Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta fram riktlinjer för ett enhetligt uttalande av sifferserier och andra nummerkombinationer.
”Vilket telefonnummer har du?” Svaren kan bli överraskande olika, de kan lämnas i olika rytmer och indelningar.
På den tiden då alla telefonnummer innehöll högst sex siffror kom det att utvecklas ett rytmiskt system baserat på tiotalsgruppering, vilket accepterades av de flesta.
Tiotalsgruppering, grupper om två, exempelvis 12 34 56 (tolv, trettiofyra, femtisex) eller hundratalsgruppering exempelvis 123 456 (etthundratjugotre, fyrahundrafemtiosex) eller tusentalsgruppering på flera olika sätt.
Får man svaret i korrekt ”tal”-språk kan det bli störande och förvirrande: ”Jag har telefonnummer etthundratjugotretusenfyrahundrafemtiosex.” För att vara tydlig har jag utgått från ett sexsiffrigt nummer!
Numera innehåller telefonnumren betydligt fler siffror. Utlandsprefix oftast markerat med ett ”+” i de flesta mobiltelefoner; landsnummer, riktnummer och egentligt telefonnummer om upp till åtta–nio siffror. T.ex: 009 12 (0)345 678 90 12, vilket om det skulle utläsas som det är skrivet kan ge ett svåruppfattat intryck: ”Nollnollnio, tolv, trehundrafyrtiofem, sexhundrasjuttioåtta, nittio, tolv.”
Det finns inget enhetligt sätt att läsa nummerserier, och det kan ge upphov till missuppfattningar och allvarliga misstag speciellt som sifferserier har kommit att få en allt större användning och betydelse!
På samma sätt som vi i skolan lärt oss att tolka och uttala bokstavsserier på ett enhetligt och därmed begripligt sätt borde man ta fram motsvarande riktlinjer för siffer-nummer-talserier!