Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att ta bort åldersbegränsningen för valbarhet.
En demokrati bygger på att de medborgare som åtnjuter tillräckligt mångas förtroende kan väljas till uppdrag i beslutande församlingar. Dock finns en begränsning om vilka som är valbara i ålder enligt regeringsformen:
RF 3 kap. 2 § ”Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket. Den som icke har uppnått aderton års ålder senast på valdagen har ej rösträtt.
Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd. Lag (1994:1483).”
RF 3 kap. 10 § ”Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot. Lag (1988:1443).”
Denna artonårsregel fyller inte någon försvarbar funktion eftersom väljarna som sagt ändå förutsätts rösta på de kandidater för vilka de har förtroende. Risken är i stället att man onödigtvis begränsar urvalet kloka beslutsfattare och minskar representativiteten.
Fortfarande är genomsnittsåldern på politiskt valda representanter långt över medelvärdet på landets befolkning, ett förhållande som manar till eftertanke och åtgärd.
Förslaget är att vid nästa grundlagsöversyn ta bort denna onödiga åldersspärr för valbarhet.