har granskat den regionala projektverksamhet som bedrivs inom den regionala utvecklingspolitiken. Granskningen visar att en stor del av det statliga stödet inte används effektivt och inte i tillräcklig grad bidrar till de mål som riksdagen och regeringen satt upp. Enligt Riksrevisionen finns det skäl att överväga en grundläggande omprövning av hur stödsystemen inom den regionala utvecklingspolitiken bör vara utformade.
I punkterna nedan sammanfattas den kritik som Riksrevisionen riktar mot den regionala projektverksamheten. Kritik som Folkpartiet i huvudsak ställer sig bakom.
Enligt riksdagen intentioner ska näringslivets behov vara styrande för stödgivningen. Detta har dock inte uppfyllts. Istället har Riksrevisionen funnit att offentliga organ inte bara i betydande omfattningen är finansiärer av stöden utan även mottagare.
Många projekt har sådan karaktär att de kan bedömas vara ordinarie uppgifter för myndigheter och kommuner. Detta medför en risk för att projektmedlen blir en möjlighet för offentliga organ att förstärka sina anslag.
I riksdagens intentioner för verksamheten har miljö- och jämställdhetsaspekter lyfts fram. Detta avspeglas dock inte i besluten om vilka projekt som får stöd.
Enligt Riksrevisionen bedrivs arbetet hos de stödgivande myndigheterna utan tillräcklig transparens. Detta kan, enligt Riksrevisonen, ifrågasättas, eftersom stödgivarna beviljar sig själva medel i 20 procent av fallen.
Riksrevisionen anser att det finns brister i utvärderingarna av projekten och att detta innebär att varken regering eller riksdag har tillräcklig kunskap om effekterna av stöden.
Riksrevisionen avslutar sin granskning med följande rekommendationer till regeringen, rekommendationer som Folkpartiet ställer sig helt bakom. Regeringen bör:
Ge projektverksamheten en tydligare inriktning mot hållbar tillväxt.
Skapa transparens i beslutsfattandet med bl.a. skriftliga motiveringar av både bifall och avslag på ansökningar om projektstöd.
Säkerställ att utvärderingar av projekten genomförs.
Ta initiativ till att projekten blir färre och större så att näringslivets involvering kan öka.
Öka kontrollen av regelefterlevnaden för att bl.a. se till att projekten inte finansierar ordinarie verksamhet hos stödgivare eller andra myndigheter.
Allt detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.