Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att utreda hur Fiskeriverkets fartyg Argus skall kunna fullgöra de internationella åtaganden Sverige gjort till bl.a. Internationella havsforskningrådet (ICEC) och övriga internationella åtaganden.
Fiskeriverket har krav på sig att bistå Internationella Havsforskningsrådet ICES som årligen använder nationella data och sakkunniga i samband med EU:s förhandlingar om fisket.
Sverige deltar dessutom i internationella organisationer som Nordostatlantiska fiskerikommissionen, Fiskerikommitionen för Östersjön, Nordsjökonferensen och Helsingforskommissionen. Dessa organisationer får biologisk rådgivning via ICES, vilket förstärker kraven på svensk FoU-verksamhet.
Enligt EU:s förordning EG 1543/2000 är Sverige skyldig att årligen göra provtagningar och lämna uppgifter.
På Fiskeriverket ställs också nationella krav att verket skall bidra till att skapa ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart nyttjande av fiskeresursen.
U/F Argus är Fiskeriverkets stora forskningsfartyg och har en central roll i Sveriges havsforskning och fiskerivetenskapliga undersökningar. Arbetsområdet är normalt Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Tillsammans med landningsstatistiken utgör data från Argus grunden för arbetet med att uppskatta de kommersiella fiskbestånden i våra och våra grannländers havsområden.
De Hydrografiska undersökningarna genomförs regelbundet och minst en gång per månad i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. På senhösten omfattar expeditionerna även Bottenhavet och Bottenviken
Fartyget Argus och det mindre systerfartyget Ancylus är byggda på 70-talet enligt de då uppställda kraven för verksamhet och miljö. Idag är fartygen inte till fullo anpassade till verksamheten som ställs på ett modernt fartyg och uppfyller inte längre de miljökrav som ställs på ett modernt fartyg. Kostnaden för underhåll och reparationer har ökat markant de senaste åren. Det finns ett stort behov av modernisering av fartyget. Byte av huvudmaskiner på Argus behövs med tanke på att de nuvarande motorerna saknar all form av rening.
Undersökningar har gjorts för att om möjligt komplettera motorerna med katalysatorer. Detta är inte genomfört då motorerna är av tvåtaktstyp. Nuvarande motorer är sedan fartyget byggdes 1974.
Tillgången på reservdelar är begränsad, varför ett haveri skulle få till följd att fartyget måste tas ur drift en längre tid, med de konsekvenser detta får för den löpande verksamheten.
I beaktande av ovanstående föreslås att utreda behovet av ett nytt havsgående fartyg för undersökningsverksamhet och forskning i utsjön tas fram. Det är av största vikt att ett framtida fartyg anpassas och utrustas för att kunna nyttjas av alla intressenter inom svensk marin forskning.