Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en begränsning av antalet konkurser införs i köplagen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Konsumentombudsmannen bör ges möjlighet att förordna om näringsförbud vid grova åsidosättanden på det marknadsmässiga området.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utredning av reglerna i köplagen.

Annonsbedragare

Alla sorters företag drabbas av bedragare som förespeglar annonser av olika slag och som skickar falska fakturor på annonser, som inte är beställda av företagen. Detta är en stor verksamhet som omsätter stora summor, som inte drabbas av skattesystemet eller som inte drar in reklamskatt till staten. Verksamheten drivs genom privata, uthyrda boxar. Svensk handel har på sin hemsida listor på bolag som man varnar för. Svensk handel känner till ca 150 tvivelaktiga bolag. Små företag är de som drabbas hårdast, genom att de har svårast att stå emot de hot om indrivning, som kommer till dem. Bolagen, som sänder ut falska fakturor kan ha upp till 60 konkurser bakom sig, men får ändå fortsätta sin verksamhet. En ändring i köplagen, som tillåter fem konkurser endast, skulle kunna hindra dessa bolag i en fortsatt verksamhet, som drabbar handeln i övrigt så hårt. Regeringen bör ges till känna denna ändring i köplagen.

Varning för annonserbjudande

Tiotusentals företag får erbjudande om att medverka i olika kataloger och annat reklammaterial. Mycket oseriösa reklamföretag försöker bluffa med falska fakturor och lyckas ofta lura små och medelstora företag att ge ut mycket pengar för ingenting.

Senast har denna mängden av företag fått erbjudande om att medverka i företags­kataloger på Internet. Denna sorts fakturor försöker efterlikna kända myndigheters brev. Det senaste är att de liknar Telias räkningar med en bifogad betalningsavi. I finstilt text på baksidan framgår att ett accepterande innebär ett avtal på obestämd tid.

Det innebär svårigheter att få en stämning och ett åtgärdande till stånd. Om t.ex. konsumentombudsmannen ges möjlighet att förordna om näringsförbud vid sådan här otillbörlig marknadsföring, så kan marknadsrätten stärkas och det kan försvåra att oseriösa reklamföretag kan få verka.

Små företag luras till dyr reklam

Oseriösa företag i reklambranschen går i fax eller brev ut till företrädesvis mindre företag och erbjuder reklamplats i en katalog av något slag. Ofta namnges katalogerna i termer, som ”Svenska Företagsnyheter”, ”Företagsutveckling” eller dylikt.

En förslagstext, kallad offert/order, skickas ut för underskrift utan att ett nej-alternativ finns med. Om den enskilde företagaren inte svarar inom några (5–10) dagar tas detta som tecken på att svaret är jakande.

Efter en tid kommer en faktura på ett högt belopp, ca 5 000–10 000 kronor. ”Katalogen”, som är på ett fåtal sidor, skickas ut tillsammans med fakturan. Katalogen befinns vara av ytterst dålig kvalité. Sidorna kan bestå av uppkopierade blad med små rutor rad vid rad, där flera småföretag förekommer med namn och med en likadant utformad text. Var i landet katalogen skall distribueras är otydligt eller till vilken nytta.

Det är mycket betungande för en ofta, nystartad företagare att klara av sådana här påtvingade annonser. Reklamföretaget säger att de har lagen på sin sida, när 5–10 dagar har gått efter att faxet eller brevet har skickats ut. Även om företagaren ringer upprepade gånger och säger att han eller hon inte är intresserad, så kommer det ändå fler brev eller fax.

Andra metoder har också använts, där det felaktigt uppgetts att den ansvarige i företaget varit vidtalad om ett reklamavtal och där en anställd på grund av uttalad tidsbrist betalar fakturor.

Det kan bli allt svårare för framför allt små företag att freda sig mot dessa oseriösa företag i reklambranschen. Svensk handel uppger att hanteringen med falska fakturor kostar företagen 1,5 miljarder kronor per år.

En utredning om vilka regler och lagar som gäller vid denna typ av reklam­erbjudanden och marknadsföring bör göras för att klargöra om ändring i köplagen är behövlig.

Stockholm den 2 oktober 2005

Barbro Feltzing (mp)

Ulf Holm (mp)