Kristdemokraterna anser att det brottförebyggande arbetet är av avgörande betydelse för kriminalpolitiken, och därför bör ytterligare resurser tillföras detta område. Om brott förhindras undviks brottsoffer och det innebär också en samhällsekonomisk besparing.
Familjens roll i det brottsförebyggande arbetet är central. En god familjepolitik är i sin helhet en grundläggande förutsättning för ett fungerande brottsförebyggande arbete. I en trygg familj tillägnar sig barnen på ett naturligt sätt de normer som stärker deras inre kontroll och därmed hjälper dem att motstå frestelsen att bryta de regler som bygger upp samhället.
Kristdemokraterna anser att kommunerna i högre grad måste få del av det stöd som anslagits till brottsförebyggande arbete så att de lokala brottsförebyggande råden kan utvecklas.
Kristdemokraterna anser att rasistiska yttringar och andra grova organiserade brott måste bemötas med effektiv lagstiftning. Därför anser vi det angeläget att deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella organisationer ska kriminaliseras.
Ungdomshem kan hjälpa ungdomar som behöver komma till rätta med sin problematiska livssituation. Tyvärr blir det ofta så att ungdomen bara får stanna på hemmet en kortare period på grund av bristande resurser i kommunen. Detta medför att den unge alltför tidigt skickas tillbaka till sin gamla miljö och faller tillbaka i samma mönster av skolk, bristande självförtroende och utanförskap. Kristdemokraterna anser att det är angeläget att inte kommunernas och socialtjänstens bristande resurser blir avgörande för den tid den unge får vistas i ungdomshem.
I dag är det svårt att ge en ung person under 15 år hjälp tidigt när misstanke finns om narkotikamissbruk. Urin- och blodprovstagning får inte göras och därmed kan inga åtgärder vidtas förrän missbruket är uppenbart. Socialtjänsten kopplas in först när missbruket pågått en längre tid. Verkningsfulla åtgärder måste till för att stävja narkotikamissbruket som kryper allt lägre ner i åldrarna. En sådan åtgärd är att införa en möjlighet till provtagning, blodprov och urinprov, också från barn under 15 år, när narkotikamissbruk misstänks.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förändrad brottsförebyggande strategi i syfte att systematiskt, långsiktigt och med stor tydlighet arbeta med informationsinsatser för att medvetandegöra föräldrar och andra som har tillsyn över barn om värdeöverföringens betydelse och om stärkande av barns inre kontroll.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att motverka uppbyggandet av rasistiska och nazistiska organisationer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillåta provtagning på ungdomar under 15 år vid välgrundad misstanke om narkotikamissbruk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inom kriminalvården och i det brottsförebyggande arbetet uppmärksamma sambanden mellan kriminalitet, missbruk och neuropsykiatriska funktionshinder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Boverket i uppdrag att utarbeta tydliga riktlinjer för bebyggelseinriktade brottsförebyggande insatser.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om obligatoriskt alkolås i alla nya bilar senast 2010 och generellt senast 2015.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra yrkestrafiken till föregångare i att införa alkolås.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om systematisk utveckling och tillämpning av ny kunskap.
1Yrkande 5 hänvisat till BoU.
2Yrkandena 6 och 7 hänvisade till TU.
Om brott förhindras undviks mycket lidande. Konkreta brottsförebyggande åtgärder måste därför prioriteras. Det brottsförebyggande arbetet måste bygga på etablerad kunskap och därför måste kompetensen i de lokala brottsförebyggande råden höjas. För att möjliggöra detta måste det lokala brottsförebyggande arbetet få mer resurser till sitt förfogande. Kommunerna måste i högre grad få del av det stöd som anslagits till brottsförebyggande arbete så att de lokala brottsförebyggande råden kan utvecklas.
Polisens roll i det brottsförebyggande arbetet får inte underskattas. Om detta arbete ska ges rimliga förutsättningar måste antalet poliser öka så att närpolisverksamheten kan byggas ut.
Kristdemokraternas budgetförslag för nästa år innebär ett betydande tillskott till det brottsförebyggande arbetet i kommunerna. Det är viktigt att utarbeta tydliga riktlinjer för bebyggelseinriktade brottsförebyggande åtgärder samt för att möjliggöra ett arbete utifrån standardiseringsdokumentet i kommunerna. Kristdemokraterna anser att det brottsförebyggande arbetet är så viktigt att ytterligare resurser bör tillföras detta område. Om brott förhindras undviks mycket lidande, och det innebär också en samhällsekonomisk besparing. Konkreta brottsförebyggande åtgärder ska därför prioriteras, intensifieras och tillämpas utifrån en helhetssyn.
Behovet av kunskapsutveckling är uppenbart. Forskning och systematisering av erfarenheter inom det brottsförebyggande området är därmed en mycket angelägen uppgift. Ett tydligare och mera preciserat ansvar för denna uppgift bör läggas på Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet och kriminalvården. Strategier för hur och i vilken samverkan denna forskning ska ske bör snarast möjligt utarbetas och effektueras av myndigheterna.
Det finns stora variationer mellan landets kommuner, såväl då det gäller brottsnivå som utvecklingen av antalet brott och i brottsstruktur. En stor del kan förklaras av strukturella faktorer som exempelvis andelen innevånare i brottsaktiv ålder eller tätortsgrad. Vissa kommuner har dock en brottsnivå som är betydligt högre och andra en betydligt lägre, än vad som kan väntas utifrån de strukturella faktorerna. Kristdemokraterna har uppmärksammat dessa olikheter mellan kommuner och därför har vi föreslagit ett ökat kommunalt inflytande över polisen.
Ett rättssamhälles uppbyggnad är en långsiktig process som förutsätter allmänhetens delaktighet och deltagande. Varje bärande värdesystem i ett rättssamhälle bygger på en process av införlivande av värden, värderingar och normer, det som psykologer kallar internalisering. Denna internalisering är speciellt viktig de allra första åren under uppväxten och fokuserar på familjens speciella ansvar. Men även andra signalgivare i denna process har stor kompletterande betydelse, t.ex. förskola, skola, socialvård och olika medier. Politiken borde inriktas främst på att stärka och stödja familjerna men också på den kompletterande internalisering som förskola och skola kan ge, samt på den övriga livsmiljöns signaler, vilka kan påverka graden av uppbyggande av inre kontroll. Prevention är huvudstråket i ambitionen att vända brottskurvorna nedåt.
För att förhindra nyrekryteringen handlar det främst om en brottspreventiv huvudstrategi inriktad på fostran och värdeöverföring i familj och förskola, skola och socialvård. Man kan konstatera att regeringen endast marginellt tar hänsyn till dessa tankegångar.
En annan huvudlinje i den brottsförebyggande strategin är att verka för senast möjliga alkoholdebut. Alkohol- och drogmissbruk har visat sig starkt korrelera till brottslighet. Även detta fordrar en kraftfull informationsstrategi.
Familjens roll i det brottsförebyggande arbetet är central. En i sin helhet god familjepolitik är alltså en grundläggande förutsättning för ett fungerande brottsförebyggande arbete. Detta sker bäst genom att barn får växa upp i trygga familjer som kan föra över normer och hjälpa barnen bygga upp en inre kontroll som gör det lättare att stå emot frestelsen att bryta mot de regler som bygger upp samhället.
Höjd upptäcktsrisk, snabb reaktion, fasthet och konsekvens är viktiga signaler i det preventiva arbetet. Det är självklart viktigt att ha ett fungerande rättsväsende i form av polis, åklagare, advokater, domstolar och kriminalvårdsinrättningar. Men ska vi ha en politik som bryter brottskurvan nedåt krävs mycket mer. Det är mycket viktigt att minimera tillfällena till brott genom olika säkerhetsåtgärder. Det skulle kunna minska brottsfrekvensen, men inte brottsbenägenheten. Den preventiva huvudstrategin bör bygga på flera olika ansatser. Föräldrar och andra vuxna som har ansvar för barnuppfostran är en viktig målgrupp i den effektiva politik som är möjlig att bedriva.
Etiken levandegörs i samspel med andra människor och införlivas så småningom med vårt tänkande. Bäst fungerar den processen tillsammans med personer vi älskar och har förtroende för. Det är därför föräldrarna är så viktiga. De är i de allra flesta fall de som bäst förmedlar grundläggande värden till barnen. Men det kräver vardagstid tillsammans, eftersom det är i vardagliga situationer man löser konflikter och tränar samlevnad på ett naturligt sätt. Kvalitet kan inte ersätta kvantitet när det gäller tid hur gärna vi än önskar att det skulle vara så. Mer tid för barnen har en rad positiva följdverkningar såväl för barnen, de vuxna som för samhället.
Familjens roll som etisk signalgivare och uppbyggare av den inre kontrollen är alltså av avgörande betydelse. Kristdemokraterna anser därför att det behövs en förändrad brottsförebyggande strategi i syfte att systematiskt, långsiktigt och med stor tydlighet arbeta med informationsinsatser för att medvetandegöra föräldrar, och andra som har tillsyn över barn, om värdeöverföringens betydelse och om behovet av förstärkande av barns inre kontroll.
Kristdemokraterna menar att det är den konkreta utbildningen och stödet som sker i praktiken som ska prioriteras. Kristdemokraterna vill därför satsa på föräldrautbildning.
Skolan har stor betydelse då det gäller att förmedla värderingar och bygga en värdegrund. Därför har Kristdemokraterna gång på gång betonat vikten av att skolan inte kan vara värdeneutral. Skolan har ett ansvar att föra etiska samtal och måste tidigt markera gränser för vad som är tillåtet och inte tillåtet, vad som är rätt och fel.
Skolan är ständigt föremål för debatt och samhället kan inte kräva att en skola som redan ”går på knäna” ensam ska förebygga och vända trenden. Skolan är en spegel av samhället i stort. Det är därför viktigt att etik diskuteras i skolan. Kristdemokraterna anser att etiken ska genomsyra all skolans verksamhet.
En ung människa som begått exempelvis ett rån ska veta att samhället ser allvarligt på detta, oavsett hur gammal den som utfört rånet är. De senaste åren har kritik framkommit mot kommunernas socialtjänst. Ungdomar som dömts enligt lagen om vård av unga, LVU, sätts upp på en väntelista för att få plats på en institution. Under väntetiden kan dessa ungdomar fortsätta umgås med gänget – följden blir att nya brott begås. Kristdemokraterna har i motionen Unga brottslingar beskrivit problematiken och föreslagit åtgärder för att komma åt denna.
Enligt uppgift i Brottsförebyggande rådets rapport Brottsutvecklingen i Sverige 2001–2003 är ungdomar den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Bland unga mellan 15 och 17 år var 38 per 1 000 invånare misstänkta för brott. Bland unga mellan 18 och 20 år var 33 per 1 000 innevånare misstänkta för brott. Snittet för samtliga åldersgrupper visade att 14 per 1 000 invånare var misstänkta för brott. Ungdomar är alltså kraftigt överrepresenterade vad gäller brottslighet. Detta är alarmerande och visar på behovet av snabba och riktade åtgärder mot denna grupp.
Nazister försöker att etablera sig runt om i Sverige. Rasistiska och nazistiska organisationer opererar på skolor och försöker värva medlemmar och sympatisörer. En av de viktigaste förebyggande insatserna är att förmedla kunskap om hur dessa organisationer fungerar och arbetar. Skolan har därför en nyckelroll i arbetet mot främlingsfientlighet och rasism.
Hos Brottsförebyggande centrum i Värmland arbetar man med en strategi för att hålla Värmland fritt från nazism. Strategin bygger på en trestegsmodell som innebär ett samarbete mellan Brottsförebyggande centrum, Säpo, kriminalunderrättelsetjänsten (KUT), närpolisen samt åklagarmyndigheten. Tillsammans kartlägger de och följer upp extremisternas förehavanden och stör deras verksamhet. De samverkar med lokaluthyrare för att förhindra nazistiska sammankomster. De utarbetar ett program för avhoppare som vill lämna en extremistisk rörelse och samverkar med fackföreningar för att förhindra att extremister får fotfäste där. Tillsammans bygger man upp nätverk i skolorna över hela länet i förebyggande syfte. De skapar också en polisiär stödfunktion för brottsoffer och vittnen och informerar medierna om hur arbetet fortskrider. Detta är en bra modell. Det behövs statliga insatser för att uppnå detta. Detta arbete har gett bra resultat och kan vara ett av de goda exempel som andra brottsförebyggare i landet kan studera.
Kristdemokraterna anser att de rasistiska yttringarna och andra grova organiserade brott som drabbat samhället under de senaste åren också måste bemötas med en effektiv lagstiftning. Därför anser vi det angeläget att deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella organisationer ska förbjudas. Det är en nödvändig åtgärd för att komma till rätta med den grova kriminaliteten och bevara ett fritt demokratiskt samhälle.
Krav på detta förs fram i annan kristdemokratisk motion.
Många unga dricker hembränt och smuggelsprit. Den hembrända spriten är ofta billigare och lättare att få tag i för en person som ännu inte uppnått laglig ålder för att få köpa alkohol. Därför kan det vara effektivt att rikta in starka åtgärder mot dem som bränner hemma och/eller som säljer sprit till ungdomar. Tidiga alkoholvanor leder lätt över i andra drogvanor. Drogmissbruk kräver mycket pengar, vilket i sin tur leder till brottslighet. Att aktivt bidra till en uppskjuten eller förhindrad alkoholdebut har alltså stora fördelar.
Barn uttrycker i flera rapporter en frustration över vuxnas brist på tid. Närvarande vuxna som är beredda att ta tid att se, lyssna till och bekräfta barn och ungdomar är det bästa förebyggande arbetet.
Tillgången till narkotika ökar och antalet ungdomar som prövar illegala droger mer än tredubblades under 90-talet. Att det idag finns ett större utbud av droger, nya konsumtionsmönster och användningsområden och en mer tillåtande hållning till narkotika i olika ungdomsgrupper är en del av en internationell utveckling. Sverige utgör inte något undantag. Illegala droger förekommer allt oftare på diskotek och i andra nöjesmiljöer. För en del kopplas droger ihop med festande och party, för andra är droger ett sätt att fly bort från ett svårt vardagsliv. Många unga idag anser att konsumtion av droger är en del av att vara ung. Närmare en fjärdedel av unga storstadsbor uppgav 2003 att de någon gång använt narkotika och 17 procent av alla ungdomar mellan 16 och 24 år i landet som helhet hade någon gång använt narkotika.
Samtidigt som tillgången på narkotika ökat och priserna sjunkit har det tunga missbruket ökat. Kristdemokraterna anser att detta är oacceptabelt och menar att en kraftfull nysatsning i form av engagemang, kompetens, ledning men framför allt resurser måste till.
Idag är det svårt att ge en människa under 15 år tidig hjälp när det finns misstanke om narkotikamissbruk. En stödinsats från samhället försvåras av de gällande reglerna om förbud mot kroppsbesiktning. Urin- eller blodprovstagning får inte göras och därmed kan inga åtgärder vidtas förrän missbruket är uppenbart. Följden blir att socialtjänsten kopplas in först när narkotikamissbruket pågått under en längre tid. Den personliga integriteten ska värnas men inte till priset av mänskligt lidande. De bestämmelser som reglerar tvångsmedelsanvändningen mot barn är alltför restriktiva och en utvidgad tvångsmedelsanvändning påverkar inte de integritetsaspekter som angivits som skäl för att inte tillåta provtagning. Provtagning på ungdomar under 15 år bör därför bli tillåtet vid välgrundad misstanke om narkotikamissbruk.
Eftersom alkoholkonsumtionen ökar så är det också angeläget med ett skyndsamt ökande av alkolås i trafiken. Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har antagit en strategi som innebär att alla nya bilar som säljs i Sverige från 2010 ska ha alkolås, och generellt 2015. Denna utveckling måste ske i en nära dialog med fordonsindustrin liksom med övriga EU-länder. EU:s regelverk om fri cirkulation av varor är av största betydelse i detta sammanhang. Kristdemokraterna föreslog därför under 2004, utan att få gehör för det, att regeringen ska verka inom EU för en gemensam tidsplan för introducerande av alkolås i alla bilar.
För att påskynda utvecklingen mot en allmän användning av alkolås anser Kristdemokraterna att yrkestrafiken kan spela en viktig roll som föregångare. Alltför få kommuner ställer krav på alkolås vid upphandling av bussar. Busstrafik och annan yrkestrafik ska vara en föregångare i arbetet med att få bort rattfylleriet från våra vägar. Därför bör krav på alkolås regelmässigt ställas vid upphandlingar av busstrafik.
Regeringen borde ge alla statliga bolag i uppdrag att se till att alkolås finns installerat på alla fordon som köps in. Idag gör exempelvis Green Cargo detta i sin nya lastbilsflotta, men det bör ske över hela linjen. Alla statliga myndigheter, där det är praktiskt möjligt, borde få samma uppdrag – inte bara några få som nu.
Det pågår omfattande frivilliga installationer av alkolås inom åkerinäringen, och det är positivt, men Kristdemokraterna anser att regeringen bör inrikta sitt trafiksäkerhetsarbete mot att inom ett par år kunna föreslå en lagstiftning som innebär krav på alkolås i all yrkestrafik.
Neuropsykiatriska funktionshinder
När det gäller förebyggande arbete är sambandet mellan kriminalitet och neuropsykiatriska funktionshinder värt att särskilt lyftas fram. I det skede forskningen idag befinner sig, har det blivit lättare att urskilja en rad riskfaktorer för framtida brottslighet. Det börjar bli möjligt att identifiera risktillstånd, utan att det för den skull i det enskilda fallet är möjligt att göra en prognos. Risken för framtida brottslighet är avsevärt större hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder. Det är klarlagt att vuxna med sådana funktionshinder begår brott i en större omfattning. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder bör så tidigt som möjligt uppmärksammas på ett bättre sätt än vad som är fallet. Kunskapsläget måste snabbt förbättras och nya kunskaper tillämpas. I det allmänna arbetet för välfärd skulle detta kunna ske inom ramen för en nationell strategi för det brottsförebyggande arbetet bland barn och unga. Även inom en mer behandlingsinriktad kriminalvård är det nödvändigt att beakta sambanden mellan neuropsykiatriska störningar och kriminalitet. Om detta skrivs mer i annan kristdemokratisk motion.
Väl fungerande ungdomsgårdar kan få ungdomar i riskzonen att ta sig ur sina gäng och skapa en positiv tillvaro. Tyvärr har många kommuner stängt sina ungdomsgårdar eller på grund av resursbrist inte kunnat upprätthålla ambitionen med den.
Kristdemokraterna menar att frågan om ungdomsgårdar och fritidsgårdar är politisk. Att lägga ned ungdomsgårdar av besparingsskäl är inte ett bra alternativ. Problemen kommer att spridas och vi får sysslolösa unga som inte har någonstans att ta vägen. Det är inte sällan dessa som hamnar i gängbildningar. Kristdemokraterna anser att mer resurser bör frigöras för att erbjuda kvalitativ verksamhet i en alkoholfri miljö.
Kriminalvårdens undersökningar med fokus på internernas bakgrund och sociala förhållanden visar att de intagna har en omfattande problematisk bakgrund. Tre år efter avtjänat straff har i genomsnitt 40 procent återfallit i brott. Kriminalvårdens möjligheter att rehabilitera den intagne måste bli bättre. Verksamheten ska inriktas på att den dömde inte ska återfalla i brott.
Handlingsplaner och vårdprogram ska därför alltid utarbetas i samarbete mellan internen och kvalificerad personal. Där ska konkreta, realistiska deletapper och mål nedtecknas i syfte att nå en successiv återanpassning. Vi tror att detta kan ge resultat i form av ökad självkänsla och bättre anpassningsförmåga till samhället utanför. I en annan kristdemokratisk motion ges förslag på hur man ska förbättra det förebyggande och rehabiliterande arbetet för dem som sitter på anstalt. Kunskapsutveckling och forskning på detta område måste göras till ett ansvar för kriminalvården.
Med mörkret följer en utbredd rädsla för att vistas utomhus och bli överfallen eller rånad. Det är viktigt att insatser görs för att motverka brottsligheten och otryggheten.
Det är oacceptabelt att människor inte ska våga röra sig fritt på offentliga platser av rädsla för att bli våldtagna eller misshandlade. Mycket kan göras för att bygga bort denna brottslighet och skapa tryggare miljöer. Vi ger här några exempel på brottsförebyggande stads- och bostadsplanering. Polis, försäkringsbolag och brottsofferjourer ska tillfrågas när bostadsområden planeras och renoveras. Belysningen i parker och bostadsområden måste förbättras. Färre och lägre buskage på offentliga platser, överskådliga ytor och gångbroar istället för gångtunnlar är andra exempel på hur man kan bygga bort brott. Befolkade, offentliga och gemensamma områden som stimulerar till socialt liv ska främjas. Garage med särskilda tjejparkeringar på upplysta platser nära utgångarna kan skapas. Säkerheten i bostadsområden kan förbättras genom att förhindra insyn, att entrédörrar och fönster på bottenvåningar förses med brytbleck och genom att undvika att lägga tvättstugor i källarplanet. Det bör också finnas nattliga kollektivbussar med flexibla stopp, så kallade tjejstopp. Det är viktigt är att ta vara på kunskap och erfarenhet om vilka brott som begås var, och hur det görs möjligt för människor att se och synas i trygga miljöer.
Kunskapen att vissa grupper av personer, objekt och platser som utsatts för brott har högre risk att utsättas igen, har framför allt i England integrerats i det brottsförebyggande arbetet. Där har man i olika forskningsprojekt utvärderat insatser för att förebygga upprepad utsatthet och redovisat positiva resultat. Inom den brittiska polisorganisationen används ”upprepat utsatta” som ett uppföljningstal för verksamheten. Detta är en verksamhetsmetod vi anser att Sverige borde ta efter. I september 1998 presenterade Boverket rapporten Brott, bebyggelse och planering. Rapporten hade tagits fram på uppdrag av regeringen. Tanken var att inspirera kommunerna att i sina översiktsplaner ta hänsyn till invånarnas säkerhet genom att planera och bygga bort brott. Boverket vill också att varje bygglov ska prövas med tanke på om det riskerar att underlätta kriminalitet. Få kommuner har arbetat på det här sättet och ännu färre har gjort konsekvensbeskrivningar om säkerheten vid ny- eller ombyggnationer. I andra nordiska länder som t.ex. Danmark har man länge arbetat med brottsförebyggande miljöer. I Europa har ett frivilligt standardiseringsarbete som ligger utanför EU:s ramar gjorts på det här området där 18 länder varit involverade. Från Sverige har bl.a. Brottsförebyggande rådet, Boverket, Byggstandardiseringen, representanter från Rikspolisstyrelsen och forskare deltagit. Standardiseringsarbetet omfattar stadsplanering och byggnadsutformning för distriktsplanering, bostadsområden samt butiker och kontor.
Kristdemokraterna har tidigare påpekat att det är viktigt att Boverkets tankar tillämpas praktiskt ute i kommunerna. Vi anser att det vore lämpligt att ge Boverket i uppdrag att för kommunerna utarbeta tydliga riktlinjer för bebyggelseinriktade hinder mot brott. Vi anser även att resurser bör tillföras Boverket för att möjliggöra ett arbete ute i kommunerna utifrån standardiseringsdokumentet. Resurserna ska täcka en heltidstjänst, informationsmaterial och resekostnader.
I det lokalt brottsförebyggande arbetet har flera kommuner lyft fram behovet av en utvecklad närpolisverksamhet. Det är därför viktigt att belysa närpolisens situation idag. Närpolisen har blivit lidande av de besparingar som gjorts och många närpolisområden har slagits ihop. Det som var själva kärnan i närpolisreformen, det brottsförebyggande arbetet har prioriterats ned. Möjligheter att möta och samtala med ungdomar ute på skolor och på stan har minskat de senaste åren. Närpolisreformen handlade om att öka tryggheten genom en ökad närhet mellan polis och medborgare, den möjligheten tillämpas inte i tillräcklig grad.
Rekryteringen ser också illavarslande ut och man är långt ifrån det mål på 20 000 poliser som behövs för att klara den nuvarande situationen. Kristdemokraterna anser att ett rimligt mål borde vara att det ska finnas en närpolis per 1 000 innevånare.