Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett övergripande mål om att minska företagens administrativa regelbörda med minst 25 % till år 2010.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att oftare utnyttja de möjligheter till undantag för små företag som ges i de regelverk som beslutas på EU-nivå.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa revisionsplikten för små företag och påskynda förenklingarna av miljöbalken samt plan- och bygglagen.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett oberoende offentligt organ med uppgift att granska nya och ändrade regler.

Dyra regler

Det är krångligt att vara företagare i dag. Regelverket är omfattande och invecklat, och för varje år som går läggs nya regler till de gamla. Svenska företagare ska i dag rätta sig efter mer än 20 000 sidor med företagsregler och fylla i över 90 miljoner blanketter varje år.

Ett svenskt företag med färre än 20 anställda har kostnader för att administrera skatte-, arbetsmarknads- och miljöreglerna på cirka 30 000 kronor per anställd varje år. Statens egen företagsmyndighet, Nutek, har räknat fram att företagens direkta administrativa kostnader för regelverket i dag uppgår till mellan 60 och 70 miljarder kronor varje år. Denna summa betalas indirekt av företagens anställda – i form av lägre löner – och av alla konsumenter – i form av högre priser.

Ovanpå detta måste man lägga den samhällsekonomiska kostnaden för regel­krånglet i form av företag som aldrig startas, investeringar som aldrig görs och arbets­tillfällen som inte skapas. I Holland har regeringen uppskattat att den övriga samhällsekonomiska kostnaden för regelkrånglet är lika stor som den administra­tiva bördan. I Sveriges fall skulle det betyda att regelkrånglet kostar samhälls­ekonomin mellan 120 och 140 miljarder kronor varje år.

Allt detta kan inte tas bort, även företagen drar nytta av ett väl fungerande regelverk, men reglerna kan bli betydligt enklare och lika effektiva.

För lite har hänt

Regeringen har sedan 1998 talat mycket om att regelbördan måste minska. Inledningen verkade ambitiös genom skapandet av Simplexförordningen och den särskilda Simplexenheten på Näringsdepartementet. Men efter en kort tid gick luften ur regeringens arbete. Riksdagen uppmärksammade detta och uppmanade i december 2002 regeringen att gå igenom hela regelverket som rör företagande så att onödiga och krångliga regler kan tas bort, samt att formulera ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet senast under denna mandatperiod.

Under de senaste två åren har regeringen åter börjat bli mer aktiv denna fråga. Ett ambitiöst arbete med att kartlägga regelbördan pågår under Nuteks ledning. Nutek har avslutat kartläggningen av vissa delar av skatteområdet samt årsredovisningslagen. Återstående kartläggningar beräknas bli färdiga under början av 2006.

Dessa kartläggningar täcker dock bara 65 % av företagens regelbörda. Regeringen har hittills undantagit områden som beräknas stå för minst en tredjedel av företagens regelbörda, livsmedels-, konsument-, finansmarknads- och vissa delar av skattelagstiftningen från kartläggningen. Alliansen har tidigare kritiserat regeringen för detta och uppmanat den att göra det självklara; kartlägga hela regelbördan som ett första steg i att förenkla alla regler, inte bara vissa. Det är på tiden att regeringen nu aviserar att den avser att ge Nutek i uppdrag att även kartlägga de återstående områdena, ett arbete som ska vara avslutat senast 2007.

Genom att regeringen dröjde med att ge Nutek detta självklara uppdrag har – återigen – tid förlorats i det viktiga förenklingsarbetet.

Nutek leder också ett arbete med att samla in regelförenklingsförslag från berörda myn­digheter inom deras områden. De förslag som kommit in består dock till stor del av förbättringar av myndigheternas egna hemsidor, tillgänglighet via Internet och sammanförande av flera regelverk till ett. I det stora hela handlar det om små administrativa förbättringar. Samtidigt hotar regelbördan att växa på andra håll. Ett exempel är Skattekontrollutredningens förslag att alla torghandlare och kiosker ska tvingas köpa in datoriserade kassaregister, något som kan komma att kosta en kvarts miljon småföretagare cirka 2,5 miljarder kronor.

I regeringens redovisning framgår antalet nya, förändrade och upphävda föreskrifter och allmänna råd. Från 1999 har regeringen infört eller ändrat över 3 000 regler som har effekt för små företag. Endast cirka 1 100 regler har upphävts.

Alliansens plan för enklare regler

Allians för Sverige tycker att det är beklagligt att regeringen fortfarande inte har formulerat ett övergripande mål för det samlade regelförenklingsarbetet. Än så länge har regeringen bara utlovat att minska regelbördan på skatteområdet med 20 % och regelbördan för årsredovisningslagen med 15 % till år 2010.

Allians för Sverige vill ha ett betydligt ambitiösare mål. Vi lovar därför att minska de svenska företagens administrativa kost­nader för samtliga statliga regelverk med 25 % senast år 2010.

Det arbete som pågår i Holland och Storbritannien är utmärkta förebilder. År 2003 lovade den borgerliga holländska regeringen att minska regelbördan för företagen med 25 %. Den holländska regeringen har uppnått 2/3 av sitt mål hittills. Återstoden räknar man med att uppnå under 2006.

Allians för Sverige kommer att angripa regelkrånglet från två håll:

Stora befintliga regelverk ska göras enklare. Bland de många åtgärder som alliansen kommer att föreslå finns:

En stor och växande del av regelverket för företagen härstammar från EU-nivå. Det gäller inte minst inom den finansiella sektorn. EU-direktiven tillåter dock på många punkter att undantag görs för små och medelstora företag, till exempel direktiven om revisionsplikten och EU:s arbetstidsdirektiv. Dessa möjligheter har den svenska regeringen, till skillnad från regeringarna i Storbritannien och Finland, inte utnyttjat. Denna möjlighet kommer alliansen att utnyttja i mycket större utsträckning.

Grindvakt mot ny regelbörda

Men det är minst lika viktigt att se till att inte nya dyra regler ersätter de som försvinner. Det visar sig tyvärr ofta i efterhand att kostnaden för en regel inte är rimlig i förhållande till syftet. En stående kritik mot regeringen från Näringslivets regelnämnd (NNR) har varit att det ytterst sällan gjorts några ordentliga analyser i förväg av konsekvensen av nya eller förändrade regler för de företag som berörs.

Allians för Sverige vill att alla nya lagar och regler som berör företagen ska granskas av ett offentligt organ med samma oberoende ställning som Lagrådet innan de får träda ikraft. Granskningen ska se till att inga nya regler får införas utan att de utformats så att de uppnår sitt syfte på enklast möjliga sätt för företagen. Detta offentliga organ ska arbeta under en begränsad tid för att skynda på regelförenklingsarbetet. Alliansens avsikt är att alla propositioner ska ha granskats och godkänts av detta organ innan de läggs på riksdagens bord.

Stockholm den 20 januari 2006

Eva Flyborg (fp)

Per Bill (m)

Åsa Torstensson (c)

Maria Larsson (kd)