Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antalet vargar och jaktbar stam.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sprida vargstammen över hela landet.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ersättning till dem som drabbats av rovdjur.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lokala analyser av livskvaliteten i vargtäta områden.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om licensjakt/allmän jakt på varg.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om 28 § jaktstadgan.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att flytta ned beslutsnivån.

Motivering

Antalet vargar i Sverige ökar oroväckande fort. 8–10 föryngringar under 2004/05 skapar oro i vargtäta områden som Värmland. Redan nu finns en livskraftig och därmed en jaktbar stam i Sverige.

Antalet bör inte överstiga 100 djur med nuvarande koncentration till västra Värmland, norra Dalsland, efter södra Dalagränsen samt i Östhammarstrakten. Nivån är redan nådd varför jakt måste tillåtas på den kraftigt ökande stammen.

Vargstammen måste spridas över hela landet – inga landsdelar ska alltså vara befriade från vargstammen på grund av ett riksdagsbeslut.

Staten ska snabbt ersätta drabbade tamdjursägare eller andra drabbade fullt ut för vargens skadegörelser.

Det är mycket viktigt med lokala utredningar om vad de fast boende anser om sin livskvalitet i vargtäta områden. Detta skulle klargöra invånarnas åsikter angående vargstammens närvaro i området och dess påverkan på livskvaliteten, fritidsliv och näringsliv. Lokala utredningar skulle även visa hur vargstammens närvaro kan påverka rekrytering av arbetskraft i skola, vård och omsorg samt etableringsviljan från företagare.

Reglerad licensjakt/allmän jakttid på varg måste tillåtas omgående med anmälningsplikt av skjutna djur till berörd länsstyrelse.

28 § jaktstadgan måste omgående ändras till att gälla rätt till avlivning av varg som angriper tamboskap/tamdjur varhelst detta sker.

Beslutsfattandet om vargstammens reglering bör flyttas ned så nära de berörda som möjligt. Länsstyrelsen bör vara central myndighet men jakten ska delegeras vidare till de lokala kommunala jaktvårdsdistrikten. Jägarkåren har visat att livskraftiga stammar blir resultatet av lokalt ansvarstagande över naturens vilda djur. Ovanifrånperspektivet i politiska beslut är alltid av ondo för både människor och djur. Subsidiaritetsprincipen är det som måste gälla i rovdjurspolitiken.

Stockholm den 26 september 2005

Runar Patriksson (fp)