Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om polisen i Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tingsrättsorganisationen i Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om brottsoffer samt målsägande- och vittnesstöd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tullen i Västsverige.1.
1 Yrkande 4 hänvisat till SkU.
I Sverige utmanas nu rättsstaten av en allt grövre och mer organiserad brottslighet. Detta gäller även i Västsverige med en koncentration till Göteborgsområdet. Mängdbrottsligheten med inbrott i bostäder och fritidshus, bil- och cykelstölder, skadegörelse m.m. är omfattande och skapar otrygghet. Misshandel, rån och våldtäkter gör att många drar sig för att gå ut, särskilt kvällstid. Så ska det inte behöva vara.
Av den anmälda brottsligheten klaras i genomsnitt bara ca 15 % upp. I och för sig högre siffror för den allvarligaste brottsligheten men oerhört låga siffror beträffande inbrott och cykelstölder. Så får det inte förbli.
Det är uppenbart att det behövs flera poliser i Västsverige. Detta gäller såväl i storstadsområdet i och kring Göteborg som på landsbygden. Under sommartid behövs förstärkningar till de mest frekventa fritidsområdena utmed Hallands- och Bohuskusten. Den mindre ökningen av antalet poliser under de senaste åren är långt ifrån tillräcklig. Poliser som syns ute i trafiken, på gator och torg och som kommer när folk anmäler att brott begåtts är inte bara ett önskemål utan en nödvändighet.
Det går att skapa ett tryggare Västsverige med en rejäl satsning på polisväsendet.
Den socialdemokratiska regeringen har under de senaste åren genomfört en stark centralisering av tingsrätterna i Sverige. För Västsveriges del har tingsrätten i Strömstad lagts ned och verksamheten överflyttats till Uddevalla.
Förslag om en ny tingsrättsorganisation i Skaraborg lades fram av Domstolsverket i december 2004. Förslaget innebär att tingsrätterna i Lidköping, Mariestad och Skövde läggs samman för att bilda en tingsrätt med kansli i Skövde. Alternativt föreslås att samverkan mellan tingsrätten och länsrätten i Mariestad fortsätter och att Lidköpings och Skövde tingsrätter läggs samman med kansli i Skövde. Skaraborg mister således antingen en eller två tingsrätter.
Vi motsätter oss detta och vidhåller våra tidigare framförda krav på en mer genomarbetad utredning om hela tingsrättsorganisationen innan beslut om förändringar tas. De framförda skälen till de starka centraliseringarna om behovet av större domstolar för att klara normal frånvaro, öka möjligheterna till specialisering och skapa effektivare beredningsorganisation har inte alls den styrka som regeringen och Domstolsverket påstår.
I skrivelse till riksdagen den 17 juni 2004 föreslog regeringen att en ny tingsrätt skulle inrättas i Göteborg genom sammanläggning av Mölndals och Stenungsunds tingsrätter, varvid Tjörns och Orust kommuner skulle föras till Uddevalla tingsrätt och Öckerö kommun till den nya tingsrätten. Regeringen föreslog placering av kansliet i Göteborg, eventuellt på Hisingen. Man skulle också pröva om ytterligare någon del av Göteborg kunde tillföras den nya domstolen. I april 2005 föreslog Domstolsverket – i strid mot regeringens och riksdagens intentioner – att i stället utöka Göteborgs tingsrätt med Mölndals tingsrätt och Kungälvs kommun. Förslaget innehöll också en nybyggnad, placerad intill polishuset och häktet i Göteborg. All erfarenhet av domstolsverksamheten sedan många år tillbaka ger vid handen att det är de största domstolarna som har de största bekymren med långa handläggningstider, inställda förhandlingar m.m. Att med den kunskapen föreslå en än större tingsrätt i Göteborg är häpnadsväckande. Det huvudsakliga skälet om kortare och enklare transporter av frihetsberövade personer innebär en enögdhet på allvarligare brottmål på bekostnad av mindre allvarliga brottmål och framför allt på tvistemålen, som i dag har fullständigt oacceptabelt långa handläggningstider.
Ett brottsoffer har ett berättigat krav på att mötas med respekt, förståelse och erkännande, vilket stärker känslan av upprättelse och tilliten till ett rättssamhälle. Vi kan aldrig acceptera att ett brottsoffer känner sig kränkt en andra gång av poliser, åklagare, advokater eller domare. Därför måste bemötandefrågorna göras synliga i all vidareutbildning av dessa yrkeskategorier. Ett sätt att stärka brottsoffren är att stärka brottsofferjourernas verksamhet så att personer som utsätts för brott tidigt får stöd och hjälp. Sådana brottsofferjourer bör finnas i alla kommuner i Västsverige.
Att komma till en rättegång såsom målsägande eller vittne är för de flesta en besvärande upplevelse i en ny miljö. Därför skall varje domstol utrustas med inte bara särskilda uppehållsrum för målsäganden och vittnen utan även mötas av stödpersoner som kan förklara vad som kommer att ske och utgöra ett moraliskt stöd under vistelsen i domstolen.
Den gränsöverskridande brottsligheten är ett växande problem. En hel del av denna tar sin väg in i Sverige över hamnarna, vägarna eller flygplatserna i Västsverige. Ett starkt gränsskydd kan bekämpa brottsligheten och förhindra smuggling av såväl människor för sexuella ändamål som narkotika. Det kan också förhindra utförsel av stöldgods. Tullen behöver större möjligheter till samverkan med andra tullmyndigheter och med vår polis. Tullpersonalen måste också utrustas med större befogenheter att ingripa mot t.ex. berusade bilförare. Den neddragning av personal som skett under senare år måste nu följas av nyanställningar och vidareutbildningar till en effektiv gränsövervakning. Ett viktigt inslag i arbetet är tillgång till narkotikahundar, som är ett ovärderligt redskap. I stället för att hundarna blir färre måste flera anskaffas och utbildas. De ekonomiska resurserna till tullen måste ökas.