Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbjuda grytjakt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbjuda grytanlagsproven.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbjuda godsjakt.
Miljöpartiet de gröna ser jakt som en naturnära verksamhet. Den berör och engagerar miljoner invånare i Sverige. Köttet från vilt är också det mest hälsosamma eftersom djuren föds upp med sitt naturliga foder och i sin biologiskt normala livsrytm. De flesta jägare är också naturvänner som både av ideella orsaker och egenintresse vill slå vakt om en levande natur med stora och stabila viltstammar.
Jakt innebär att djur dödas och höga etiska krav måste därför ställas på den jakt som bedrivs. Tyvärr finns det i dag avarter inom jakten, jaktformer som innebär ett otillbörligt lidande för de jagade djuren och där syftet med jakten inte lever upp till våra etiska normer. Exempel på sådana jaktformer är grytjakt och godsjakt.
I Sverige bedrivs grytjakt främst på grävling och räv. Jakten kan ifrågasättas av flera skäl. Grytjakten är en tuff jakt. I dag används främst tysk jaktterrier för ändamålet. Den är tuffare än taxen, som förr var den klassiska grythunden i Sverige. Även borderterrier nyttjas. Jaktformen är inte speciellt allmän. Jakten går ut på att få räven eller grävlingen att bli så irriterad på hunden att den väljer att lämna grytet för att då bli offer för jägarens kulor. Att jakten är förenad med risker för hunden är naturligt. En tuff hund slåss med djuret i grytet och en tysk jaktterrier kan mycket väl göra processen kort med räven under jorden för att sedan bära ut det döda bytet till husse. Att även hunden får blessyrer är inte ovanligt. Det finns stor erfarenhet bland smådjurspraktiserande veterinärer av jakthundar som har drabbats av allvarliga skador till följd av grytjakt. Även jakthunden riskerar alltså att utsättas för otillbörligt lidande vid grytjakt.
Det går utmärkt att jaga såväl grävling som räv ovan jord med gott resultat. Grävlingen är ett nattaktiv djur och det bara under de varmaste årstiderna. Under vintern sover den i sitt gryt. Grytet kan bestå av många ingångar och ett komplicerat system av gångar under jorden. Det kan ha nyttjats i hundratals år. Grävlingen är ett utpräglat vanedjur som brukar vandra samma rutt varje kväll. Det här gör att den är lätt att fånga och därmed också att jaga. En fälla gillrad med strömming eller annat godis ger ofta positivt utslag, ett faktum som nyttjats av forskare. Det är också fullt möjligt att ställa grävling med hund. Det är även tillåtet att jaga grävling med drivande hund mellan 1 augusti och 31 januari.
Räven är dagaktiv under hela året. Den bor också i gryt och kan t.o.m. nyttja ett av ingångshålen i ett bebott grävlinggryt. Den är inte ett lika utpräglat vanedjur som grävlingen. Räv jagas inte främst med grythund. Den jagas främst med drivande hund. Den jakten är tillåten mellan 21 augusti och 15 mars, om inte den allmänna jakttiden begränsar. Den jaktformen är en uppskattad och spännande vinterjakt för många jägare.
Grytjakten behövs inte. Både grävling och räv kan jagas ovan jord om man anser det nödvändigt. I den respekt för livet och villebrådet som måste gälla för all jakt bör grytet kunna vara en fristad. Att använda grythund under vintern i ett grävlinggryt där grävlingarna ligger inaktiva är knappast humant. Inte heller annars kan jaktformen anses förenlig med en modern syn där djuret inte ska utsättas för onödigt lidande och för så lite stress som möjligt.
Nära förknippat med grytjakten är den testverksamhet – grytanlagsproven – som anordnas i konstgjorda gryt och med grävlingar som hålls i fångenskap för ändamålet. Ofta hålls dessa djur på ett sätt som inte är förenligt med djurskyddslagen. Syftet med anlagsproven är att studera hur hunden agerar i närkontakt med grävlingen. I många fall tränas inte hundarna för jakt, utan för att man vill vara säker på att aveln inte eliminerat jaktlusten. Redan 1999 påtalade Jordbruksverket till regeringen att man ansåg att såväl grytanlagsproven som grytjakten borde förbjudas. Även Sveriges Veterinärförbund har agerat i frågan, och påtalat att grytanlagsproven är en verksamhet som inte lever upp till djurskyddslagens krav. Miljöpartiet anser att grytanlagsproven ska förbjudas.
Miljöpartiet anser även att godsjakten ska förbjudas. Godsjakt förekommer vid ett antal gods och herresäten, främst i södra Sverige. På godsen föds fåglar, främst rapphöns, gräsänder och fasaner, upp i hägn. Olika företag och organisationer betalar för att, som ren rekreation, komma till godsen och skjuta fåglarna. Fåglarna, ca 500 st, sätts ut i direkt anslutning till jakttillfället. Med hjälp av hundar drivs fåglarna upp från marken och möts då av jägarnas skottsalvor. Detta är ett exempel på en mycket oetisk form av jakt som står väldigt långt från den naturnära och etiska jakt som Miljöpartiet står för.