Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gränsen för balansomslutning skall bestämmas till 40 miljoner kronor vid bestämmande om ett företag skall bedömas som mindre eller större.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler undantagsmöjligheter för mindre företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mindre företag bör undantas från skyldigheten att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro och könsfördelning i företagens ledningar.
Det är krångligt att vara företagare i dag. Regelverket är omfattande och invecklat och för varje år som går läggs nya regler till de gamla. Svenska företagare skall i dag rätta sig efter mer än 20 000 sidor med företagsregler och fylla i över 90 miljoner blanketter varje år.
Ett svenskt företag med färre än 20 anställda har kostnader för att administrera skatte-, arbetsmarknads- och miljöregler på cirka 30 000 kronor per anställd varje år. Statens egen företagsmyndighet, Nutek, har beräknat att företagens direkta administrativa kostnader för regelverket i dag uppgår till mellan 60 och 70 miljarder kronor varje år. Denna summa betalas indirekt av företagens anställda – i form av lägre löner – och av alla konsumenter – i form av högre priser.
Allt kan naturligtvis inte tas bort. Även företagen drar nytta av ett väl fungerande regelverk, men reglerna kan bli betydligt enklare och lika effektiva.
Den nu aktuella propositionen är ett led i regeringens arbete mot enklare regler för företag. Regeringen skjuter med sin proposition vid sidan om målet. Vi anser att regelförenklingen för att få verklig effekt måste gå längre – framför allt beträffande mindre företag.
Regeringen föreslår en sänkning av gränsen för balansomslutning från 1 000 basbelopp (cirka 40 miljoner) till 25 miljoner kronor. Regeringen påstår att syftet med propositionen är regelförenkling. Med förslagen utökas den grupp bolag som skall följa redovisningsreglerna för stora företag med cirka 1 800 bolag och uppskattningsvis upp till lika många mindre koncerner. Detta ökar regelkrånglet för många småföretag, tvärtemot vad regeringen gör gällande. Något egentligt motiv för de föreslagna gränserna redovisas inte.
Gränsen för balansomslutning används framför allt för att kunna utnyttja fler undantagsmöjligheter för att lämna tilläggsupplysningar där det enligt EU:s regler (årsredovisningsdirektivet) är tillåtet att undanta mindre företag.
Vi vill att fler företag och koncerner skall undantas från kravet att lämna tilläggsupplysningar. EU:s gräns för balansomslutning ligger för närvarande på 3,65 miljoner euro (cirka 34 miljoner kronor). Det är tillåtet för ett medlemsland att räkna upp dessa gränser med högst 10 procent vid omräkning till nationell valuta (artikel 12.2 i årsredovisningsdirektivet). Detta innebär att gränsen enligt nu gällande regler kan bestämmas till drygt 37 miljoner kronor. En sådan gräns skulle undanta cirka 1 400 småföretag och ett antal koncerner från reglerna. Emellertid måste också beaktas att EU för närvarande förbereder en höjning av beloppsgränserna med 20 procent. Dessa nya regler kommer att träda i kraft under 2007 eller senast 2008. Detta innebär att gränsen för balansomslutning inom kort kommer att ligga över 40 miljoner kronor. Inget hindrar att denna justering görs redan nu.
Vi föreslår därför att riksdagen ger regeringen som sin mening till känna att gränsen för balansomslutning skall bestämmas till 40 miljoner kronor.
Regeringen lägger fram ett relativt stort antal undantag från krav på notupplysningar i mindre företag. Listan ser dock mer imponerande ut på papperet än vad den är i verkligheten eftersom de flesta nya undantag sällan blir tillämpliga i mindre företag.
Vill man verkligen förenkla för mindre företag borde man utnyttja fler undantagsmöjligheter och särskilt undanta mindre företag från de regler som kräver mycket arbete att ta fram. Det finns flera sådana undantagsmöjligheter i direktivet som regeringen har valt att inte utnyttja, utan att redovisa något egentligt skäl för detta. Främst vill vi lyfta fram följande:
Specifikationer över anläggningstillgångar, till exempel årets och ackumulerade avskrivning, nedskrivningar och uppskrivningar (5 kap. 3 § årsredovisningslagen).
Specifikation av skulder som förfaller till betalning senare än fem år från balansdagen (5 kap. 10 §). Dessa uppgifter kan inte enkelt hämtas från redovisningen varför det krävs någon form av sidoordnad redovisning för att uppfylla detta upplysningskrav.
Uppgifter om löner och ersättningar till anställda fördelat på olika kategorier (5 kap. 19–20 och 22–24 §§). Värdet av dessa uppgifter kan starkt ifrågasättas i mindre företag, styrelseledamöter tillika ägare arbetar till exempel ofta i företaget varför en uppdelning på styrelseledamöter och övriga anställda inte ger en korrekt återspegling av lednings- respektive lönekostnader. Uppgifter om tidigare anställda ställer till särskilda problem.
För samtliga dessa upplysningar är det möjligt att göra undantag enligt EU:s årsredovisningsdirektiv. Dessa undantag skulle innebära verkliga förenklingar för mindre företag.
Vi föreslår därför att riksdagen ger regeringen som sin mening till känna vad som här anförts om fler undantagsmöjligheter för mindre företag.
Vi anser att när regeringen nu bemödar sig med att skapa begrepp som mindre och större företag bör man också se till att tillämpa dessa. Det är inkonsekvent och urholkar fullständigt ambitionen att förenkla för företag när mindre företag trots allt skall redovisa till exempel uppgifter om sjukfrånvaro och könsfördelning i företagens ledningar.
Reglerna om krav på att lämna uppgifter om sjukfrånvaro är särskilt olämpliga i mindre företag av två skäl. Det första är att mindre företag sällan har personaladministrativa system där uppgifterna samlas. För att korrekt kunna lämna upplysningar krävs därför ett omfattande manuellt arbete där det också uppkommer en rad tillämpningsproblem. För det andra innebär uppgifter om sjukfrånvaro i så små företag som tio anställda ofta att enskilda individer kan identifieras. Uppgifter om långtidssjukfrånvaro skall till exempel lämnas även om det enbart rör sig om en anställd.
Vi föreslår att riksdagen ger regeringen som sin mening till känna att mindre företag bör undantas från skyldigheten att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro och könsfördelning i företagens ledningar.