Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställningen:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgiftsområde 1.
Regeringens inställning till presstödet utgår från en överdriven tro på att statligt stöd skall bidra till mångfald och fri opinionsbildning. Erfarenheterna visar att presstödet till stor del använts till att täcka tidningars löpande utgifter i stället för att främja nödvändiga rationaliseringsåtgärder. Ett stort antal nedlagda tidningar visar tydligt på detta.
Det hade varit önskvärt att presstödet hade använts i syfte att minska tidningars beroende av statligt stöd. I stället har många tidningar anpassat sig efter stödet och blivit permanent beroende av det. Ekonomiska problem har inte åtgärdats i vetskapen om att staten fyller i hålen.
Presstödet snedvrider konkurrensen i förhållande till tidningar som inte uppbär presstöd. Detta kan innebära att även tidningar med en trogen läsekrets får ekonomiska svårigheter. Det har också förekommit att förstatidningen i ett län köpt upp andratidningen och på så sätt tillgodogjort sig det presstöd som betalas ut till dessa tidningar. Detta är inte rimligt.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att presstödet avvecklas. Detta bör ske i två etapper. För budgetåret 2006 görs en besparing på 253 miljoner kronor.
Sedan presstödet avvecklats kommer Presstödsnämnden inte längre att ha någon uppgift att fylla och kan därmed avvecklas från och med den 1 januari 2007. Resterande uppgifter, såsom bevakning av lån från Presstödsnämnden, kan handläggas av Kammarkollegiet tills verksamheten helt har avvecklats. Vårt förslag att avveckla presstödet påverkar inte fördelningen av det statliga stödet till radio- och kassettidningar. Denna uppgift kan överföras till Kammarkollegiet.
Radio- och TV-verkets verksamhet är delvis överflödig varför anslaget till verket bör minskas med 1 miljon kronor. Det bör vidare undersökas om inte Post- och telestyrelsen kan ta över resterande delar av Radio- och TV-verkets uppgifter, i syfte att på sikt avveckla verkets uppgifter.
Omfattningen av Granskningsnämndens för radio och TV verksamhet är överdimensionerad. Vi föreslår därför en besparing av anslaget till Granskningsnämnden för år 2006 om 1 miljon kronor.
Vi anser att anslaget till riksdagens informationsverksamhet bör reduceras. Det är inte nödvändigt för riksdagens informationsverksamhet att ha den omfattning den har i dag, med hänsyn till att det huvudsakliga ansvaret för information om den politiska verksamheten faktiskt åvilar riksdagens partier och de förtroendevalda. Vi föreslår en besparing på riksdagens förvaltningskostnader med 10 miljoner kronor.
I budgetpropositionen för år 2002 föreslog regeringen avsevärt ökade anslag till Regeringskansliet. Motiveringen var att arbetsuppgifterna inom kansliet hade ökat och skulle komma att fortsätta öka, bland annat på grund av det svenska medlemskapet i EU men också på höga krav på arbetets kvalitet. Särskilt ordförandeskapet i EU våren 2001 ställde krav på kansliets resurser. Det finns dock ingen anledning att regeringen efter ordförandeskapet skall ha kvar samma personalstyrka. Vi är också kritiska till att anslaget till Regeringskansliet skall finansiera tjänster åt regeringens stödpartier. Det är principiellt fel att sakkunniga från samarbetspartierna anställs i Regeringskansliet för att bereda regeringens beslut samtidigt som samma partier i riksdagen definierar sig som opposition. På detta sätt får stödpartierna ett dubbelt så stort grundbelopp som ett regeringsparti enligt reglerna om stöd till riksdagsledamöter och partigruppernas arbete i riksdagen.
Enligt vår mening finns det skäl att se över arbetet inom Regeringskansliet. Expansion är inte liktydigt med effektivitet, och det borde gå att säkerställa högkvalitativt arbete med en vass och spetskompetent organisation.
Det är vår uppfattning att Regeringskansliet skall ha resurser för att ta fram kvalificerat underlagsmaterial i form av exempelvis ekonomiska och juridiska analyser, prognoser och utvärderingar till stöd för regeringsarbetet. Det är dock vår mening att arbetet kan renodlas och att effektivitetsvinster kan göras genom en mer ändamålsenlig förvaltning. Vi menar att expansionen bör hållas tillbaka och föreslår således att 560 miljoner kronor av Regeringskansliets anslagssparande år 2006 dras in.
Däremot skall utrikesförvaltningen förstärkas. Ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen för EU fordrar en gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk närvaro i princip i hela Europa och Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen fordrar också ökad svensk diplomatisk närvaro utanför Europa. Anslaget till utrikesförvaltningen stärks därför med 65 miljoner kronor.
Enligt vårt förmenande kan anslaget till EU-informationen minskas. Vi är generellt sett tveksamma till rent opinionsbildande myndigheter. Det bör i första hand åligga de förtroendevalda att skapa opinion kring olika frågor. Detta gäller även EU och närliggande frågor, oaktat deras viktighetsgrad. Anslaget till myndigheten bör därför minskas med 21 miljoner kronor.