Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utländska jägare inte kan beredas möjlighet att jaga på egen hand inom ramen för småviltsjakt i fjällvärlden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utländska jägare kan tillåtas att jaga tillsammans med en auktoriserad jaktguide eller alternativt som gäst tillsammans med en svensk jägare.
1993 togs beslut om att upplåta statens marker ovan odlingsgränsen i Västerbotten och Norrbotten samt på renbetesfjällen i Jämtlands län för småviltsjakt. Beslutet innebär att småviltsjakt skall upplåtas till svenska medborgare och får upplåtas till utländska medborgare. Länsstyrelserna administrerar jakten på berörda områden och har i stor utsträckning upplåtit jakt till utländska jägare på samma villkor som till svenska jägare. Denna upplåtelse har gjorts även då länsstyrelserna valt att begränsa jaktens omfattning genom olika restriktioner som i hög grad drabbat svenska jägare, även lokalt boende.
Jakten är en mycket viktig fritidssysselsättning i norra Sverige. Var tionde norrbottning över 18 år jagar. För många är jakten en viktig faktor i beslutet att bo kvar eller flytta tillbaka. Staten har fattat beslut om att göra småviltsjakten på berörda marker tillgänglig på rimliga villkor, vilket var positivt.
Liknande system finns i de nordiska grannländerna och även på motsvarande breddgrader i nordamerikanska delstater och provinser. Tillämpningen skiljer sig dock på en avgörande punkt – inget annat land låter utländska medborgare jaga på samma villkor som de egna medborgarna. Detta gäller även när svenska jägare vill jaga på statliga marker i Norge, trots att norska medborgare i dag för det mesta utnyttjar den svenska fjälljakten på småvilt på samma villkor och i ungefär lika hög grad som svenskarna själva.
Svenska jägare upplever att deras tillgång till dessa jaktmöjligheter är hårt begränsade i dag. Stora områden undantas årligen från jakt på grunder som står i dålig överensstämmelse med beslutet om att upplåta småviltsjakt på statens marker. På stora delar av markerna begränsas det totala antalet jaktdygn, samtidigt som en stor andel av dessa jaktdygn säljs till framför allt norska jägare. Sammantaget har länsstyrelsernas agerande lett till att samtidigt som andelen utländska jägare ökat har det totala antalet jaktdygn per år i de berörda områdena fallit till en nivå som ligger under nivån före fjälljaktsreformens genomförande.
I dag står utländska jägare för i storleksordningen hälften av alla jaktdygn på småvilt i berörda marker. När detta leder till att länsstyrelserna inför omfattande begränsningar av jakten och det i sin tur i hög grad drabbar svenska jägare och inte minst de lokalt boende jägarna, är detta en orimlig situation och i strid med syftet med det beslut som riksdagen tidigare fattat.
Under den senaste jaktsäsongen har kritiken vuxit kraftigt då norska jägare avslöjats med grova regelbrott. Samtidigt har svenska jägare fått finna sig i att inte jaga i attraktiva områden under den mest attraktiva delen av jaktsäsongen, därför att samtliga tillgängliga jakttillstånd sålts till jägare från de nordiska grannländerna.
Utländska jägare bör inte ges möjlighet att jaga på egen hand när det gäller småviltsjakten i fjällvärlden. Däremot bör de tillåtas att jaga tillsammans med en auktoriserad jaktguide eller alternativt som gäst tillsammans med en svensk jägare, dvs. en gäst per jägare.