Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att reglera den lobbying som pågår mot riksdagens ledamöter.
Existerar lobbying i Sverige? Många medborgare tror att lobbying endast bedrivs i Bryssel, men faktum är att det pågår en omfattande lobbying mot ledamöter i Sverige riksdag. Problemet är att det sker helt oreglerat. De professionella lobbyisternas egen branschförening, Precis, har själva tagit fram en uppförandekod som beskriver medlemsföretagens förhållningssätt när de utför sitt arbete mot folkvalda. Dessa lobbyister är dock inte de enda som bedriver lobbying mot riksdagsledamöter. Intresseorganisationer, branschorganisationer, fackliga organisationer, miljöorganisationer, folkrörelser och företag är exempel på andra aktörer som ständigt påverkar riksdagsledamöternas i beslutsfattande.
Riksdagen, som institution, har inte reglerat förhållandet mellan ledamot och lobbyist. Exempel på hur detta kan ske finns i t ex det brittiska parlamentet och Europaparlamentet. Istället för att fortsätta i det dolda borde en genomgripande och öppen diskussion startas om vad som är bra och dålig lobbying. Riksdagen borde i samråd med lobbyisterna uppmuntra att en uppförandekod upprättas som omfattar fler företag och organisationer.
Idag släpper enskilda ledamöter in lobbyisterna genom riksdagens entréer. Istället borde lobbyisterna få möjlighet att ackrediteras, liksom journalisterna, och därmed få access till riksdagens lokaler. De som får tillgång till lokalerna bör registreras i en öppen lista som redovisas offentligt.
Riksdagen bör ge riksdagsstyrelsen i uppdrag att initiera detta arbete. Lobbying, i dess rätta form, är en bra tillgång för ledamöternas informationsinhämtning. Men det kräver öppenhet, ärlighet och tydlighet mellan riksdagen som institution och lobbyisterna.