Riksdagen beslutar att tvingande skuldsaneringsärenden även forsättningsvis skall handläggas i domstol och avslår regeringens proposition i denna del.
Idag är det kronofogdemyndigheten som beslutar om frivillig skuldsanering och tingsrätten om tvingande skuldsanering. Har någon borgenär motsatt sig kronofogdemyndighetens förslag till skuldsanering, och ska ansökan inte avslås, ska ärendet överlämnas till tingsrätten. Tingsrätten kan därvid besluta om skuldsanering trots att en eller flera borgenärer har motsatt sig en sådan. Att de tvingande besluten om skuldsanering ska fattas av domstol motiverades i förarbetena med att ett sådant beslut är ett mycket allvarligt och långtgående ingrepp i parternas mellanhavanden.
Enligt regeringens förslag i den aktuella propositionen om ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande ingår att kronofogdemyndigheten ska pröva en ansökan om skuldsanering och fatta beslut i ärendet även om en eller flera borgenärer motsätter sig en skuldsanering. Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas till domstol. Detta innebär således att kronofogdemyndigheten, om regeringens förslag blir verklighet, kommer att fatta beslut om både frivillig och tvingande skuldsanering. Enligt regeringen skulle en sådan ordning spara både tid och pengar.
Flera remissinstanser har reagerat på kronofogdemyndighetens dubbla roll som borgenärsföreträdare för det allmännas fordringar och som beslutsfattande vad gäller tvingande skuldsanering. I SOU 1990:74 Skuldsaneringslag sägs att beslutsfunktionen vid skuldsanering bör åvila domstol i alla fall av skuldsanering. På de allmänna domstolarna ankommer sedan gammalt att handlägga ärenden som innefattar ingrepp i bl.a. civilrättsliga förhållanden.
Vidare talar uppgiftens karaktär för att domstolarna och inte kronofogdemyndigheten ska besluta om skuldsanering. Artikel 6 i Europakonventionen garanterar enskilda rätten till domstolsprövning och en rättssäker process. Syftet med artikeln är att tillförsäkra den enskilde en opartisk prövning av rättsliga anspråk. Enligt artikel 6.1 ska var och en, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag. Europadomstolen kan sägas indirekt ha prövat frågan om det kan anses strida mot artikel 6.1 att en förvaltningsmyndighet som första instans prövar en tvist om någons civila rättigheter, medan domstol endast prövar frågan efter överklagande. I flera fall har domstolen funnit att Sverige kränkt nämnda artikel genom att klaganden inte hade möjlighet att få sitt ärende prövat av domstol (se SOU 2004:81 Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande). Enligt det nu liggande förslaget finns en rätt att överklaga kronofogdemyndighetens beslut till domstol, så något direkt brott mot artikel 6.1 i Europakonventionen är inte för handen. Däremot kan förslaget anses strida mot Europakonventionens anda. Kristdemokraterna anser därför att tvingande skuldsaneringsärenden även fortsättningsvis ska handläggas i domstol.