Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ta bort preskriptionstiden för grova brott.
Utvecklingen inom DNA-tekniken har gjort att det blivit betydligt enklare att lösa brott som begåtts långt tillbaka i tiden. Vi har redan sett flera exempel där polisen lyckats lösa gamla brott; ett exempel är mordet på tioåriga Helén Nilsson. Detta är bara början. DNA-metoder kommer att bli alltmer utbredda i polisens arbete. Om något år kommer DNA-registret att utvidgas, vilket ytterligare ökar polisens möjligheter att använda tekniken i utredningar.
I Finland har polisen med hjälp av DNA kunnat spåra en misstänkt trippelmördare efter nästan 44 år. I ett av landets mest uppmärksammade mordfall genom tiderna mördades två femtonåriga flickor och en artonårig pojke, pingstafton 1960. Eftersom mord aldrig preskriberas i Finland har utredningen inte lagts ned.
Regeringen har nyligen beslutat att föreslå att preskriptionstiden för mord avskaffas. Det ska inte längre vara så att man ska komma undan ett mord även om det har gått väldigt lång tid. Det handlar om att det med den nya tekniken går att genom t.ex. DNA lösa ett mord som har begåtts lång tid tillbaka.
I motionen anförs att preskriptionstiden för grova brott även bör avskaffas. De argument som framhålls mot detta är att ingen människa ska behöva vara rädd hela livet för att åka fast, att alla måste ha möjlighet att lämna en händelse bakom sig. Det argumentet är dock ytterst tveksamt. Varför ska någon som utsatt en annan människa för en grov kränkning som exempelvis en våldtäkt, en dag kunna andas ut, trots att han aldrig blivit dömd för sitt brott?
Grundprincipen i en rättsstat är att människor som begår brott ska kunna dömas för sina gärningar. Därför vore även ett borttagande av preskriptionstider för grova brott passande för det allmänna rättsmedvetandet.