Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att påskynda inventering och administration vid reservatsbildningen hos länsstyrelserna.
En snabbare hantering vid reservatsbildningen av de i miljömålet ”Levande skogar” angivna arealerna av skogsmark som skall undantas från skogsproduktion är nödvändig från såväl miljö- som landsbygdsutvecklingssynpunkt.
Skyddet av den svenska naturen och skapande av arbetstillfällen på landsbygden är två av våra viktigaste uppgifter. I syfte att skydda den biologiska mångfalden i våra skogar har den socialdemokratiska regeringen och riksdagen avsatt miljardbelopp för att köpa in skogsmark till naturreservatsbildning. Detta är ett viktigt inslag i miljömålsarbetet då dessa marker möjliggör för ett stort antal hotade arter att överleva, samtidigt som reservaten är en viktig resurs i landsbygdsutvecklingen. Dessa orörda skogar har en stark dragningskraft på dagens människa, som i allt större utsträckning väljer att bosätta sig i tätorter. Skogsreservaten blir därmed en allt viktigare resurs i turismutvecklingen på landsbygden.
Lokalbefolkningen får också en chans att ströva i orörd skog och ”ladda batterierna”, vilket har en ökad betydelse för folkhälsan när stress och utbrändhet blivit stora samhällsproblem. Skogen har otvivelaktigt stora sociala värden.
Tanken med att avsätta medel för att köpa loss skog till reservat, är att den enskilde markägaren inte skall drabbas. Markägaren skall få full ekonomisk ersättning för den skog som samhället köper in vid reservatsbildning.
I dag finns dock en mycket olycklig flaskhals i reservatsbildningen som gör att markägare ändå drabbas. Medan det har avsatts mycket pengar till markinköp har det avsatts för lite medel till personal att inventera och analysera områden som föreslagits för reservatsbildning. Detta innebär att markägare i onödan får vänta på besked om deras mark är aktuell för reservatsbildning eller kan användas som produktionsskog.
Jag förordar att en större del av redan beslutade medel till att skydda skyddsvärd skogsmark skall användas för att skynda på processen.
Argumenten är flera:
Omfattningen av reservatsbildningen av skogsmark är redan bestämd i miljömålsarbetet.
Medel finns avsatta och endast användningssättet behöver ändras.
Det blir ändå bara en obetydlig andel som används till nytt ändamål.
Redan beslutade medel kan användas mer effektivt.
Det är viktigt att inte enskilda markägare och den viktiga skogsnäringen drabbas i onödan i samhällets miljömålsarbete.
Omfördelningen görs bäst genom att ca 2 miljoner kronor/år av de redan beslutade medlen används till att anställa inventerare och personal att skynda på processen på varje länsstyrelse i skogslänen under de närmaste tre åren. En lägre summa bör avsättas till län med uppdrag att skydda mindre arealer.