Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en reglering som starkare betonar vårdnadshavarnas och föräldrarnas skyldigheter gentemot barnet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge barnen rätt att ställa vårdnadshavare och förälder till ansvar för brister i att uppfylla sina skyldigheter som vårdnadshavare och förälder.
Idag betonas gärna vårdnadshavares rättigheter till exempelvis umgänge och medbestämmande, och gemensam vårdnad är normen. Detta ofta och gärna i termer av vikten av de biologiska föräldrarna för barnet på ett sätt som i bästa fall gjort papporna mer aktiva och delaktiga i vårdnaden efter skilsmässor. Det är däremot inte möjligt för barnet att kräva att en vårdnadshavare eller förälder med umgängesrätt verkligen umgås med barnet, faktiskt deltar i vårdnaden eller på andra sätt är delaktig. Detta anser vi vara en brist. Den gemensamma vårdnaden har i vissa fall blivit ett maktmedel för den förälder som inte har den huvudsakliga praktiska vårdnaden, oftast pappan, över barnet och mamman. Det är dessutom svårt att förlora sin position som vårdnadshavare. I de flesta fall är det mamman som förlorar vårdnaden därför att hon nekar den andra vårdnadshavaren (pappan) umgänge, något som ofta sker med hänvisning till barnets bästa. Inte alltför sällan förekommer hot mellan parterna, där kvinnor är de mest utsatta.
Min mening är att det behövs lagstiftning, reglering och praxis som starkare betonar vårdnadshavarnas och föräldrarnas skyldigheter gentemot barnet och att barnet också ska kunna ställa vårdnadshavare och förälder till ansvar för brister i uppfyllandet av hans eller hennes skyldigheter som vårdnadshavare och förälder. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.