Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om drivmedelscertifikat.
Vid årsskiftet lämnade den så kallade Alternativbränsleutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. I betänkandet föreslås att ett system med säljbara så kallade biodrivmedelscertifikat ska införas för i princip all försäljning av bensin och diesel. Syftet är att klara målet i EU:s biodrivmedelsdirektiv som rekommenderar medlemsländerna att senast 2010 ha ökat andelen förnybara drivmedel till motsvarande 5,75 %, räknat som energi.
Biodrivmedelscertifikat innebär att den som säljer 100 energienheter bensin och diesel samtidigt måste se till att det säljs minst 5,75 % biodrivmedel. Via systemet med säljbara certifikat kan skyldigheten fördelas inom branschen så att kostnaderna minimeras.
I utredningen konstateras att ett antal frågor kring införandet av certifikatsystemet måste klaras ut innan det är möjligt att fatta definitivt beslut i frågan.
Att öka andelen förnybara bränslen är en viktig del i en samlad strategi för att minska transportsystemets klimatpåverkan. Det är därför angeläget att regeringen tar fram ett fördjupat underlag om hur ett system med biodrivmedelscertifikat kan byggas upp som riksdagen och allmänheten kan ta ställning till.
Målet för klimatpolitiken är dock inte att öka användningen av förnybar energi utan att minska utsläppen från användningen av fossil energi. Ett annat sätt att tillämpa Alternativbränsleutredningens certifikatsidé skulle kunna vara att i stället införa säljbara fossila drivmedelsrätter, det vill säga att införa ett system där den som säljer fossila drivmedel först måste köpa ett tillstånd för detta, lämpligen via en årlig, statlig auktion. Genom att reglera hur många fossila drivmedelsrätter som varje år auktioneras ut skulle man politiskt steg för steg kunna pressa ned trafikens koldioxidutsläpp på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. I samband med att systemet införs kan det övervägas att låta intäkterna från den statliga auktionen ersätta koldioxidskatten på fossila drivmedel.
En fördel med ett system med fossila drivmedelsrätter är att klimatpolitiken på transportområdet blir okänsligt för internationella prissvängningar på fossila bränslen. Genom att priset på de fossila drivmedelsrätterna rimligen kommer att samvariera med världsmarknadspriset på olja (när oljan blir dyrare, sjunker priset på de fossila drivmedelsrätterna och vice versa) kommer även konsumentpriserna att utvecklas mera stabilt.
Genom att successivt begränsa det antal fossila drivmedelsrätter som årligen auktioneras ut, kommer systemet att stärka konkurrenskraften för förnybara drivmedel och därmed långsiktigt ge samma resultat som ett system med biodrivmedelscertifikat med allt högre andel biodrivmedel.
Vilken linje som långsiktigt bör väljas – biodrivmedelscertifikat eller fossila drivmedelsrätter – bestäms av en lång rad faktorer som bör klarläggas innan ett slutgiltigt val sker. Det är viktigt att regeringen ser till att den typen av studier genomförs snarast så att riksdagen kan ta ställning till konkreta förslag senast under början av 2007.