Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder gällande skadestånd.
Det finns situationer när resultatet av en bodelning är klart otillfredsställande. Som exempel kan nämnas kvinnor som misshandlats av sina män och fått skadestånd tilldömt som sedan tvingas att dela skadeståndet med sina män när de skiljer sig. Ett annat exempel är när en förälder har misshandlat eller utnyttjat sina barn sexuellt och dömts till skadestånd.
Vid Brottsoffermyndigheten finns statistik som visar att en tredjedel av kvinnorna fortfarande var gifta när skadeståndet betalades ut och därmed riskerade att behöva dela det. I en fjärdedel av fallen med barnmisshandel var makarna gifta när skadeståndet betalades ut.
En make kan inte bli skyldig att betala den andra makens skuld. Men ett skadestånd kan på olika sätt påverka egendomsfördelningen mellan makarna. Det finns redan i dag jämkningsregler i äktenskapsbalken vid bodelning, så lagstiftningen borde vara tillgodosedd. Äktenskapsbalken säger bl a att en fordran på skadestånd som en make har mot den andra maken eller någon annan undantas från bodelningen och ska inte ingå i det belopp som ska fördelas mellan makarna.
Trots att det finns regler som är avsedda att undvika resultat som nämns här ovan har problemen inte försvunnit, det krävs av allt att döma ytterligare åtgärder. En möjlig linje kan vara att det tilldömda skadeståndet ses som enskild egendom och därmed inte kan tas med i de gemensamma tillgångar som ska delas vid bodelning.
Frågan är inte okänd av Justitiedepartementet, men den väntar fortfarande på sin lösning. Vår uppfattning är att arbetet med denna fråga måste prioriteras så att den misshandlade parten inte också upplever sig misshandlad av lagstiftningen.