Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål.
Regeringen tvekar fortfarande att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål i Sverige. I budgetpropositionen anför jordbruksministern att frågan ytterligare behöver beredas i Regeringskansliet. Vi har svårt att se denna tveksamhet.
I en rapport som tagits fram inom Jordbruksdepartementet skriver departementet till regeringen att Sverige bör ompröva sitt beslut att inte ge stöd till odling av hampa som energigröda. Den tanken borde ha fullföljts med ett förslag i budgetpropositionen om tillåtlighet för odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål. Naturligtvis ska det ske med föresatsen att ett effektivt kontrollsystem upprätthålls som kontrollerar att de givna reglerna för odlingen följs och att inte odling av hampa sker med föresatsen av andra ändamål.
Övervägande remissinstanser är positiva till förslaget. Det är angeläget att satsa på förnybar energi från råvaror från det svenska lantbruket. Hampa är en viktig och effektiv råvara i det fallet. Efterfrågan på energi är stor, och den areella näringen är i detta sammanhang viktig.
Inom EU:s stödsystem är det möjligt att odla hampa för industri- och energiändamål på uttagen areal samt på ordinarie åkermark. I det senare fallet utgår en grödpremie på 45 euro per hektar. Sverige begärde förra året, som enda land i EU, att undanta hampa som energigröda från stöd. Det var olyckligt. Regeringen bör ompröva sitt beslut och inte längre begära ett undantag från detta stöd.
Det gårdsstöd som i dag finns för hampa som odlas för fiberproduktion om odlaren har kontrakt med en fiberberedare bör behållas.
Förutsättningarna för odling av hampa är goda i Sverige. Det gäller inte minst hela sydöstra Sverige, Sörmland och på öarna. Bland annat på Gotland har provodlingar visat mycket höga avkastningar. Det finns även mångårig erfarenhet av hampodling på Gotland så långt fram som på 1960-talet. Det finns en bred uppfattning om att det mycket väl skulle kunna odlas hampa i Sverige till alla de ändamål som sker inom EU i övrigt. Mycket talar för att det i dag saknas tillräckligt starka skäl för att begränsa odlingen av hampa för industri- och energiändamål med hänvisning till folkhälsoskäl.
Om svenska odlare av hampa omfattas av EU:s stödsystem främjar det möjligheterna att minska läckage av näringsämnen i lantbruket genom att sluta kretsloppet. Undviker vi den möjligheten spolierar vi framtida möjligheter till hampodling. De som odlar hampa för energiändamål år 2005 kommer att förlora sina stödrätter i EU:s nya system om inte hampan blir en godkänd energigröda. Den som förlorar sina stödrättigheter förlorar dem för all framtid. Därför brådskar beskedet om hampa kan klassas som energigröda inom stödsystemet.
Riksdagen bör därför nu begära att regeringen godkänner odlig av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål inom de stödsystem som EU:s gemensamma jordbrukspolitik omfattar. Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.