Innehållsförteckning 1
Förslag till riksdagsbeslut 2
Inledning 4
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 4
Biologisk mångfald 4
Hållbarhetskommission 5
Satsa på Östersjön 5
Internationellt samarbete 6
Klimatarbetet 6
Satsa på miljöorganisationerna och spara på myndigheterna 7
Forskning och utveckling 8
Skatter på miljöområdet 8
Anslag utgiftsområde 20 9
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 10
Djurpolitik 10
Hållbart jordbruk 10
En satsning på fisketurismen 11
En ny myndighetsstruktur 11
Forskning och utveckling 12
Anslag utgiftsområde 23 12
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om myndigheters opinionsbildning och satsning på frivilligorganisationer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa skattestimulans för källsortering.1
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt uppställning:
1Yrkande 3 hänvisat till FiU.
Syftet med den liberala politiken är att skapa ett samhälle där varje människa ges möjlighet att ta ansvar för hur de via sin livsföring bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Det ansvaret gäller inte bara en själv utan också hur man påverkar både andra människor och kommande generationer. Vi är alla förvaltare av jorden.
En liberal är framtidsoptimist. Vi tror på att teknikutveckling och tillväxt är förutsättningarna för ett bättre och hållbarare samhälle. Det krävs dock att vi genom gemensamma demokratiska beslut sätter upp ramarna för samhället. Genom olika styrmedel som både omfattar lagstiftning och ekonomiska verktyg anser vi att man kan bygga en politik för hållbar tillväxt. Den måste byggas i gemenskap med andra länder och i vår del av världen utgör EU en av de viktigaste institutionerna för att driva detta arbete. Detta är grunden för Folkpartiets budgetförslag. I denna motion presenterar vi Folkpartiets budget på utgiftsområdena 20 och 23.
Regeringen ökar i budgeten återigen anslaget för biologisk mångfald (34:3). Folkpartiet har under många år varit en tillskyndare av arbetet med biologisk mångfald. Ökningen av resurserna har under de senaste åren varit så pass stora att vi nu anser att riksdagen inte skall acceptera utökningen utan tydliga anvisningar kring vad resurserna skall satsas på. Vi anser att minst hälften av årets utökning måste tillföras havsmiljöarbetet och i huvudsak arbetet med Östersjön. En stor satsning på anläggning av våtmarker, att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp och att säkra genomförandet av EU:s vattedirektiv kräver resurser. För lite resurser läggs på inventeringar av havsmiljön och för att bilda marina reservat. En omprioritering behövs enligt vår mening för att åtgärda detta. Vidare anser vi att delar av ökningen skall fördelas dels till en ökning av anslagen till kalkning med ytterligare 10 miljoner kronor vilket bör fördelas på vetenskapliga grunder mellan skogs- och sjökalkning, dels bör medel avsättas specifikt för att säkra skyddet av rödlistade arter på grund av de förändringar som den nya jordbrukspolitiken kan orsaka. Detta stöd kan med fördel samordnas på länsstyrelsenivå med miljöstöden i LBU-programmen, men skall fördelas strikt ur miljösynpunkt. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Folkpartiet har under en längre tid föreslagit en hållbarhetskommission, denna beskrivs i vår motion En liberal miljöpolitik för hållbar utveckling. Hållbarhetskommissionen skall ha i uppdrag att utreda vilka systemfel som lägger hinder för ett hållbart samhälle samt att föreslå åtgärder inom ramen för sitt uppdrag. Hållbarhetskommissionen bör ha medel för egna utredningar och Folkpartiet föreslår därför ett nytt anslag för hållbarhetskommissionen med 10 miljoner kronor 2006, 20 miljoner kronor 2007 och 30 miljoner kronor 2008. Kommissionens första uppdrag bör vara att ge förslag på hur splittringen i dagens nationella havsmiljöarbete kan överbryggas och därefter studera hindren för en hållbar utveckling i kommunikationssektorn.
Ett av de tydligaste miljöproblemen i vårt närområde är tillståndet i Östersjön. Regeringens egna utredare har bl.a. varnat för att Östersjön kan ha flippat, dvs. att man inte med nuvarande metoder kan återställa Östersjön till det tillstånd som rådde innan bl.a. övergödningen påverkat ekosystemet. Oberoende av om denna oro är sann eller inte behövs resurser för att förhindra ytterligare försämringar. Folkpartiet föreslår att 20 miljoner kronor avsätts för särskilda Östersjösatsningar på ett särskilt Östersjökonto. Inledningsvis skall dessa användas för att utöka trafikövervakning och trafikledning och förstärka den eftersatta räddningsberedskapen mot oljeolyckor. Kustbevakningens/Sjöfartsverkets arbete med att knyta samman dagens alla olika rapporteringssystem (”Sjöbasis”) bör ha högsta prioritet och resurser att tas i drift när arbetet avslutas. En övervaknings/ledningscentral för Östersjön med de nya möjligheter till trafikrapportering och övervakning som finns i Finska viken kan behöva upprättas. Åtgärderna för oljeskadeskydd till sjöss, i strandzonen och åtgärderna för uppföljande verksamhet måste förbättras, utvecklas och säkras ekonomiskt och funktionellt. Ett internationellt, tvärvetenskapligt forskningscentrum för Östersjöns havs- och kustmiljö inrättas. Vidare bör man lägga resurser på att klargöra fosforns respektive kvävets påverkan för att med beslutsamhet kunna samlas kring rätt framtida åtgärder. 20 miljoner är naturligtvis långt ifrån vad som behövs för att förbättra situationen för Östersjön. Därför ser vi att man inom ett antal andra budgetområden måste fokusera på åtgärder, som är viktiga för Östersjöns miljö. Det gäller bl.a. att prioritera åtgärder inom LBU-programmen som motverkar övergödning. Jordbrukets påverkan på vattenmiljön är viktig att ta på allvar. Sommarens algblomning i Östersjön aktualiserar övergödningsproblematiken. I Östersjöns tillrinningsområde finns ca 34 miljoner hektar åkermark varav ca 3 miljoner hektar i Sverige. Svenska åtgärder har dock stor betydelse eftersom intensiva jordbruk har känsliga vatten som avrinningsområde. Det är också viktigt att se resultatet av halvtidsöversynen av EU:s jordbrukspolitik (MTR) vad gäller påverkan på övergödningsproblematiken. Med en 10-procentig minskning av spannmålsarealen samt en motsvarande ökning av vall torde läckaget ha minskat. Den breda informationssatsningen ”Greppa näringen” samt pilotgårdarnas dokumenterade fältförsök inom ”Odling i Balans” har alla till syfte att minska övergödningen samt få ett långsiktigt hållbart jordbruk. Folkpartiet anser det vara av stor vikt att påbörjade satsningar inom nätverk som ”Baltic Farmers Forum of environment” samt Sidaprojekt tillsammans med Baltikum och Ryssland uppmuntras att fortsätta. Sedan anser vi som tidigare påpekats att resurserna som tillförts biologisk mångfald i stor utsträckning bör gå till arbetet med Östersjön.
Det internationella samarbetet kring miljöfrågor är mycket viktigt och även om regeringen nu aviserar en viss ökning av detta anslag vill Folkpartiet att man ytterligare förstärker detta arbete med 5 miljoner kronor. Framför allt för samarbete med länder i närområdet. Förutom dessa satsningar anser Folkpartiet att det är viktigt att miljöarbetet får en framskjuten position i biståndspolitiken. Dock bör man vara medveten om att många biståndsformer har möjlighet att påverka utvecklingen mot en bättre miljö i tredjevärlden. Fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling är ofta t.ex. grunden för en bra miljöutveckling.
Folkpartiet vill se en utveckling inom klimatpolitiken som pekar bort från kortsiktiga lösningar i form av tillfälliga projektsatsningar och mot en långsiktig politik med fasta spelregler. Denna politik presenterar vi i vår motion En politik som tar klimatfrågan på allvar. Detta får dock också tydliga effekter på Folkpartiets budget för utgiftsområde 20, bl.a. är vi emot de s.k. klimatinvesteringspengarna (KLIMP).
Den socialdemokratiska regeringen införde först de s.k. LIP-pengarna (lokala investeringsprogram). Dessa har nu efterföljts av KLIMP. Med LIP ersatte konkurrens den samverkan som varit bärande element i Agenda 21-arbetet. En kommunal folkrörelse trängdes ut av statlig styrning. Tung teknik ersatte lätt. Storskalighet slog ut mångfald. Det finns en risk att KLIMP-pengarna kommer att ha samma effekt.
I stället för att hjälpa kommer regeringens godtyckliga generositet att stjälpa. Allt för mycket resurser kommer att läggas på projekt som har möjlighet att få statliga bidrag medan vardagsarbetet vad gäller klimatarbetet avstannar. Det blir också en sned fördelning mellan de kommuner som har resurser att avsätta personal för att söka KLIMP-pengar och de framför allt mindre kommuner som ej har sådana resurser.
Tendensen att miljö- och hållbarhetsarbetet i kommunerna allt mer inriktas efter var det finns pengar att söka måste brytas. Kortsiktiga projekt får inte slå ut långsiktiga processer. Folkpartiet vill därför se en bättre samordning kring de beslutsunderlag som kommunerna behöver för att på ett annat sätt än idag föra in klimatfrågan i den kommunalvardagen. Detta gäller inte minst i planarbetet. Här handlar det om att i planarbetet aktivt arbete för en minskad klimatpåverkan. Detta gäller hur man planerar för kollektivtrafik, bostadsbyggnad och uppvärmning, hantering av avfall m.m.
Det handlar också om hur man i t.ex. översiktsplaner tar hänsyn till de effekter som ett varmare klimat kan orsaka. För att kunna göra detta behöver kommunerna tillgång till samlad information från statliga myndigheter. Folkpartiet anser att en myndighet, förslagsvis Naturvårdsverket, får i uppgift att samordna detta arbete. Arbetet måste göras i nära samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Vi avsätter öronmärkt 10 miljoner till denna verksamhet 2006 och 15 miljoner 2007 och 2008. Pengarna skall användas till faktaunderlag vad gäller effekter av klimatförändringen.
Folkpartiet vill sätta krav på jordbruket så att man får en övergång från användningen av fossila bränslen till biobränslen. Vi tror att detta är en utveckling som på sikt gynnar jordbruket både för att man minskar sitt beroende av fossila bränslen och för att man själv kan bli producent av alternativen t.ex. RME (rapsmetylester). Folkpartiet föreslår därför krav på inblandning av förnybara drivmedel i samband med en sänkning av dieselskatten för jordbrukets och skogsbrukets maskiner. Folkpartiet bedömer att en inblandning av 2 % förnybara drivmedel under år 2005 skall ställas som minimikrav. Det bör sedan utökas till att under 2006 vara 5 %. Det skulle innebära en avsevärd sänkning av klimatpåverkande utsläpp.
Enligt rapporten Den skattefinansierade idémarknaden, en surveyundersökning om myndigheters idé- och opinionsbildning av Fredrik Erixon och Ulrik Franke lägger svenska myndigheter över 2 miljarder kronor på opinionsbildning. Även om summan säkert kan ifrågasättas kan inte den viktigaste slutledningen av undersökningen ifrågasättas, nämligen att svenska myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning. Vi anser att detta inte kan fortgå. När myndigheter ägnar sig åt opinionsbildning riskerar man två mycket olyckliga utvecklingar. För det första att myndighetens trovärdighet undergrävs eftersom myndigheten tar ställning i frågor på ett icke-legitimt sätt. Det är t.ex. rimligt att Livsmedelsverket tar fram vetenskapligt grundad information kring mat och hälsa men felaktigt om man driver kampanjer kring vad människor skall eller inte skall äta. På samma sätt är det rimligt att Naturvårdsverket delger information kring klimatfrågan men inte, hur viktig och behjärtansvärt det än är, driver kampanjer i frågan. Detta därför att en felaktighet eller överdrift i kampanjen riskerar att undergräva myndighetens trovärdighet som myndighet. Det andra och minst lika allvarliga problemet är att myndigheterna på detta sätt tar över en uppgift som bör göras av politiker och andra opinionsbildare. Det blir en förskjutning i vem som har resurser att delta i samhällsdebatten. Folkpartiet vill därför spara på vissa myndigheters resurser när det gäller opinionsbildning och i stället lägga över delar av dessa resurser till miljöorganisationer och andra frivilligorganisationer. Folkpartiet föreslår därför följande minskningar vad gäller opinionsbildande verksamhet Naturvårdsverket med 15 miljoner, Livsmedelsverket 18 miljoner, djurskyddsmyndigheten 8 miljoner och Strålskyddsinstitutet 5 miljoner. Vi vill öka bidragen till miljöorganisationerna med 8 miljoner, till djurskyddsorganisationer med 1 miljon, 5 miljoner till konsumentorganisationer samt ge ett riktat bidrag på 4 miljoner till frivilligorganisationer (NGO) på landsbygden för arbete med miljöfrågor, delar av detta anslag skall gå till Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva.
Folkpartiet vill också se en effektivisering av SMHI. Där vi framför allt vill ha en ökad inkomstfinansiering av verksamheten. Det är också oroande att uppdragsverksamheten idag går med förlust, detta kan inte vara acceptabelt. Vi lägger därför en besparing på 25 miljoner på SMHI.
Folkpartiet vänder sig mot flytten av delar av Naturvårdsverket till Östersund. Till följd av detta behöver myndigheten ej kompenseras för flyttkostnader under 2006 och man bör kunna ha samma krav på effektivisering som på andra myndigheter dvs. ett anslagssparande på 0,6 % motsvarande 1,9 miljoner.
Folkpartiet vill se en ökad satsning på forskning och ökar anslag 26:2 med 10 miljoner kronor för miljöforskning. Vi vill ej öronmärka dessa pengar men det finns flera viktiga områden att satsa på, t.ex. övergödningsproblematiken och klimatforskningen. Förutom denna satsning beskriver Folkpartiet i sina bostadsmotioner ett antal satsningar inom byggforskningen. Då Formas är den ansvariga forskningsfinansiären för sådan forskning utökas detta konto med ytterligare 20 miljoner kronor 2006 och 25 miljoner 2007 och 2008.
Folkpartiet är för miljöstyrande skatter, men anser att man måste vara mycket tydlig på att skilja mellan miljöstyrande skatter och fiskala skatter.
Vi vänder oss mot den tillfälliga skattelättnad för investeringar för källsortering i flerfamiljsfastigheter som ger en försämring av statens inkomster på enligt regeringens prognos 130 miljoner kronor. Denna typ av tillfällig stimulans orsakar bara en ryckig politik där investeringar inte sker på det mest optimala sättet. Det är betydligt bättre att se till att miljöinvesteringar i fastigheter inte leder till höjd fastighetsskatt.
Skatteutgifter Utgiftsområde 20
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 2006
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 2007
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 2008
Folkpartiet har stött bildandet av djurskyddsmyndigheten och anser att det är viktigt att det finns en myndighet som har ett tydligt ansvar för djurskyddet. Vi anser dock att Djurskyddsmyndigheten som andra myndigheter ej bör bedriva opinionsbildande verksamhet och dessutom anser vi att myndigheten har byggts ut kraftigt under de senaste åren och därför bör kunna ta delar av kostnaden för de utökade utgifterna för de djuretiska nämnderna inom befintlig budget. Vi anser att Djurskyddsmyndigheten bör ta kostnaden för ökade bidrag till djurskyddsorganisationer på 1 miljon som skissat ovan. Den sammanlagda besparingen på Djurskyddsmyndigheten blir då 10 miljoner kronor.
Folkpartiet har varit kritiskt till organisationen av distriktsveterinärerna samt varnat för risken att statliga medel används för att konkurrera med privata aktörer och föreslår därför en neddragning av verksamheten med 20 miljoner kronor.
Folkpartiet anser att det är viktigt att satsa ytterligare på bekämpningen av smittsamma husdjurssjukdomar och djurhälsa. Det gäller inte minst att förbättra arbetet mot sars och andra typer av fågelinfluensa. Vi ökar därför anslagen till sådan verksamhet med 5 miljoner.
Ekologiska odlare har många gånger varit en spjutspets i att åstadkomma ett långsiktigt hållbart brukande. Folkpartiet vänder sig ändå mot att regeringen särskilt bryter ut ekologisk odling och satsar på denna för att uppnå önskvärda miljömål. Vi anser att ekologisk odling kan spela en stor roll för att förbättra jordbrukets miljöprofil men detta gäller också andra insatser som t.ex. Greppa Näringen och Odling i Balans. Folkpartiet anser att de miljösatsningar som görs bland landets konventionella brukare har en mycket stor betydelse. Vi anser därför att olika miljöåtgärder skall vägas samman i LBU-programmen och satsningarna göras där man får mesta möjliga miljönytta. Därför vill Folkpartiet avskaffa anslag 44:7.
Omarronderingsarbetet i Dalarna och angränsande län går alltför sakta. Folkpartiet vill att detta arbete påskyndas och anslår ökade anslag för detta. Folkpartiet vill även öka ersättningen för viltskador för att säkerställa en god ersättning till dem som drabbas av skador orsakade av de stora rovdjuren.
Folkpartiet vänder sig emot återföringen av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. Vi anser att detta går emot principen att förorenaren betalar och att denna typ av växling inte är effektiv.
Folkpartiet vill se en treårig satsning på en vidare utveckling av Svensk fisketurism. Det är uppenbart att vi behöver en minskning av det konventionella fisket längs våra kuster. För att göra detta möjligt men samtidigt stödja målen om en levande skärgård vill Folkpartiet göra en satsning på Fisketurism. När det nya LBU-programmet sjösätts ser vi här en möjlighet att fasa in denna verksamhet i LBU-verksamheten men initialt vill vi ha en specialsatsning.
Folkpartiet föreslår en ny myndighetsstruktur vad gäller framför allt de arealla näringarna och landsbygdsutvecklingen. Vi vill ha en myndighetsstruktur där man får ett tydligt avgränsat intresseområde:
En djurskyddsmyndighet – med tydligt ansvar för djursäkerhet
Ett naturvårdsverk – med tydligt ansvar för miljöhänsynen
Ett livsmedelsverk – med tydligt ansvar för livsmedelssäkerheten från jord till bord
Ett verk för landsbygden och de areella näringarna (LAN) – med tydligt ansvar för landsbygdsutveckling samt EU-frågor och näringspolitiska frågor vad avser de areella näringarna.
Bildandet av LAN innebär att de verksamheter som till stor del nu ingår i Glesbygdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket slås samman. Vidare bör den del av Fiskeriverket som berör havsmiljön och havsmiljöforskningen falla in under Naturvårdsverkets ansvarsområde.
Vidare anser vi att ansvarsfördelningen mellan länsstyrelsen och de nuvarande skogsvårdsstyrelserna avseende skogliga skyddsfrågor bör tydliggöras och renodlas men att förändringar i skogsvårdsstyrelsernas organisation bör sammanlänkas med de eventuella förändringar som görs på det regionala planet med anledning av ansvarsutredningen.
Vi bedömer att en förändring skulle kunna vara genomförd till sommaren 2006 och räknar med samordningsvinster i en storleksordning på 30–60 miljoner under perioden. Det fortsatta ansvaret för allt djurskydd skall ligga under Djurskyddsmyndigheten och regeringen bör få i uppdrag att till nästa år utreda vilka ytterligare verksamheter från nuvarande Jordbruksverket som skall flyttas till Djurskyddsmyndigheten. Folkpartiet vill också flytta över vissa delar av Jordbruksverkets inspektionsverksamhet vad avser t.ex. foderanläggningar till Livsmedelsverket. Folkpartiet har länge krävt att livsmedelstillsynen i landet skärps men anser att de åtgärder som vi föreslagit i våra motioner bör kunna åstadkomma denna skärpning.
Folkpartiet anser att man bör minska på anslaget till Jordbruksverkets insamlande av statistiska uppgifter vad avser livsmedelsområdet. I linje med vår organisationsstruktur anser vi dels att dessa frågor bör ligga under Livsmedelsverket, dels att en minskning av anslaget bör kunna ske. Vi anser att det finns ett flertal organisationer och institut som arbetar med liknande frågor, varför en besparing är befogad. Dessutom bör man vara medveten om att statistiska insamlingar inte enbart genererar kostnader för dem som samlar in informationen utan även för den som tillhandahåller informationen. Det finns alltså all anledning att ur ett företagarperspektiv försöka minska insamlingen av statistiska data.
Folkpartiet vill också öka satsningarna på forskning och utveckling inom området. Sveriges lantbruksuniversitet har haft en ekonomiskt besvärlig situation de senaste åren, och vi ökar anslagen här med 15 miljoner. Vidare gör vi en viss satsning på Formas när det gäller livsmedels- och jordbruksforskningen med 5 miljoner kronor. Vi vill ej öronmärka dessa pengar men det finns flera forskningsområden som är viktiga idag, t.ex. forskning kring samexistens mellan GMO och konventionella grödor, forskning kring alternativ användning av jordbruksprodukter för t.ex. gröna material samt livsmedelsutveckling, inte minst forskning kring småskalig livsmedelsförädling.
Utgiftsområde 23 år 2006
Utgiftsområde 23 år 2007
Utgiftsområde 23 år 2008