Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nivån på avgiften för kärnavfallshanteringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett strikt betalningsansvarsgenombrott för att vid behov trygga finansieringen av kärnavfallets slutförvaring måste säkerställas.
Ännu har inget land i världen i praktiken bestämt sig för hur de ska slutförvara sitt kärnavfall. Den huvudmetod som förespråkas är inkapsling i olika lager och så nedsänkning i djupt specialkonstruerat bergrum där de geologiska förutsättningarna är så stabila som möjligt. För detta krävs egentligen att man kommer djupt ner i berget, i storleksordningen två kilometer, och framför allt att grundvattnet inte rör sig. Idag diskuteras mest slutförvaringsmöjligheter på 500 meters djup, där vatten cirkulerar. Att öka säkerheten genom att borra djupare och komma ned till vattenstabila geologiska förhållanden är givetvis dyrare. Vad kostnaderna för att åstadkomma en säker slutförvaring är vet ingen. Speciellt som ingen säkert kan veta hur inkapslade material reagerar på mycket långvarig strålning. Vad man däremot nästan säkert vet är att alla budgetar för större infrastrukturprojekt spräcker ramarna. Hallandsåstunneln är kanske ett ytterlighetsfall, men det kanske slutförvaringsprojektetet också blir under sin extremt långa livstid. Redan i projekteringsstadierna bryter nu de planerade tunnlarna för t.ex. tågtrafiken under Stockholm sin budget ett flertal gånger. Sannolikheten att fonderade pengar till kärnavfallsförvaringen i slutänden ska ha täckt alla uppkomna kostnader är således en öppen fråga. Sannolikheten att det finns en motpart som kan betala en eventuell merkostnad den dagen en sådan eventuellt uppstår är också svårbedömd. Svensk Energi anser att frågan om att staten ska flytta risken för att täcka upp en ”underfondering” från skattebetalarna till energibolagen som mycket viktig. Det säger en del om vilken sannolikhetskalkyl de gör.
För varje tillförd kilowatt-timme kärnkraftsel ska enligt det nya lagförslaget 0,20 öre i stället för tidigare 0,15 öre fonderas. Överskottet från att tillföra kärnkraftsel till dagens alltmer europeriserade elpris är i storleksordningen hundra gånger mer. Och alla experter säger att elpriset och därigenom marginalerna kommer att öka ytterligare. Att under de omständigheterna riskera att kärnkraftsavfallsfonderingen underfinansieras är inte rimligt. Därför föreslås att avgiften för kärnavfallshanteringen höjs betydligt. Dessutom bör ett strikt betalningsansvarsgenombrott säkerställas, så att de bolag som avsatt pengar till fonden får skjuta till mer pengar om det visar sig att gjorda fonderingar inte förslår.