Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa en allmän civilförsvarsplikt för kvinnor och män.

Bakgrund

I takt med den militära hotbildens förändring minskar behovet av människor i de militära organisationerna. Detta är ur alla synvinklar en mycket positiv utveckling. Sverige kan nu koncentrera sig på utbildning av soldater i internationell FN-tjänst.

Men samtidigt som de militära hoten har minskat ökar hoten mot ett alltmer el-, tele- och teknikberoende samhälle. Det kan vara nationella och internationella kriminella element eller s.k. terrorgrupper som vill uppnå politiska syften, men det kan också vara naturen själv – stormar, snömassor, översvämningar – som orskar kaos i samhället. Vårt moderna samhälle är helt enkelt alltför lätt att störa och fås ur funktion. Samhället måste bli mer robust för att möta de hot som finns. En väldigt viktig del i ett robust samhälle är den enskilda medmorgaren och människan i grupp.

I dag har människor i gemen väldigt små kunskaper om hur samhället fungerar – el-och vattenförsörjning, avloppshantering, säkerhetsarbete av olika slag och sjukvård, räddningstjänst och polis. Alla dessa uppgifter har blivit specialiserade – varje del av samhällets funktioner sköts av specialister med särskild utbildning.

Det är hög tid att kunskapen om hur samhället fungerar och vilka risker som finns blir allmän kunskap i folkets breda lager.

Vi föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning som dels analyserar vilken beredskap det moderna samhället har för katastrofer och större sabotage, dels hur ett system med allmän civilförsvarsplikt för kvinnor och män skulle kunna se ut.

En allmän plikt för kvinnor och män bygger på att det moderna samhället måste förstås av sina medboragare. Vid hot, sabotage eller naturkatastrofer är det viktigt att många människor har kunskap om samhällets funktioner. En allmän plikt handlar om att alla kvinnor och män efter grundutbildning (Gy) skall genomgå en 2–3 månaders civilförsvarsutbildning. Man skall lära sig sin stads viktiga funktioner, man skall lära sig att överleva och hjälpa andra i olika katastrofsituationer.

En viktig del av den allmänna plikten är att ungdomar förstår olika delar av samhället, lär känna varandra. För invandrande ungdomar blir plikthjälputbildningen en viktig del i integrationen. Den allmänna plikten är en förutsättning för ett robustare samhälle, som tål överraskande påfrestningar, men också en nödvändig metod för att skapa en gemensam samhällsidentitet. Ungdomar från olika klasser och sociala grupper och inrikes–utrikes födda, får lära känna varandra – vilket i sig skapar ett starkare, robustare samhälle. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 2 oktober 2005

Lennart Beijer (v)

Gunilla Wahlén (v)