Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över ersättningen till tingsrätternas nämndemän i syfte att ge dem en mer skälig ersättning.
Nämndemän utför ett synnerligen viktigt arbete. De finns till för att skipa rättvisa och upprätthålla rättsordningen i vårt samhälle. Utan domstolar skulle anarki råda. De ersättningar som utgår till nämndemän avspeglar dock inte det synsättet. 300 kronor per sammanträde oavsett hur många timmar mötet tar i anspråk är vad han eller hon får. Det kan inte anses vara skäligt. Visserligen kan ersättning för förlorad arbetsinkomst utgå men då bara för den del som överstiger dagsarvodet på 300 kronor. Att vara nämndeman i en tingsrätt är alltså för den som arbetar ett rent nollsummespel. Det har föreslagits i SOU 2002:61 att arvodet skulle höjas till 500 kronor men det har tyvärr inte genomförts. I läns- och kammarrätterna får nämndemännen arvode för förberedande tid som uppgår till 300 kronor per dag utöver dagsarvodet; det utgår dock inte till nämndemän i tings- och hovrätterna. Det är oerhört viktigt att de som blir nominerade till nämndemän inte avstår på grund av ekonomiska skäl. Den risken är i dag uppenbar och därmed riskerar tingsrätterna att gå miste om många lämpliga personer och smalna av kategorin människor som kan tänka sig att ta på sig ett sådant uppdrag. Det ger också en signal om att nämndemannauppdraget inte är särskilt viktigt och betydelsefullt, vilket är helt felaktigt. Tvärtom bör signalen gå ut att det är ett fint och viktigt uppdrag att vara nämndeman för att slå vakt om rättstryggheten i vårt land. Därför bör regeringen se över ersättningsnivåerna till nämndemän så att de ges en skälig ersättning för det uppdrag de utför.