Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppdra åt Malmfältsgruppen att behandla frågan om finansiering av ett Norrbottens läns konstmuseum i Kiruna i samband med arbetet med stadsomvandlingen i Kiruna på grund av utökad malmbrytning.
”I Sverige finns inget större konstmuseum i de två nordligaste länen. Och i Norrland i sin helhet finns få konstinstitutioner.” Det skriver de tre föreningarna Norrbottens konstmuseivänner, Kiruna konsthall och Kiruna konstgille. Redan 1902 nämndes tanken på ett konstmuseum i Kiruna och har sedan dess i hundra år varit mer eller mindre levande. Hjalmar Lundbohm, Kirunas grundare och gruvdisponent, hade planer på att låta samma arkitekt, Gustaf Wickman, som skapade Kiruna kyrka rita ett konstmuseum. Under det s.k. arkitektåret utsågs Kiruna kyrka och Universum i Göteborg till de mest omtyckta byggnaderna.
Först i början av 1990-talet började seriösa planer på ett konstmuseum i Norrbotten ta form. 1993 utredde Majvor Östergren vid Norrbottens museum frågan om konstmuseum i Kiruna anknutet till Norrbottens museum. Flera lokallösningar har utretts och diskuterats. Konstvetaren Kerstin Nelje gjorde år 1996 en grundlig utredning av Kirunas konstmuseifrågor på uppdrag av Norrbottens läns landsting, Norrbottens museum och Kiruna kommun.
De tre nämnda föreningarna presenterade i våras ett förslag på ett konstmuseum förlagt till Kiruna. Länsomfattande aktiviteter ska ha den högsta prioritet vid museet. Man tar avstamp i konsten från sin region. Ett huvudsyfte är att tillvarata, gestalta och belysa konsten från det flerkulturella Norrbotten, där samiska, svenska och finska (kvänska/tornedalska) erfarenheter och kulturarv präglar den kulturella identiteten i länet/regionen.
LKAB har långtgående planer på att utöka malmbrytningen. Kiruna stad befinner sig i nära anslutning till malmkroppen och när brytningen utvidgas ökar sprickbildningarna. Detta föranleder att delar av staden måste flytta från dessa riskområden. Regeringen har utsett en malmfältsgrupp som är ett forum för dialog i övergripande frågor som rör gruvnäringens tillväxt i Malmfälten och de förändringar i Kiruna och Gällivare kommuner som kan bli aktuella genom LKAB:s gruvverksamhet och planerade nyinvesteringar.
Företrädare på hög nivå från LKAB, kommunerna, berörda myndigheter och Regeringskansliet har fört en dialog om problem och möjligheter i den stadsomvandling som i olika utsträckning berör Kiruna och Gällivare.
I dessa diskussioner bör frågan om ett länskonstmuseum i Kiruna kunna behandlas. Länet kan inte bara fungera som en mjölkko för övriga landet utan här måste finnas ett ömsesidigt givande och tagande. Konsten är en av de oundgängliga mänskliga aktiviteter som bidrar till livskvalitet och kreativitet i en region. Regionala konstinstitutioner stärker den regionala identiteten, och regionernas förmåga att attrahera och behålla människor och företag. Ett ställningstagande som också regeringens proposition 2002 ”En politik för tillväxt och livskraft i hela samhället” innehåller, där det anges att kulturpolitiken är ett av de viktigaste områdena inom politiken för att främja en positiv regional utveckling.
Överlag har Norrbottens kommuner och länsorgan yttrat sig positivt till förslaget om ett länskonstmuseum i Kiruna. Endast Arjeplog kommunstyrelse har uttalat sig klart negativt till förslaget.
Man kan konstatera att ekonomin nu är den främsta orsaken till att förslaget inte har kunnat genomföras. Det behövs ett särskilt tillskott från statens sida, och det skulle tillsammans med övriga intressenter kunna innebära att museet skulle kunna startas 2009.
Jag menar att Malmfältsgruppen bör få i uppdrag att behandla frågan om finansiering av ett Norrbottens läns konstmuseum i Kiruna i samband med arbetet med stadsomvandlingen i Kiruna på grund av utökad malmbrytning. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.