Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i enlighet med vad som i motionen anförs om förändringar i tryckfrihetsförordningen.
Medierna tar i dag allt större utrymme i människors vardag. Genomslaget av en nyhet är i det närmaste total. Det som står i en tidning, sänds i radio eller visas på tv blir en omedelbar och sann ögonblicksbild oavsett om nyheten är sann eller felaktig. Har det stått i tidningen, sänts i radio eller visats på tv blir det den förhärskande bilden. Det är en bild som dominerar och dröjer sig kvar på grund av mediernas stora genomslagskraft.
Är uppgiften felaktig kan det på några få ögonblick utradera ett livsverk, misskreditera människor som inte förtjänar att vara utpekade eller innebära i det närmaste fullständig desavouering av en person.
När en nyhet sänds som felaktigt pekar ut en person ges detta ofta stort utrymme. När nyheten visar sig vara falsk och inslaget eller artikeln har fällts i de granskningsorgan som finns ges detta inte motsvarande utrymme. I tv:s nyhetsinslag sänds tillrättaläggandet sent i programmet eller på tider då få tittar. I tidningarna hänvisas den här typen av tillrättaläggande till någon av de minst lästa sidorna med syftet att inte ge uppmärksamhet åt tillrättaläggandet.
Jag föreslår med anledning av ovanstående att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om förändringar i Tryckfrihetsförordningen som tydliggör mediernas skyldighet att medge fel i publicering samt att publicera dementier och tillrättalägganden på mer framträdande sätt än i dag.