Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en vital skånsk näring.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av en skånsk livsmedelsproduktion.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bo och verka på landsbygden.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkoren för pälsdjursnäringen.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att trygga fiskerinäringens villkor.

1Yrkande 3 hänvisat till NU.

En vital skånsk näring

Skånskt jordbruk har goda förutsättningar att bli en än viktigare framtidsnäring. Här finns många duktiga lantbrukare och andra företagare som gör att livsmedelsproduktionen bedrivs med en hög miljöambition och med en god djurhållning. Det ger i sin tur livsmedel, som kännetecknas av hög kvalitet.

Men konkurrensen hårdnar alltmer och vill vi bevara en inhemsk produktion gäller det att säkerställa en likvärdig konkurrens för dessa företag. Konkurrensneutraliteten inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken är en grundpelare inom EU. Det visar sig att svenska bönder har klara konkurrensnackdelar bl.a. beroende på de svenska produktionsskatterna. Därför måste beslut fattas om att snarast sänka dessa skatter. Vi vill sänka jordbrukets produktionsskatter så att näringen kan konkurrera på lika villkor med övriga lantbrukare i EU. En avreglering och marknadsanpassning av jordbrukspolitiken är nödvändigt. Dessutom skall det inte vara möjligt att inom ramen för en sådan avreglering länderna tillför produktionen dolda subventioner.

Tydliga signaler från politiskt håll om näringens betydelse för samhälle och sysselsättning är viktigt, att jordbruket är grunden för en hållbar tillväxt.

Denna tydlighet saknas idag från regeringen och samarbetspartierna.

Behovet av en god kompetensförsörjning och arbetskraftstillförsel är också angeläget liksom att det tydliggörs att det finns kostnadsdrivande svenska lagar och regler, som försvårar för svensk och skånsk livsmedelsproduktion att konkurrera på lika villkor.

Värna den skånska livsmedelsproduktionen

Utöver framgångsrika lantbruksföretag finns ett stort behov av en framgångsrik livsmedelsindustri. Skånes geografiska läge ger utomordentligt goda förutsättningar för en sådan utveckling och tillväxt. Inte bara för att producera livsmedel utan också för att säkerställa en ökad livsmedelssäkerhet. Skånes Livsmedelsakademi, Lantbruksuniversitetet på Alnarp och universiteten i Öresundsregionen, är exempel på starka drivkrafter för skånsk livsmedelsproduktion.

En nyckelfaktor för livsmedelsproduktionen är volymen. Utan tillräckliga volymer kommer inte förädlingsindustrin att vara lönsam. Volymerna närmar sig nu gränsen där det inte längre är möjligt att upprätthålla en svensk livsmedelsindustri.

Skånes livsmedelsproduktion måste här anses som mycket viktig för att upprätthålla volymerna, men då måste det också finnas förutsättningar för att bedriva denna verksamhet och Skånes geografiska läge ger utomordentligt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt.

På kort sikt måste skatterna på produktionsmedel sänkas eller tas bort och de svenska reglerna för miljö och djurhållning bör inte försvåra för näringen när det gäller konkurrens på lika villkor med övriga EU. På längre sikt måste produktiviteten öka inom livsmedelsproduktionen. På politisk nivå kan detta uppmuntras genom förenklade regler och minskad byråkrati.

Andelen småskalig produktion ökar på marknaden. Många konsumenter efterfrågar också lokalt producerade varor, men reglerna för denna typ av produktion måste ses över och anpassas till det mindre företaget.

Att leva och bo på landsbygden

Om landsbygden skall vara ett gott alternativ till mer tätbefolkade trakter förutsätter detta att man upplever en social utveckling, att det finns en acceptabel nivå av service och att det finns arbetstillfällen också inom andra områden än jord och skog. Det handlar om vikten av kommunikation, att fler kan starta eget men också om post, affär, barnomsorg, skola, apotek och hemtjänst för att nämna några viktiga områden. Nytänkande och alternativa verksamheter är många gånger avgörande. Landsbygden har plats för fler än enbart lantbrukare och fritidsboende.

Många gånger är vägen till arbetet lång och barn som skall lämnas/hämtas till och från barnomsorg, kompisar eller skolskjuts förutsätter ett aktivt planerande och flera bilar.

Vägar av god kvalitet är många gånger avgörande för om det skall vara möjligt och ekonomiskt försvarbart att fortsätta bosätta sig långt från tätorten. Vägnätet måste förbättras. I delar av Skåne finns stora behov att satsa på vägnätet men också underhåll på det enskilda vägnätet. Kostnaden för drivmedel är en stor utgift när man bor så här och därför måste skatten på drivmedel sänkas och reseavdragen höjas.

Förutsättningar för en socialt hållbar utveckling på landsbygden måste ges för att göra det möjligt att kunna bo kvar på landet men är också avgörande för om fler skall attraheras av landsbygden och vilja flytta dit.

Pälsdjur

Pälsdjursuppfödare har ansträngt sig att leva upp till djurskyddslagstiftningen, men inte ens detta verkar räcka i dag. Nu kommer påbud från regeringen, som kräver att näringen skall gör stora investeringar. Alternativet är annars avveckling.

Utredningen Djurens välfärd och pälsdjursnäringen (SOU 2003:86) efterfrågade en vidare utredning om djurhållningens villkor. Detta stöddes också av näringen. Regeringen valde dock att ta ställning i frågan utan att invänta en sådan fördjupad studie. I stället för att gå vidare med utredningens förslag och värna en god inhemsk pälsdjursnäring, kommer pälsar nu att saluföras från länder med sämre djurhållning.

Att kunna investera kräver lönsamhet i företaget. Detta omöjliggörs nu med de än striktare reglerna och därmed tar regeringen också aktiv del i nedläggningen av svensk pälsdjursnäring.

Skånsk fiskerinäring

Ålen är en av de viktigaste arterna inom det småskaliga yrkesfisket. Det är därför mycket angeläget att ålbeståndet förvaltas på ett sådant sätt att fisket blir uthålligt över tid.

För att skydda det framtida ålfisket i Europa har EU-kommissionen lagt ett förslag att i stort sett förbjuda fiske efter blankål (vuxen ål) i norra Europa, men att fortsätta med att fiska glasål (ålyngel) i stor skala i Sydeuropa. Detta är inte rimligt. I stället borde åtgärder vidtas så att vi kan ha ett hållbart ålfiske i hela Europa.

Genom att ställa strukturmedel till förfogande för att återskapa det europeiska ålbeståndet och dess livsmiljöer finns möjligheter att på sikt få tillbaka nivåerna på beståndet. Utplantering av glasål i norra Europa är det bästa sättet att trygga det framtida ålfisket i både södra och norra Europa.

Vid sidan av utplanteringen av glasål i norra Europa måste vi fortsätta att satsa på att restaurera ålens livsmiljö och öppna de vandringsvägar som byggnation och olika exploateringar stängt.

Fiskerinäringen i övrigt är också trängd av en stor mängd regleringar, ofta kortsiktiga, som försvårar för näringen att verka. Själv har man inom fiskerinäringen på liknande sätt som inom livsmedels- och pälsdjursnäringen agerat för att främja utvecklingen, men utan att få större gehör för sina synpunkter hos makthavarna. Liksom hos annan näring krävs långsiktiga och hållbara villkor för att våga och vilja investera för framtiden.

För oss är det viktigt att trygga fiskbeståndet långsiktigt runt Skånes kustband. Vi kan inte acceptera det olagliga fisket som hotar att utplåna fisken och den biologiska mångfalden.

Slutligen

Sverige behöver ett bättre företagsklimat och en bättre tillväxtpolitik. Skånsk livsmedelsnäring är en tillväxtmotor och skulle med ett bättre företagsklimat och likvärdiga spelregler inom livsmedelsnäringen kunna spela en än mer aktiv roll än man gör idag.

Sverige behöver skånsk livsmedelsproduktion.

Stockholm den 4 oktober 2005

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Tobias Billström (m)

Peter Danielsson (m)

Maud Ekendahl (m)

Lars Lindblad (m)

Anne-Marie Pålsson (m)

Margareta Pålsson (m)

Carl-Axel Roslund (m)

Ewa Thalén Finné (m)