Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kriminalisering av försök att via nätet söka sexkontakter med minderåriga.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sajtägares ansvar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om polisers kunskaper om brottslighet på Internet.
Barn- och ungdomssajterna på Internet är mer än ett sätt för ungdomar att umgås virtuellt. Dessvärre nyttjas sajterna av personer med annat syfte än att hitta nya vänner: Pedofili på Internet är ett verkligt problem i dag.
De flesta av våra ungdomar är i dag redan ifrån sex till sju års ålder knutna till någon av de många svenska ungdomssajterna. Man räknar med att ungdomar i dag har cirka 40 vänner på hemmaplan och minst ett par hundra kompisar på nätet. Då blir det inte så svårt att räkna ut att Internet blir en självklar del av deras sociala vardag. De sajter som vänder sig till barn och ungdomar är uppbyggda som ett café för medlemmar på stan. Att bli medlem på dessa sajter är oftast gratis och sker på mindre än en minut. Genom att bli medlem får man som användare bygga upp en egen presentation av sig själv med både text och bild . Via sajten knyts nya och gamla kontakter med vänner som skriver inlägg i varandras gästböcker. Det har bildats fem nya ungdomssajter i Sverige under sommaren, så vi närmar oss nu 100 svenska sajter av denna typ på Internet.
Det är dock inte bara ungdomar som befinner sig ute på dessa sajter. I Sverige finns uppskattningsvis 4.000 vuxna som söker kontakt med minderåriga på olika ungdomssajter. En del av dem vill bara titta på bilder. Andra tar bilder och sänder dem vidare till pornografiska sajter. Ytterligare andra söker aktivt kontakt med unga, oftast flickor, i syfte att få sexuellt utbyte. Dessa pedofiler är mycket skickliga på att förföra genom att långsamt bygga upp ett förtroende. De behärskar även ungdomarnas språk på ett så bra sätt att de utan problem själva kan utge sig för att vara jämnårig kompis utan att ungdomarna fattar misstanke. Föräldrar måste därför vara uppmärksamma på och engagerade i barnens internetvanor. Barn- och ungdomssajterna i sig själva är inte farliga. Problemet är personer med andra, mer dunkla syften än att skaffa nya vänner.
De senaste åren har användandet av webbkameror och mobiltelefoner med kamera ökat. Detta har blivit ett stort problem bland ungdomar, både i skolan och på fritiden. På nätet finns bilder på både flickor och pojkar som poserar framför kameran eller dataskärmen. Ungdomar fotograferar sig själva eller sina vänner, ofta på skämt, men utan att själv ha en tanke på att hela sexindustrin sedan fritt kan ta del bilderna. När dessa bilder väl hamnat på en pornografisk sajt är de oerhört svåra att få bort. Den skada som kan uppstå av att en ung person finns ute på nätet, utan kläder eller i komprometterande positioner, är enorm.
I Sverige är det inte förbjudet att på Internet föra ett samtal med barn som handlar om att förföra eller försöka få en sexuell kontakt. Vi anser att Sverige behöver en lag som skyddar barn på Internet och ger polis och åklagare möjlighet att gemensamt bekämpa vuxna som dagligen helt öppet söker kontakt med barn i sexuellt syfte. En sådan lag skulle kunna skapas efter förebild av den brittiska Sexual Offences Act.
Storbritanniens nya sexualbrottslagstiftning trädde i kraft den 1 maj 2004. I lagen infördes en rad nya brottstyper. En av den nya lagens huvudsyften var att modernisera sexualbrottslagstiftningen, anpassa den till nya krav och särskilt skydda dem som på grund av skyddslös och utsatt ställning riskerar att utnyttjas, exempelvis barn och förståndshandikappade.
Brottet Meeting a child following sexual grooming har till syfte att bemöta problemet med vuxna som via bl.a. Internet etablerar kontakt med barn för att sedan försöka närma sig barnen och utsätta dem för sexualbrott. Av lagen framgår att en vuxen person (över 18 år) gör sig skyldig till en straffbar handling om han eller hon träffar eller reser för att träffa ett barn (under 16 år) med uppsåt att begå en kriminaliserad handling mot barnet, om den vuxne vid två eller flera tidigare tillfällen har kommunicerat med eller träffat barnet.
Den engelska lagen mot grooming har nu skapat praxis i form av fyra fällande domar. Sedan dess tillkomst har fyra till sex män blivit dömda till två till fyra års fängelse för motsvarigheten till försök till sexuell förförelse av minderårig.
För närvarande arbetar 400 poliser i England med "child protection on the Internet". Dessutom finns det i alla engelska städer polis med kunskap om Internet. Denna eller dessa poliser arbetar i så kallade proactive groups (förebyggande grupper) och arbetar genom att utge sig för att vara minderårig besökare på nätet, i syfte för att få fram pedofiler på ungdomssajter. Poliserna som arbetar med dessa brott agerar såsom barn på nätet för att fånga in "groomarna". I Sverige saknas denna kompetens. För svensk rätts vidkommande tangerar detta gränsen för vad som skulle anses vara brottsprovokation i Sverige, vilket måste beaktas i kommande lagstiftningsarbete.
I England begränsas också problemen med sajter för barn genom en strikt lagstiftning om sajtägarnas ansvar: Den som äger en sajt för och med barn har ett ansvar för barnens säkerhet.
Sammanfattningsvis anser vi att regeringen skall ta initiativ till ett arbete syftande till att med stöd i lagen förhindra att barns utnyttjas sexuellt via kontakter på Internet, och stärka den brottsbekämpning som erfordras. Samtidigt bör riktlinjer för polisens kunskapsuppbyggnad och arbete i samma syfte tas fram. Arbetet bör också utreda på vilket sätt sajtägarnas ansvar skall utökas, dock med beaktande av grundläggande fri- och rättigheter.