Riksdagen beslutar att ändra namn på lagutskottet till civilrättsutskottet.
Lagutskottet är det utskott som bereder ärenden om äktenskaps-, föräldra-, ärvda-, handels-, jorda- och utsökningsbalkarna, försäkringsavtals-, bolags- och föreningsrätt, växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumenträtt och internationell privaträtt. Kort sagt kan man säga att lagutskottets verksamhet huvudsakligen består i att bereda ärenden av civilrättslig natur.
Alla utskott i riksdagen bereder lagstiftningsförslag och alla riksdagsledamöter tar ställning till lagar. Socialutskottet bereder lagar som berör det sociala området, näringsutskottet bereder ärenden som berör näringsområdet, utrikesutskottet bereder lagar som berör utrikesärenden och så vidare. Namnet på utskottet anknyter klart och tydligt till vad utskottet arbetar med. Lagutskottet bereder dock inte lagar i allmänhet utan enbart civilrättsliga. Det framgår tyvärr inte tydligt av namnet.
Det finns många exempel på att människor missuppfattat lagutskottets funktion och syfte. Samtal och brev kommer inte sällan fel på grund av detta. Det innebär ökat administrativt arbete i riksdagen med att vidarebefordra brev, samtal eller andra ärenden som hamnar fel. En annan konsekvens är att lagutskottet blandas samman med Lagrådet, vilket har en helt annan funktion i riksdagen. Bland riksdagens utskott förväxlas lagutskottet i synnerhet med justitieutskottet. I internationella sammanhang är sammanblandningen total. Det krävs varje gång en längre förklaring för att undvika missförstånd. Särskilt märkligt är namnet lagutskottet med tanke på att det på engelska heter ”Committee on Civil law”.
Det missvisande namnet kan även ha historiska förklaringar. Enligt 1810 års riksdagsordning (33 §) var lagutskottet ett utskott för beredning av ärenden angående allmän civil-, kriminal- samt kyrkolag, dvs. lagstiftning enligt RF 87 § (se Stjernquist, Nils, Samhälle och riksdag, Stockholm 1966, s. 264). Till Lagutskotts beredning hörde även ombudsmännens redogörelser (anfört arbete, s. 271). Varje riksdag skulle tillsätta tio utskott, varav tre lagutskott. Inför enkammarriksdagens start 1971 beslutades emellertid en viktig omläggning av utskottssystemet. Den gamla indelningen för ärendenas fördelning mellan utskotten utgick ifrån de statsrättsliga funktionerna, men 1971 övergavs detta synsätt och man övergick i huvudsak till fackutskottsprincipen, vilket innebär att ärenden inom ett och samma ämnesområde bereds av samma utskott (Tvåkammartiden, Sveriges Riksdag 1867–1970, Sveriges Riksdag, s. 304).
Med anledning av det anförda bör lagutskottet därför byta namn till civilrättsutskottet.