Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av form och design.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning inom designområdet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning inom form- och designområdet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya spelrum för form och design.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgänglig design.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om designens betydelse för näringslivet.2
1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till UbU.
2 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till NU.
Form och design kan sägas vara ett instrument för att förmedla sina egna eller användarens behov eller känslor och därmed blir människans förmåga att formge också en del av förutsättningarna för överlevnad och en bättre tillvaro.
Designens och formens betydelse för det yttre sköna kan förenas med det inre praktiska. En miljö eller tingest behöver inte vara originell för att betraktas som intressant, utan det viktiga är att den bidrar till människans behov och får henne att reagera, att känna något. Våra föremål är också uttryck för vår kultur. Lokaler, det offentliga rummet, den lilla orten, staden och vårt land gestaltar alla en identitet.
formgivning och konsthantverk är exempel på några av de olika begrepp med skiftande innebörd som används inom detta område.
Med dagens stora utbud av likartade produkter har design och form fått en ökad betydelse, och produktutveckling handlar numera även om , funktion, producentens identitet och .
Design är ett viktigt konkurrensmedel och bra design kan bli det strategiska verktyg som gör lyckas på marknaden. Intresset för svensk ökar och hör till nya utmaningar i en alltmer globaliserad värld.
Att forma de ting som människan behöver för sin överlevnad har följt mänsklighetens historia. Vårt hantverksarv är en viktig beståndsdel i vår kulturella identitet och vårt land kan få ytterligare internationell respekt om också hantverk och slöjd får ökad betydelse. Det handlar till yttermera visso om mer än en kulturyttring, det handlar också om ekonomiska värden. De kunskaper om material, tillverkningsprocesser, form m.m. som finns i många hantverksyrken är oerhört värdefulla och bör på olika sätt kopplas ihop med de mer industriella områdena inom fältet design.
Det finns ett stort behov av att se över och utveckla utbildningsverksamheten inom gymnasieskolans hantverksutbildningar. De stora pensionsavgångar som inom kort inleds inom denna yrkessektor innebär en stor risk för dränering av kunskapskapital. Därför behövs radikala grepp för att förnya dessa utbildningar och på nytt göra dem attraktiva för bredare grupper. En modern lärlingsutbildning innebär en stor möjlighet att slå vakt om de kulturvärden som hantverken representerar.
De utbildningar som finns inom hantverksområdet bör kompletteras med mer affärsmässiga utbildningsinslag för att öka möjligheterna till självförsörjning. Detta gäller såväl inom nuvarande grundutbildningar som i vidareutbildningar för redan praktiserande utövare.
Även inom designområdets olika utbildningar behövs en betydligt större grad av entreprenörskap och affärsmässighet. Den bristande affärsinriktningen riskerar, bl.a. enligt Svensk Industridesign (SVID), att ödelägga förmågan att förse näringslivet med nödvändig kompetens. Detta kan i sin tur betyda att utländska designkontor och designers får en ökande roll i Sverige, vilket i sin tur kan minska möjligheter att utveckla ”svensk” design.
Det är betydelsefullt att företag öppnar för praktikmöjligheter under utbildningen. Här är det nödvändigt att Exportrådet, Nutek och Svenska Institutet samarbetar.
Även de tekniska och ekonomiska utbildningarna bör öka sin kompetens inom humaniora, där design är en del. Det är en viktig pusselbit för att få svenskt näringsliv att förstå kundens behov och tillgodogöra sig designerns kunskaper.
Forskning kring designområdet behöver ges bättre möjligheter. Konsthantverkets, formgivningens och industridesignens historia, liksom den samtida designen, behöver både dokumenteras och analyseras. Design är i lika hög grad en kultur- och näringspolitisk fråga som en utbildningsfråga, därför är samspelet mellan olika aktörer som formgivare, utbildningsanstalter, marknadsförare, privata och offentliga beställare samt brukare viktig.
Forskning om och i design är eftersatt i Sverige och satsningar kommer att krävas för att svensk industri inte ska komma ytterligare på efterkälken. Här kan jämförelser göras med t.ex. Finland som under flera år satsat stort på forskning om design. Forskarskolan Swidrea, Sveriges första forskarskola för design, är en verksamhet som bör kunna få ökat stöd.
Ett bra exempel på integrerad utbildning och forskning är dock designprogrammet vid högskolan i Kalmar, förlagd till Pukebergs glasbruk i Nybro. Arkiv för Svensk Formgivning, som ägs av Kalmar konstförening, är ett nationellt designarkiv, vars samlingar omfattar över 100 000 dokument (skisser, ritningar, bilder etc. Detta arkiv flyttas inom kort till Pukeberg och därmed kan dess unika material bättre utnyttjas i designutbildning och forskning och göras tillgängligt för produktutveckling inom näringslivet. Här kommer också en samverkan och samlokalisering att ske med andra arkiv som finns inom svensk glasdesign (Orrefors, Kosta, Boda m.fl.)
Uppbyggnaden av arkivet i Nybro har delvis skett med ekonomiskt bistånd från staten och kommer sannolikt behöva fortsatt stöd för att kunna nyttjas inom forskning och industriutveckling.
För att ytterligare förbättra opinionen för form och design behövs, inspireras, dels för att vidga kunskaperna och hantverk, dels för att öka tillgängligheten också för allmänheten. Det är angeläget att inte låsa fast ansvaret på en enda institution utan i stället ta tillvara den kompetens som redan i dag finns på flera håll i landet genom lokala kunskapscentra om designfrågor för näringsliv och organisationer.
Men sannolikt behövs också en central arena – fristående från staten – som kan samla ansvaret för kvalitetsuppbyggnad, teorier om form och design, Sveriges plats i världen samt utveckling och forskning. Vilken roll som det av regeringen inrättade Rådet för arkitektur, form och design här kan komma att spela återstår ännu så länge att se.
. Ett sådant skulle kunna innehålla en exponeringsmöjlighet samt informations- och utbildningsplats för näringslivet och professionella yrkesutövare, men även fungera som träffpunkt för en intresserad allmänhet. Motsvarande centrala mötesplatser finns i våra övriga nordiska huvudstäder.
Begreppet design blir ofta synonymt med något som är snyggt eller har status. Men v
eller ej. Arbetet med att få fram produkter och miljöer som fungerar och attraherar fler än dem som är fullt friska och utan åldersbesvär bör och kan utvecklas ännu mer. Det är en utmaning och ett viktigt konkurrensmedel för enskilda företagare att kunna utveckla och anpassa sina produkter till slutanvändaren. En gemensam nod/mötesplats för design skulle sannolikt kunna leda detta arbete mer framgångsrikt än t.ex. en handikapporganisation.
Denna typ av utställningar är lovvärda och bör stödjas, men också med syftet att vara säljande och inte bara för att främja en Sverigebild.
Designen måste i ännu högre grad bli näringslivsorienterad. Det är därför intressant att se att vissa utbildningar förändrats så att de mer uppfyller näringslivets behov. Svensk formgivning och design uppmärksammas alltmer utomlands, men det finns ännu många kanaler som är outnyttjade. Uppmärksamhet i media är inte alltid samma sak som försäljnings
För att utnyttja våra offentliga resurser på ett bättre sätt är det angeläget att koncentrera dem till färre aktörer. Offentliga medel bör i första hand gå till utbildning, utveckling och forskning. Att samla intressenter för samverkan kräver ofta att allmänna medel ställs till förfogande eller som riskpengar. Det är då viktigt att det sker en uppföljning och att resultatet av satsningen kan redovisas tydligt.