Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett nytt regelverk för införsel av hundar.
Vi har ett accelererande problem i vårt land med insmugglade hundvalpar. Införselreglerna och den lavinartade insmugglingen av valpar från främst från Baltikum och andra öststater är en tickande bomb.
Sedan hösten 2004 har cirka 130 insmugglade valpar upptäckts – vilket beräknas vara under 2 % av totala antalet smuggelhundar under samma tid. Denna verksamhet utövas av organiserade ligor som inte skyr några medel för att tjäna pengar.
Dessa hundar har inga papper eller vaccinationer och utgör en stor risk för att vi får in rabies och dvärgbandmask i Sverige. Det behövs betydligt hårdare kontroll vid gränserna för att komma till rätta med det här. Inte bara för djurens skull utan också för den farliga smitta som de kan föra med sig in.
Denna uppenbara riskbild förbättras inte av att Jordbruksverkets nyordning där krav på karantän eller avlivning ersätts av hemisolering. Det innebär att valpköparen själv ges hela ansvaret för att undersöka eventuella tecken på rabies samt att se till att hunden avmaskas mot dvärgbandmask.
Nu när man upptäcks i tullen med en valp utan papper får man ta med sig hunden hem och uppmanas endast att destruera dess avföring samt inte låta djuret träffa andra hundar. Någon kontroll av att det sker finns inte. Detta är en nyordning som gör att brott lönar sig och att smugglingen ökar.
När tullen tidigare hittade insmugglade valpar/hundar sändes dessa för 10 dagars observation till Statens veterinärmedicinska anstalt för att sedan placeras i karantän under fyra månader.
Den nya ordningen gäller så kallade lågriskländer och dit hör med automatik alla EU-länder – samtidigt som vi vet att exempelvis Litauen hade 123 konstaterade rabiesfall och Lettland 108 bara under tredje kvartalet 2004.
Även en del i god tro köpta gatuhundar från främst Spanien, Turkiet och Nordafrika bjuds ut i olika annonsspalter på nätet och borde ur smittorisksynpunkt kunna jämställas med ”rena smuggelhundar”.
Rabies är allmänt känt men vad dvärgbandmasken gör är inte lika spritt.
Det farliga med dvärgbandmasken är för det första att människor kan smittas och att man som drabbad oftast måste genomgå levertransplantation och/eller livslång behandling för att inte avlida av parasitinfektionen som yttrar sig som en svulst i levern.
För det andra, om dvärgbandmasken spred sig i Sverige skulle detta leda till inskränkningar i friluftslivet och kraftigt påverka vår unika allemansrätt och vår vana att plocka och äta bär, svamp och äta färska grönsaker som odlats på friland. I östra Europa dör fler människor av dvärgbandmask än av galna kosjukan.
Mot bakgrund av detta bör Jordbruksverket i samråd med berörda parter ta fram ett nytt regelverk för införsel av hundar.