Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att 19 § polislagen (1984:387) även skall omfatta bilar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de som innehar ett illegalt skjutvapen skall dömas för grovt vapenbrott.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minimistraffet för grovt vapenbrott skall höjas från sex månaders fängelse till ett års fängelse.
Den 29 augusti 2005 spränger minst tre maskerade män med automatvapen en värdetransportbil vid Hallunda, söder om Stockholm. Fyra dagar tidigare används en hjullastare för att forcera grindarna till en penningdepå i Akalla i nordvästra Stockholm. Gärningsmännen är beväpnade med automatvapen.
Enligt statistik från Rikspolisstyrelsen registrerades under 2004 1 187 mord, mordförsök eller rån i Sverige där gärningsmannen var beväpnad. Så har det sett ut i ett par år, men typen av vapen har förändrats. Antalet beslagtagna vapen har ökat tre år i rad. Av de 1 441 vapen som beslagtogs 2004 var 57 % enhandsvapen, dvs. revolvrar eller pistoler. I takt med att stölderna på svenska vapenförråd har minskat har vapen från Balkan ökat. 2004 beslagtog polisen 44 CZ-pistoler. Hälften av dem var tillverkade i Serbien-Montenegro, hälften i Tjeckien. Priset på gatan för en pistol är, enligt Rikspolisstyrelsen, 7 000–12 000 kr, medan en automatkarbin kostar ca 20 000 kr.
Innan poliser kan ta vapen i beslag måste beslut fattas om att genomföra tvångsåtgärder. Det kan vara fråga om kroppsvisitationer eller husrannsakningar. Husrannsakningar kan ske i lokaler eller bilar. För att använda sådana tvångsåtgärder krävs att någon är skäligen misstänkt för ett specifikt brott.
19 § polislagen kan användas om det av omständigheterna kan befaras att man kan påträffa knivar och andra gatustridsvapen. Med stöd av 19 § kan en person kroppsvisiteras. Däremot ger paragrafen inget utrymme för husrannsakan, vare sig i en bil eller i en lokal. Kristdemokratern anser att det är av största vikt att lagstiftning och praxis kring illegala vapen ses över. För att kunna ta skjutvapen i beslag måste möjligheterna i 19 § polislagen utvidgas och även omfatta bilar, vilket inte är fallet idag.
I justitieutskottets betänkande Processrättsliga frågor (2003/04:JuU14) delar utskottet uppfattningen att det är angeläget att det vidtas åtgärder för att förebygga spridningen av illegala vapen. Utskottet påminde dock om att frågan gäller gränserna för polisens maktutövning gentemot medborgarna och att regeringsformen innehåller regler till skydd mot bl.a. kroppsvisitation och husrannsakan och att det därför krävs närmare överväganden innan en förändring genomförs. I en promemoria från Justitiedepartementet den 6 juli 2004 behandlas frågan om det finns behov av att införa en möjlighet för polisen att i brottsförebyggande syfte söka efter vapen och andra farliga föremål i fordon i sådana situationer där det i dag är möjligt att kroppsvisitera någon enligt 19 § andra stycket 1 polislagen. Riksdagen har dock inte fått ta ställning till något förslag om detta från regeringens sida.
Vidare anser Kristdemokraterna att alla som innehar ett illegalt skjutvapen ska dömas för grovt vapenbrott. Minimistraffet för grovt vapenbrott bör höjas från sex månader till ett års fängelse.
Motionens förslag leder till ökad chans för upptäckt av ett illegalt skjutvapen och samt en mera kännbar och avskräckande påföljd.