Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ompröva drivgarnsförbudet.
Den 26 april 2004 fattade EU:s fiskeministrar ett beslut om att förbjuda laxfiske med drivgarn i Östersjöns från år 2008. Man bestämde också att bottenstående garn och drivgarn i södra Östersjön skall avge varningssignaler. Lagen innebär att s.k. pingers eller ljudskrämmor skall sättas fast i täta intervall i garnen. Syftet med lagen anges vara att hindra ”oavsiktlig” fångst av valar vid fiske.
De flesta fiskare och andra initierade har ingen som helst förståelse för beslutet. I de delar av Östersjön där svenska laxfiskare fiskar har det, enligt en samstämmig fiskekår, inte förekommit tumlare på ett halvt århundrade. Det saknas dessutom helt vetenskapliga undersökningar om tumlarens eventuella utbredning i Östersjön. De tumlare som fanns tidigare, försvann definitivt under de stränga isvintrarna på 1940-talet.
Det saknas helt dokument som slår fast tumlarens utbredning och omfattning i Östersjö. På fiskeriverket ställer man sig tveksam till uppgifterna om förekomst av tumlare i östersjön.
I Fiskeriverkets rapport (2004:8), ”Bifångst av säl, tumlare och fåglar i det svenska yrkesfisket”, rapporteras att ingen tumlare fångats som bifångst i Östersjön.
Jag befarar att drivgarnsförbudet i Östersjön tillkommit på mycket lösa grunder. Sverige var en aktiv nation under 1900-talets hårda internationella reglering av drivgarnsfisket då drivgarn förbjöds i en del andra EU-vatten men med undantag för bl.a. Östersjön. Då ett antal EU-länder drev fram beslutet om förbud mot drivgarn i Östersjön i april 2004 förhöll sig den svenska regeringen, enligt min uppfattning, passiv och ifrågasatte inte påståendena om bifångster av tumlare i Östersjön. Rimligen borde en vetenskapligt korrekt undersökning ha legat till grund för ett så ingripande förbud.
Dokument om tumlarens eventuella utbredning saknas. En berättigad fråga är varför inga DNA-undersökningar gjorts för att fastslå om det finns ett eget tumlarbestånd i Östersjön eller de tumlare som påträffats tillhör Nordsjötumlare.
Fångsterna av Östersjölax är för närvarande goda. Återhämtningen av laxbeståndet har varit gott och laxfisket i Östersjön borde vara ett av de fisken som har framtiden för sig. I stället tvingas dessa fiskare ”upp på land” med bodarna fulla av redskap som gjorts värdelösa av ett EU-beslut som grundar sig på minst sagt tvivelaktiga forskningsresultat (i den mån det finns sådana).
Det är rimligt att undersöka hur det svenska beslutet om drivgarnsförbud kom till. Ett yrkesförbud, som beslutet kan liknas vid, måste kunna motiveras av starka skäl och saklig grund och sakliga argument.
Mot bakgrund av bristen på fakta som talar för att det finns ett separat bestånd av tumlare i Östersjön – eller ens besökande tumlare – i stora delar av området – anser jag att en oberoende granskning tillsätts som lägger fakta på bordet.