Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU bör utbetala sitt jordbrukstöd under respektive budgetår.
En viktig del av det svenska näringslivet är jordbruket.
Det svenska jordbruket verkar på en konkurrensutsatt marknad med flera konkurrerande aktörer. Genom att kunna leverera högkvalitativa produkter med hög standard både på djurhållning och miljöanpassad produktion, kan den svenska jordbruksnäringen hävda sig väl i konkurrensen. Om så fortsatt ska gälla fordras likvärdiga villkor och förutsättningar med konkurrentländerna. Detta gäller både skatter, kostnader för drivmedel och stödformer. Det årliga EU-bidraget, tillförs jordbruket via Jordbruksverket. EU-bidraget är avsett att utbetalas under det år som bidraget avser. Den socialdemokratiska regeringen har dock år efter år valt att inte ta hem stödpengarna från EU för innevarande kalenderår. Därmed har utbetalningarna till jordbruksnäringen senarelagts till kommande kalenderår. Detta skapar problem för den enskilde jordbrukaren, som i praktiken får agera bank för staten. Ovanpå detta medför senareläggningen att Sverige som nation går miste om ränteinkomster, då ingen ränta utgår från EU för utebliven utbetalning av jordbruksstödet.
Sverige tillhör det fåtal EU-länder som innehåller utbetalningarna av EU-stödet på detta vis. Stödet används av regeringen som en regulator för att inte spräcka det s.k. budgettaket. Som svar på tidigare motioner med likvärdiga förslag har anförts att det inte föreligger någon beslutsmässig EU-regel för när stödet ska utbetalas. Denna motivation är svag med tanke på avsikten med EU-bidraget. Syftet med stödet är en ersättning för innevarande bidragsår.