Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen måste beakta trädgårdsodlingens stora betydelse.
Regeringens förslag till handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen (skr. 2005/06:107) beskriver det arbete som redan pågår för att uppnå hållbara konsumtionsmönster och anger därtill förtjänstfullt inriktningen på det fortsatta arbetet. Utredningsbetänkandet Bilen, Biffen, Bostaden – Hållbara laster, smartare konsumtion (SOU 2005:51) utgör underlag för handlingsplanen. I regeringens skrivelse framhålls att utredningens förslag i huvudsak överensstämmer med regeringens bedömning. En viktig fråga som tas upp i betänkandet lyser dock med sin frånvaro både i den nu aktuella skrivelsen och i de övriga skrivelser och propositioner som delvis bygger på utredningsförslaget: betydelsen av den icke yrkesmässiga husbehovsodlingen.
Stefan Edman har i utredningsbetänkandet insiktsfullt beskrivit trädgårdarnas och kolonilotternas stora värde för hundratusentals människor som en plats för fysisk, social och ”andlig” rekreation och därtill i många fall som producent av potatis, grönsaker, frukt och bär. I betänkandets fördjupningstext om betydelsen av trädgård och odling beskrivs hur påtagligt fritidsodlingen – med minimal förbrukning av energi för transporter och material till förpackningar etc. – bidrar till produktionen av hälsosamma födoämnen. I den egna trädgården kan man dessutom kompostera hushållsavfallet tillsammans med trädgårdsavfallet i ett maximalt snävt kretslopp. Utredaren ger därför flera exempel på åtgärder för att bättre ta vara på det mycket stora trädgårdsintresset och bättre utnyttja den stora potentialen av odlingsbar mark i trädgårdarna, sammanlagt en yta motsvarande hela Blekinge.
Det bör noteras att både arbetet i trädgården och en ökad konsumtion av trädgårdsprodukter verksamt bidrar till en hälsosam livsstil och att trädgårdarna även från andra utgångspunkter – t.ex. biologisk mångfald, luftkvalitet, trivsel – är viktiga inslag i en “god bebyggd miljö”.
De privata trädgårdarna och koloniområdena kan i vissa situationer få stor betydelse för livsmedelsförsörjningen. I framtiden kan t.ex. osäker tillgång till energi för produktion och transporter av livsmedel åter göra hushållens egen husbehovsodling viktig i detta avseende och ge begreppet Hållbar konsumtion en innebörd som vi i vår tid och vår del av världen gärna förtränger.
Bland de insatser som regeringen i den nu aktuella skrivelsen föreslår för att möjliggöra hållbar konsumtion ingår att arbeta vidare med samhällsplaneringen som instrument. På detta område bör, utöver det som nämns i skrivelsen, även framhållas vikten av att det skapas odlingsmöjligheter i närheten av bostäderna. Länsstyrelserna bör bevaka att möjligheterna till lokal odling belyses i de planeringsunderlag som nu tas fram med syfte att uppnå miljömålet God bebyggd miljö. Regeringen bör i det fortsatta arbetet med översyn av plan- och bygglagen beakta de förslag som under remisstiden har framförts med syfte att skapa bättre förutsättningar för att koloniträdgårdar och odlingslotter ska anläggas i tillräcklig omfattning.
Även i det aviserade förslaget till en nationell politik för hållbar stadsutveckling – som regeringen avser att lämna i form av en departementspromemoria från Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet – bör det framhållas att samhällsplaneringen bör ge förutsättningar för bostadsnära trädgårdar, både i tillkommande bostadsområden och som komplement till befintliga bostäder. Det finns annars en risk för att odlingsmöjligheterna snarare minskar än ökar när bostadsbebyggelsen i våra städer förtätas.
I den nu aktuella skrivelsen beskriver regeringen även de ideella organisationernas unika roll som kunskapsförmedlare och opinionsbildare för hållbara konsumtionsmönster. Enligt vår erfarenhet är denna beskrivning även relevant på fritidsodlingens område.