Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall verka för att skarven skall tas upp på listan för jaktbart vilt inom Europeiska unionen.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om allmän jakt på skarv.
Skarvens kraftiga expansion har lett till att Naturvårdsverket tagit bort arten från den s.k. ”röda listan”, vilket är en lista på hotade arter. Eftersom skarven inte finns med på EU:s lista som tar upp jaktbart vilt så kan inget enskilt land i unionen besluta om allmän jakttid. Sverige måste således få kommissionen att ändra detta innan Naturvårdsverket kan sätta jakttid på skarven i Sverige. I dag befinner sig således jakt på skarv i en gråzon, vilket är förvirrande för framför allt dem som har sin näring i skärgården.
På många håll har de stora skarvkolonierna ställt till stor skada, all växtlighet på vissa öar har dött på grund av fåglars avföring. Länsstyrelsen i Östergötland anser att Naturvårdsverket ska tillåta allmän jakt på skarven då den ställt till med stora problem för fiskare genom att den kräver stora mängder torsk som föda. Torskbeståndet blir allt mindre och skarven är således ett hot för fiskerinäringen i skärgården. Huvudsakligen finns kolonierna runt Kalmar sund och Mälaren, men även längs Norrlandskusten finns mindre kolonier. I S:t Annas skärgård är problemet påtagligt.
Då Naturvårdsverket troligen lägger jakttiden på hösten kommer dagens population inte att minska. Skarven utgör i dag ett stort lokalt problem och för att minska kolonierna krävs vårjakt. Det bästa vore dock att tillämpa subsidiaritetsprincipen och låta skärgårdsbefolkningen själva bestämma när det finns behov av jakt.