Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökning av textade program i SVT.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samhället bör stödja de hörselskadade med ett tillgängligare kulturliv, med mer textning av film på bio, dvd-filmer och teater.
För många människor i samhället betyder textade tv-program oerhört mycket. Man beräknar att det idag finns ca 600 000 personer som har en sådan hörselnedsättning att de behöver textade tv-program för att säkert uppfatta vad som sägs i tv. Andelen hörselskadade ökar och då även i de yngre åldrarna. Hörselnedsättning kan inte längre betraktas som ålderskrämpa utan kan ses som ett folkhälsoproblem som berör alla generationer.
Vi har också många invandrare med stort behov av att ta till sig det nya språket så snabbt som möjligt. Många invandrare efterfrågar fler textade TV-program eftersom de upplever att det underlättar språkstudierna och inlärningen av det svenska språket.
Televisionen i Sverige lyder under radio- och TV-lagen (1996:844). I dess 3 kap. uttrycks bl.a. att sändningarna ska vara utformade så att de blir tillgängliga för funktionshindrade. Sändningstillstånd meddelas av regeringen. På Sveriges Television, SVT, skiljer man mellan begreppen översättning och textning. Översättning förstås som översättningen av ett utländskt språk till svenska, och textning som textning av tal till textremsa. Policyn för översättning är att allt utländskt språk översätts till svenska.
För personer med hörselnedsättningar är textade tv-program av oerhört stort värde för att möjliggöra en delaktighet i det svenska samhället, varför vi anser det angeläget att utöka andelen textade tv-program. Folkpartiet anser också att det är viktigt att samhället stödjer de hörselskadade till ett tillgängligare kulturliv, med mer textning också av film på bio, dvd-filmer och teater. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Den nuvarande tillståndsperioden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) löper under perioden 1 januari 2002 till 31 december 2005. År 2000 beslutade riksdagen att SVT måste öka sin andel textade, förstagångssända, svenskproducerade program från ca 30 % till minst 50 % senast år 2005. I budgetpropositionen för år 2005 föreslog emellertid regeringen att tillståndsperioden ska förlängas t.o.m. utgången av år 2006. I och med detta får SVT ytterligare ett år på sig att uppfylla 50-procentskravet. I januari-februari 2005 var andelen textade tv-program uppe i 43,5 %. Det är bra att andelen textade program ökar, men i en internationell jämförelse borde vi kunna ha högre ambitioner. Public service-bolagen i Storbritannien textar i dagsläget 80 % av sitt grundutbud, Irland 70 % och Nederländerna 53 %.
Om det svenska målet om minst 50 % textade program inte uppfylls såsom tidigare bestämt innan utgången av 2005, bör regeringen komma till riksdagen med en tydlig redovisning av hur man ska gå till väga för att 50 % av svenskspråkiga public service-program ska vara textade vid tillståndsperiodens slut. Regeringen bör även informera om den har för avsikt att för nästa tillståndsperiod höja målnivån, något som vi skulle välkomna. För att kunna utvärdera framsteg under nästa tillståndsperiod är det viktigt att programföretagens målsättningar och redovisningar vad gäller antalet textade program anges tydligt och lätt mätbart. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
En brist under innevarande tillståndsperiod är att regionala program inte textas alls. Vad som textas ska vara ett representativt urval av utbudet, såväl inom regionala som nationella sändningar, och när ett program textas ska det anmälas i tv-tablån.