Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall formulera mer konkreta och uppföljningsbara mål för stödformerna, särskilt på verksamhetsgrensnivån.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de uppföljningsbara målen bättre bör spegla även de olika aspekterna av begreppet hållbar tillväxt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att målen skall formuleras så att dessa är lika för alla myndigheter som beslutar om ett visst stöd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall utveckla återrapporteringskraven för företagsstöd så att den ekonomiska och den ekologiska dimensionen ingår i återrapporteringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall utveckla återrapporteringskraven och indikatorerna för företagsstöden så att dessa består av krav på redovisning av verkliga utfall.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall utforma återrapporteringskraven för projektverksamheten på ett sådant sätt att de kan ge en samlad bild av utfallet av de anslagsmedel som används till projektverksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bättre skall anpassa innehållet i förordningarna för stödformerna till mål- och resultatstyrningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall utforma könskvoteringsvillkoret i förordningarna för regionalt utvecklingsbidrag och sysselsättningsbidrag som ett mål på aggregerad nivå.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall utveckla den årliga informationen till riksdagen rörande både företagsstöd och projektverksamhet.
Kristdemokraterna har länge påtalat bristerna i regeringens förda politik på området Regional utveckling. Vi har bl.a. påpekat att flera av bidragen haft dålig träffsäkerhet. Projekten har levt några år och sedan dött ut. Ryckigheten från regeringens sida har varit påtaglig.
Hållbarheten i affärsidén har inte tillräckligt noggrant utvärderats. En del bidragsfinansierade projekt skulle dessutom ha genomförts även om bidrag ej getts. Bidragen har också ibland skapat osund konkurrens gentemot andra liknande företag som inte fått bidrag.
Kristdemokraterna hävdar att grunden för en framgångsrik regional utveckling är att ge alla företag generellt bättre villkor och vissa extra stöd till alla företag i lands- och glesbygd för att kompensera dessa för konkurrensnegativa faktorer, t.ex. de långa transportvägarna till och från företagen och brister i infrastrukturen.
Riksrevisionen har granskat regeringen och ansvariga myndigheter avseende det regionala stödet (Riksrevisionen, Regionala stöd – styrs de mot ökad tillväxt? RiR 2005:6) Riksrevisionen kommer fram till att stora brister finns vad gäller såväl mål, styrning som uppföljning för de regionala stöden.
Granskningen visar att varken mål, återrapporteringskrav eller de förordningar som reglerar stöden har anpassats till den nya inriktningen mot ökad hållbar tillväxt.
Riksrevisionen påpekar också att regeringens mål för de regionala stöden inte är tillräckligt tydliga för att de ska kunna följas upp. Man anser också att regeringens återrapporteringskrav på myndigheterna är främst inriktade mot att mäta sysselsättning och jämställdhet. Dessutom mäts ekonomiska tillväxtfaktorer endast för ett av stöden och den ekologiska dimensionen mäts inte alls.
Ytterligare en brist som Riksrevisionen påpekar är att regeringens återrapportering till riksdagen inget alls säger om projektverksamheten, den ekonomiskt största stödformen. Dessutom framgår inte heller de samlade effekterna av de fyra övriga stöden riktade till företag, enligt Riksrevisionens rapport.
För att förbättra effekterna av det regionala stödet önskar vi att Kristdemokraternas förslag på generellt förbättrade villkor för alla småföretagare, som framgår av vår småföretagarmotion, genomförs med kompletterande generella stöd för gles- och landsbygdsföretag.
Mot bakgrund av den kritik som Riksrevisionen framför föreslår vi att regeringen genomför följande förändringar:
Regeringen bör formulera mer konkreta och uppföljningsbara mål för stödformerna, särskilt på verksamhetsgrensnivån. De uppföljningsbara målen bör även bättre spegla de olika aspekterna av begreppet hållbar tillväxt.
Regeringen bör formulera målen så att dessa är lika för alla myndigheter som beslutar om ett visst stöd.
Regeringen bör utveckla återrapporteringskraven för företagsstöd så att den ekonomiska och den ekologiska dimensionen ingår i återrapporteringen.
Regeringen bör utveckla återrapporteringskraven och indikatorerna för företagsstöden så att dessa består av krav på redovisning av verkliga utfall.
Regeringen bör utforma återrapporteringskraven för projektverksamheten på ett sådant sätt att de kan ge en samlad bild av utfallet av de anslagsmedel som används till projektverksamhet. Det bör t.ex. redovisas hur stor del av projektmedlen som är offentligt finansierade och där offentlig sektor är mottagare av stödet.
Regeringen bör bättre anpassa innehållet i förordningarna för stödformerna till mål- och resultatstyrningen. Vidare bör övervägas att utforma könskvoteringsvillkoret i förordningarna för regionalt utvecklingsbidrag och sysselsättningsbidrag som ett mål på aggregerad nivå.
Regeringen bör utveckla den årliga informationen till riksdagen rörande både företagsstöd och projektverksamhet så att resultat och effekter i förhållande till uppsatta mål redovisas. I detta ligger också att utveckla redovisningssystemen så att information ges om stöd beslutade under tidigare år.