Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör låta utreda tillämpningen av 3 § lagen om stöd till trossamfund.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall analysera vad det skulle innebära om undervisning och omsorg ströks i 2 § lagen om stöd till trossamfund.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen utreder och analyserar punkterna ovan och återkommer till riksdagen med slutsatser och förslag till åtgärder.
Målet för det statliga stödet till trossamfund är att bidra till att skapa förutsättningar för dessa att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg i enlighet med lagen om trossamfund, 2 §. Förutsättningarna för att ett trossamfund skall få statligt stöd är att det bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att samfundet är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund. 21 olika samfund är registrerade som statsbidragsberättigade. Till dessa hör inte Svenska Kyrkan, eftersom denna fortfarande har speciella privilegier.
Vänsterpartiet föreslår i en separat motion att dessa speciella förmåner för Svenska kyrkan skall tas bort eftersom statskyrkan i övrigt nu är avskaffad.
Vänsterpartiet har också motionerat om att staten i framtiden bör jämställa religiösa föreningar med andra privata föreningar också vad gäller sättet att finansiera verksamheten.
I frågor och interpellationer till kulturministern har vi tagit upp frågor rörande olika religiösa samfunds sätt att uppfylla respektive inte uppfylla bestämmelsen om att de skall bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.
Vänsterpartiet är väl medvetet om trossamfundens betydelse för många infödda och invandrade svenskar. Vi står givetvis bakom den religionsfrihet som är en av vårt samhälles grundläggande värden. Den tröst och gemenskap som många människor finner i religionen är i högsta grad värd att respekteras. Samtidigt måste även de religiösa samfunden följa lagen och tillämpa värdegrunden i sina verksamheter. Att så sker är inte alltid fallet. Den pingstpastor som nyligen fällts i domstol för sitt uttalande om homosexuella är ett exempel, somliga samfunds ovilja eller vägran att anställa kvinnliga präster ett annat. Misstankarna om barnaga i konfessionella skolor är också oroande.
I maj 2002 anförde kulturministern att problemen skulle åtgärdas i en fortlöpande, generell dialog med trossamfunden. Från Vänsterpartiets sida väntar vi fortfarande på resultatet av denna dialog. Därmed börjar vi ställa oss frågan vilka ytterligare medel som finns att tillgå. I en motion hösten 2004 begärde vi en översyn av lagen om registrering av trossamfund. Den avslogs med motiveringen att en registrering inte innebär något godkännande av samfundet i fråga. Motioner om kyrkans definitiva skiljande från staten har även de avslagits liksom en motion om ”det långsiktiga behovet av att utvärdera avgiftslagen och att i framtiden jämställa religiösa föreningar med andra privata föreningar också vad gäller sättet att finansiera verksamheten”. Det beslut som då togs av utskottet och riksdagen tycks ha byggt på ett missförstånd om att yrkandet gällde att även andra föreningar än trossamfund skulle kunna få uppbördshjälp.
Enligt budgetförslaget för 2006 går drygt 50 miljoner kronor till stöd till trossamfunden och ytterligare 3,7 miljoner kronor till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Det kan synas vara måttliga summor, men i kulturbudgeten handlar det om mycket pengar. Vi menar att om stöd skulle betalas ut endast till de organisationer som verkligen uppfyller kraven, skulle mycket pengar kunna frigöras till annan verksamhet inom kulturområdet. Dessutom vill vi ifrågasätta lagen om stöd till trossamfund när det gäller samfundens uppdrag eller rättighet att bedriva undervisning och omsorg på den grunden att de är just trossamfund.
Vänsterpartiet vill därför att regeringen låter utreda tillämpningen av 3 § lagen om stöd till trossamfund, om att samfundet skall bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på samt vilka ekonomiska konsekvenser en striktare tillämpning alternativt tydligare lagstiftning skulle få. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vidare vill vi att regeringen ska analysera vad det skulle innebära om undervisning och omsorg ströks i 2 § lagen om stöd till trossamfund. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Efter utredning och analys efter punkterna ovan bör regeringen återkomma till riksdagen med slutsatser och förslag till åtgärder. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.