Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av krav på aktiekapital i tjänsteproducerande aktiebolag.
Aktiebolaget har som rättslig institution sina rötter i 1800-talet. Inte minst de stora infrastrukturella satsningarna vid denna tid krävde stort riskkapital med begränsat personligt ansvar. I övrigt dominerades företagsamheten av varuproduktion, vilket ofta också förutsatte ett betydande startkapital. Primärt har kravet på ett eget bolagskapital för aktiebolag varit ett sätt att skydda tredje man, dvs. leverantörer, kreditgivare och anställda. Men även synpunkten om ett startkapital för investeringar i produktionstillgångar har påverkat.
För närvarande uppställer aktiebolagslagen ett krav på aktiekapital om minst 100 000 kr. Den för svenskt affärsliv ganska blygsamma summan antyder att aktiekapitalet i allt väsentligt spelat ut sin roll som säkerhet för tredje man. Särskilt eftersom kapitalet inte behöver hållas intakt. Det är först om hälften av kapitalet förbrukats som omgivningen, genom upprättande av kontrollbalansräkning, kan uppmärksammas på ett bolags obestånd. Avstår huvudmännen i bolaget från att upprätta sådan sker upptäckten ännu senare. Att aktiekapitalet i de flesta fall inte förslår till att täcka vare sig utestående fordringar eller en löneutbetalning har gjort att fordringsägarna idag gör helt andra kontroller av ett företags betalningsförmåga. I vart fall torde den formella förefintligheten av ett aktiekapital inte spela någon som helst roll vid riskbedömningen.
Kravet på insats av likvida medel eller apportegendom har istället blivit ett betydande hinder för företagsamheten. Detta gäller i synnerhet ifråga om nya, tjänsteproducerande småföretag. Både för män och kvinnor som startar tjänsteföretag är svårigheterna, att privat skaffa fram ett aktiekapital om 100 000 kr, ofta ett avgörande hinder. Typiskt sett så drabbas dock kvinnor hårdare genom inriktningen på det kvinnliga företagandet. Följden blir att de antingen helt avstår från tanken på eget företag eller att de får nöja sig med en företagsform där det personliga ansvaret helt eller delvis kvarstår.
Frågan om aktiebolag eller enskild näringsverksamhet har på så sätt blivit något av en klass- och könsfråga i det svenska samhället. När aktiekapitalet uppenbart spelat ut sin roll som säkerhet för tredje man måste aktiebolagslagen reformeras. Kravet på aktiekapital bör slopas, åtminstone i tjänsteproducerande företag. Sverige har inte råd med onödiga kvarnstenar runt halsen på nyföretagarna.
Flera alternativa vägar är möjliga: Kapitalkravet kan helt avskaffas eller så kan det medges nyföretagare att successivt bygga upp ett kapital med de medel som företaget självt genererar. Omfattningen av och takten i förändringarna bör naturligtvis föregås av utredning.