Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utformningen av den framtida landsbygdspolitiken.
Under de senaste åren har ett antal utredningar om den svenska landsbygden och dess företrädares villkor genomförts. Just nu arbetar den parlamentariskt tillsatta Landsbygdskommittén under ledorden ”På väg mot en hållbar landsbygdsutveckling”. Det delbetänkande som kommittén lämnade under våren 2005 visar i grunden på ett positivt angreppssätt för den framtida landsbygdspolitiken. Parallellt med Landsbygdskommitténs fortsatta arbete inleds den svenska programskrivningen för EU:s Landsbygdsutvecklingsprogram (LBU).
Salzburgskonferensen 2003, som är den senaste europeiska landsbygdskonferensen efter Cork 1996, samlade ca 1 000 personer från hela Europa. Signalerna från Salzburgskonferensen visade klart att det fanns ett mycket stort intresse och engagemang för en bred satsning på landsbygdsutveckling från EU:s sida. Särskilt nämns Leadermodellen som en arbetsmetod att ta med sig in i den nya strukturfondsperioden.
Leader är ett av EU:s nuvarande gemenskapsinitiativ för stöd till att utveckla nya metoder för landsbygdens utveckling. Metoden bygger på att man arbetar utifrån den lokala arenan i samverkan mellan privat, offentlig och ideell sektor. Även beslut om stöd skall tas så nära brukarna som möjligt i ett partnerskap mellan dessa tre grupper.
En flexibilitet skall råda vad det gäller samverkan över olika administrativa och geografiska gränser. Programmet stöder även utbyte mellan landsbygdens aktörer i de olika EU-länderna.
Sverige har prövat Leadermodellen i 12 geografiskt avgränsade områden sedan 1997, däribland med flera av Kalmar och Jönköpings läns kommuner involverade och med gott resultat. Det är nu dags att överföra metoden, och de erfarenheter som gjorts, till hela Sveriges landsbygd. Arbetet i trepartnerskap ger en styrka och uthållighet. Leader-metoden bör kunna användas i samtliga axlar inom det kommande LBU-programmet där inga formella hinder finns.
Det är också viktigt att understryka att de areella näringarna har en mycket betydelsefull roll på landsbygden men att det är av största vikt att även nya näringar utvecklas för att ge möjlighet till ökat boende och försörjning på landsbygden. Därför är det viktigt att det i kommande landsbygdsprogram ges utrymme för konkret näringslivsstöd.
Mycket av tillväxten sker på den lokala nivån. Det är mellan två individer som affärer görs upp, och det är på den nivån vi finner de fyndiga lösningarna på saker och ting. Det är här vi formar framtiden och det är här de nya företagen växer fram i ett samspel mellan olika aktörer.
LBU-programmet skall vara enkelt vad det gäller ansökan, beredning, redovisning och rapportering, och åtgärder bör sättas in för att öka myndigheternas förståelse för näringslivets/projektgenomförarens vardag samt för att underlätta kontakter mellan myndigheter och medborgare exempelvis i fråga om graden av dokumentation, tidsrymder, utbetalningstider etc.
Uppföljning och utvärdering är mycket viktigt, men detta arbete bör föregås av en samordning med övriga stödsystem i Sverige och gärna i Europa, där indikatorer och horisontella mål ges samma definitioner. Detta är en förutsättning för att kunna jämföra utfall. Vad som ovan anförs om inriktningen av den framtida landsbygdspolitiken bör ges regeringen till känna.