Sammanfattning

Kristdemokraterna föreslår skattesänkningar, utöver regeringens förslag, med totalt 34,9 miljarder kronor år 2006.

Ett viktigt mål för kristdemokratiskt politik är att så många som möjligt ska kunna leva på sin lön när skatten är betald. Kristdemokraternas politik för att åstadkomma detta tas upp i en särskild inkomstskattemotion Fi309. Här beskrivs ett omfattande jobbavdrag som Kristdemokraterna föreslår tillsammans med övriga partier i Allians för Sverige.

Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag som vågar anställa och vidareutvecklas. Skattepolitiken ska inriktas på en långsiktigt hållbar tillväxt. De skattesänkningar som därför prioriteras är de som direkt positivt påverkar utbudet av såväl arbetskraft som kapital. Om Sverige långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka skäl att lämna landet. Det internationella perspektivet gör det omöjligt för ett land att hålla sig med ett skattetryck som avsevärt avviker från omvärldens. Det totala skattetrycket i Sveriges behöver sänkas.

Den s.k. värnskatten avvecklas fr.o.m. 2007. Kristdemokraterna kräver även sänkta skatter inom företagssektorn. En särskild beskrivning av Kristdemokraternas förslag om företagsskatterna görs i motion Fi319 Företagsskatterna.

Kristdemokraterna föreslår att den statliga fastighetsskatten avskaffas. Fastighetsskatten drabbar enskilda människor och hushåll på ett orimligt sätt eftersom inga hänsyn tas till faktisk förmåga att bära pålagan. En särskild beskrivning av Kristdemokraternas förslag om fastighetsskatten görs i motion Fi307 Fastighetsskatten.

Tabell 1.1 Totala skattesänkningar i offentlig sektor utöver regeringens beräknade skatteinkomster

Miljarder kronor (periodiserad redovisning)

2006

2007

2008

Skattesänkningar, netto

–34,959

–31,247

–34,935

Totalt sett innebär Kristdemokraternas budgetalternativ periodiserade inkomstförändringar för statsbudgeten i enlighet med vad som framgår av tabell 1.2. En noggrannare genomgång av samtliga inkomstförändringar sammanfattas i tabell 12.1 och 12.2 i slutet av motionen.

Tabell 1.2 Totala periodiserade inkomstförändringar åren 2006 till 2008

Miljarder kronor

 2006

2007

2008

1 000

Skatter m.m.

6,2

–0,6

–6,0

2 000

Ink. av statens verksamhet

10,1

9,3

7,8

3 000

Ink. av försåld egendom, exkl. öronmärkt

35,0

60,0

50,0

4 000

Återbetalning av lån

0,0

0,0

0,0

5 000

Kalkylmässiga inkomster

0,0

0,0

0,0

6 000

Bidrag m.m. från EU

0,0

0,0

0,0

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Innehållsförteckning 3

Förslag till riksdagsbeslut. 4

Kristdemokratiska utgångspunkter för skattepolitiken 6

Skatternas betydelse för samhällsutvecklingen 7

Förutsättningar för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande 7

Skatt i ett internationellt perspektiv 8

Den svenska utvecklingen 9

Ett skattesystem som inger förtroende 9

Skatteförslag för trygghet i boendet 10

Avskaffad statlig fastighetsskatt 11

Sänkta företagsskatter för ett ökat företagande och fler jobb 11

Ökad miljörelatering av skattesystemet 11

Halverad moms på drivmedel 13

Nej till skatt på flygresor 13

Kulturmoms 13

Beskattning av friskvård och motion 14

Övriga skatteförslag 15

Inför avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar 15

Sänkt avdragsrätt för pensionssparande 15

Höjt grundavdrag för pensionärer 16

Enklare regler för skatteinbetalningar 16

Sänkta alkoholinförselkvoter 16

Allmännyttiga stiftelser 17

Tjänstledighet och pensionsavgiftsskyldighet 17

Studenters skattskyldighet vid uppbärandet av stipendium 18

Övriga skatteförändringar som föreslås tillsammans med övriga partier inom allians för Sverige 18

Nystartsjobb 18

Vissa skatteförändringar 18

Bostadsfinansiering 19

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar att godkänna beräkningen av förändringarna av statsbudgetens inkomster för år 2003 (tabellerna 1.2 och 12.1).

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utgångspunkter för skattepolitiken.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatternas betydelse för samhällsutvecklingen.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningarna för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken i ett internationellt perspektiv.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitiken inom EU.

  7. Riksdagen beslutar höja bolagskatten till 30 %.

  8. Riksdagen beslutar att avskaffa bolags rätt att återköpa egna aktier.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter.

  10. Riksdagen beslutar att höja arbetsgivaravgifterna till följd av ett införande av en andra karensdag i enlighet med vad som anförs i motionen.

  11. Riksdagen avslår regeringens förslag till försök med trängselskatter i Stockholm.

  12. Riksdagen avslår regeringens förslag till höjd elskatt.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklade regler för skatteinbetalningar.

  14. Riksdagen beslutar att höja momsen på tidskrifter, i enlighet med vad i motionen anförs.

  15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en enhetlig kulturmoms.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt utreda det skatterättsliga läget för allmännyttiga stiftelser.1

  17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om pensionsavgiftsskyldighet vid tjänsledighet från statlig arbetsgivare.

  18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studenters skattepliktiga arvoden och skattebefriade stipendier.1

  19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. (Fi 2002:11) särskilt bör granska momsreglerna för friskvård och motion.1

  20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett höjt grundavdrag för pensionärer.

  21. Riksdagen avskaffar skattereduktionen för a-kasseavgiften.

  22. Riksdagen avslår regeringens förslag till höjning av milavdraget.

  23. Riksdagen beslutar att sänka avdragsrätten för pensionssparande till 0,3 prisbasbelopp.

  24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.

  25. Riksdagen avskaffar den tillfälliga skattestimulansen för källsortering i enlighet med vad som anförs i motionen.

  26. Riksdagen beslutar att sänka kvoterna för privatinförsel av alkohol i enlighet med vad som anförs i motionen.

  27. Riksdagen beslutar att avskaffa avdragsrätt mot statlig inkomstskatt för resor och dubbelt boende i enlighet med vad som anförs i motionen.

  28. Riksdagen beslutar att rätten till avdrag för övriga utgifter begränsas till att endast omfatta styrkta kostnadsersättningar.

  29. Riksdagen beslutar att rätten till avdrag för resor och dubbelt boende begränsas till att gälla bara den kommunala beskattningen.

  30. Riksdagen beslutar att höja reseavdraget till 20 kr per mil.

  31. Riksdagen beslutar att avskaffa avdrag för förmån av personaldator.

  32. Riksdagen beslutar att höja skatten på rulltobak till 1 339 kr per kilo.

  33. Riksdagen beslutar att avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifter samt motsvarande nedsättning av egenavgifter.

  34. Riksdagen avslår regeringens förslag till tillfällig arbetsgivaravgiftssänkning för soloföretag.

  35. Riksdagen avslår regeringens förslag till utbildningsvikariat.

  36. Riksdagen beslutar att avskaffa investeringsstimulansen för bostäder.2

  37. Riksdagen beslutar att sänka mervärdesskatten för drivmedel från 25 till 12 %.

  38. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till skatt på flygresor.

  39. Riksdagen beslutar att avskaffa koldioxidskattebefrielsen för torv.

  40. Riksdagen beslutar att sänka dieselskatten till 1 kr per liter för jord- och skogsbruksmaskiner.

  41. Riksdagen beslutar att avskaffa skattestödet för bredbandsinstallationer.

  42. Riksdagen beslutar att avskaffa anställningsstödet samt avslår regeringens förslag till s.k. plusjobb.

  43. Riksdagen beslutar om ett sänkt grundavdrag för transfereringsinkomster i enlighet med vad som anförs i motionen.

1 Yrkandena 16, 18 och 19 hänvisade till SkU.

2 Yrkande 36 hänvisat till BoU.

Kristdemokratiska utgångspunkter för skattepolitiken

Syftet med skatter måste vara det gemensamma bästa. Skatter fungerar som medel att solidariskt finansiera vår gemensamma välfärd samt att styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt och ekologiskt hållbar riktning. Det föreligger ett ansvar från statsmakternas sida att med respekt för grundläggande etiska värden och skatterättsliga principer skapa ett moraliskt legitimt skattesystem. Detta ansvar måste kombineras med ett gott förvaltarskap och solidaritet, för att medborgare i sin tur genom statens goda exempel ska uppmuntras att svara med solidaritet och en god skattemoral. Vi vill medverka till en tydligare moralisk dimension i skattepolitiken och menar att både det totala skattetrycket och enskilda skatter med avseende på konstruktion och nivå måste vara såväl skatterättsligt som moraliskt legitima. Ett osammanhängande skattesystem och illegitima skatter riskerar att undergräva skattemoralen. Ur ekonomisk synvinkel riskerar dessutom skatter att allvarligt försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. En egentligen fullständigt självklar föresats är också att alla heltidsarbetande måste kunna leva på sin egen lön. Av dessa nämnda orsaker fordras ytterst välgrundade och välavvägda beslut inom skatteområdet. Strävan måste vara att utforma skattepolitiken så att den stimulerar arbete, sparande, hederlighet och företagande.

Kristdemokratisk ekonomisk politik tar utifrån förvaltarskapstanken sin utgångspunkt i en social och ekologisk marknadsekonomi. Förvaltarskapstanken betonar människans personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer, samt för den fysiska livsmiljön. Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga, ofta informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är därför viktiga fundament, som underlättar ekonomins funktionssätt genom att hålla nere transaktionskostnaderna vid handel av varor och tjänster, som i sin tur leder till ökad effektivitet i ekonomin. En väl fungerande marknadsekonomi bygger på ett samhälle med en grundläggande etisk samsyn och förutsätter stabila spelregler.

En fri marknadsekonomi garanterar inte en ekologiskt hållbar utveckling, utan måste styras av ett miljömässigt ansvarstagande, där ett skattesystem som tar ekologisk hänsyn är en viktig del. En fri marknadsekonomi kan av sig själv inte heller skapa en acceptabel inkomstfördelning och trygghet för alla. Därför är det nödvändigt att utveckla system såväl inom ett land som mellan länder för att åstadkomma resursöverföringar. Även här är skattesystemet ett viktigt instrument. En marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av ekologiska och sociala hänsyn är den bästa grunden för ett gott samhälle.

Skatternas betydelse för samhällsutvecklingen

En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa stabila och goda villkor för fler och växande företag och därigenom öka sysselsättningen. En ökad sysselsättning är en förutsättning för att minska det resursslöseri som arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det skatteunderlaget och minskar de offentliga utgifterna.

Skatternas effekt på tillväxten beror på hur de tas ut och för vilka ändamål de används. Skatter kan konstrueras så att de ger olika effekter på skattebetalarnas beteende. Ju större det totala skatteuttaget är desto svårare blir det att undvika snedvridande effekter och desto större blir sårbarheten vid en lågkonjunktur.

Ett centralt begrepp i skattedebatten är de s.k. skattekilarna. Innebörden av detta begrepp är att skatter driver in ”kilar” mellan den ersättning som en part betalar för en vara eller tjänst och vad den andra parten får ut ekonomiskt. Exempelvis är arbetsgivarens kostnad för en arbetsinsats 2,5 gånger högre än den lön arbetstagaren får ut netto. Resultatet av detta blir att utbyte av varor och tjänster inte kommer till stånd trots att det skulle vara till gagn för såväl de inblandade parterna som samhällsekonomin i stort. Detta medför en välfärdsförlust.

Skatter har också betydelse för att motverka en icke önskad utveckling. Så har till exempel alkoholskatterna varit ett sätt att försöka minska konsumtionen av alkohol i Sverige. Skatter på miljöfarliga ämnen och miljöfarlig verksamhet är andra exempel på styrande skatter.

Energibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande energislag beskattas på ett sådant sätt att användningen begränsas medan introduktion och användning av miljövänliga och förnybara energislag underlättas och premieras. En ekologisk anpassning av skattesystemet måste ske där skatten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser hålls på en högre nivå. Samarbetet inom EU är ett nödvändigt instrument för att skapa förutsättningar för en skatteväxling som inte snedvrider konkurrensförhållandena mellan de länder som har ett stort handelsutbyte.

Förutsättningar för ekonomiskt oberoende och ett personligt ansvarstagande

I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst bör vara med och betala skatt till våra gemensamma kostnader för till exempel skola, vård och rättsväsende. Det ger en delaktighet och ett delansvar i den offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och omkostnaderna för olika personer skiljer sig mycket åt kan dock inte alla medborgare betala lika mycket i skatt. Vi Kristdemokrater vill belysa värdet av att medborgarna bär en rättvis del av den gemensamma skattebördan, men också värdet av att alla ges bästa möjliga förutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den mänskliga integriteten att utsättas för en så hög inkomstskatt att man måste söka bidrag hos stat och kommun. Denna rundgång främjar varken ekonomiskt oberoende eller personligt ansvarstagande och måste snarast brytas.

Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten idag är kommunalskatten (30–32 %) som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett inkomstnivå. En alltför stor del av vår tillvaro bestäms av politiska beslut. Kristdemokraterna vill för det första arbeta för lägre inkomstskatter så att alla kan leva på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina inkomster. För det andra behöver förändringar göras för att de val människor gör, exempelvis att öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga regler och bidrag. Det första handlar alltså om att sänka det totala skattetrycket, det andra om att minska marginaleffekterna.

Kristdemokraterna föreslår tillsammans med övriga partier inom allians för Sverige att ett jobbavdrag införs. Detta beskrivs närmare i 2005/06:Fi309 Inkomstskatter.

Skatt i ett internationellt perspektiv

Sverige är ett litet land med öppen ekonomi gentemot omvärlden. Detta medför att vi i stor utsträckning är beroende av hur skattesystem och regler ser ut i omvärlden, särskilt i våra viktigaste konkurrentländer. Om Sverige långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar och tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och kompetens har starka incitament att lämna landet.

Om inte skattepolitiken får en ny inriktning kommer skattebaserna snabbt att erodera. Avvikelserna mellan hushållens sparande enligt nationalräkenskaperna och finansräkenskaperna pekar på att minst 700 miljarder kronor av de svenska hushållens sparkapital är placerade utomlands. Vår snart unika förmögenhetsskatt och dubbelbeskattning driver kapitalet ur landet, utom för de allra rikaste som fått amnesti för sina aktiemiljarder. Dubbelbeskattningen av just svenska företagsinvesteringar leder till att en utländsk köpare kan betala dubbelt så mycket som en svensk köpare och ändå få samma avkastning på sin investering efter skatt.

En rad svenska företag har de senaste åren flyttat sina huvudkontor utomlands till följd av skillnader i beskattning. En alltför stor del av nyutexaminerade civilingenjörer och andra viktiga resurspersoner flyttar utomlands av skatteskäl.

Såväl det europeiska som globala perspektivet kräver en förhållandevis snabb anpassning av det svenska skattesystemet. I rapporten ”Vår förvaltning år 2010 – i globaliseringens spår” (RSV Rapport 2000:9) menar Riksskatteverkets utredare att det krävs skattesänkningar på åtminstone 100 miljarder kronor. För att komma ned till genomsnittsnivåer för EU:s medlemsländer krävs skattesänkningar på ungefär 200 miljarder kronor. Detta är naturligtvis en utmaning som Sveriges regering måste ta ansvar för. Det är beklagligt att regeringen inte har inlett ett långsiktigt arbete med målet att sänka skattetrycket när de statsfinansiella förutsättningarna har funnits. Målet på medellång sikt bör vara att nå ned till den genomsnittliga skattekvoten inom EU. Detta skulle stärka grunden för en långsiktigt hållbar välfärdsutveckling i en alltmer globaliserad ekonomi.

Inom EU diskuteras bl.a. vid flera regeringskonferenser förutsättningarna för en övergång till majoritetsbeslut när det gäller minimiavgifter på miljöområdet. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att övergå till majoritetsbeslut på detta område, bland annat för att förbättra möjligheterna för en gemensam minimiavgift på koldioxidutsläpp. Detta skulle vara ett avgörande steg mot en miljövänligare utveckling i Europa. Eftersom Sverige redan har världens högsta miljöskatter skulle en europeisk miniminivå för koldioxid samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.

Den svenska utvecklingen

Expansionen av de offentliga utgifterna under 1970-talet och 1980-talet medförde ett högt och stigande skattetryck. De höga marginalskatterna minskade arbetsutbud och sparande. Företagsbeskattningen motverkade i viktiga avseenden dynamik och utveckling i näringslivet. Skattereformen, tillsammans med en rad strategiska skattesänkningar som genomfördes under fyrklöverregeringen (1991–1994), förbättrade situationen för företagande och sparande. De massiva skattehöjningar som socialdemokratiska regeringar drivit igenom efter valet 1994 går dock i rakt motsatt riktning.

Med ett av världens högsta skattetryck redan före dessa skattehöjningar är det därför inte konstigt att pengarna strömmat in i statskassan när konjunkturen har varit god. Socialdemokratin har begått ett historiskt misstag som under de goda åren på slutet av 1990-talet och början av 2000-talet inte gjorde något för att rätta till de många strukturfel som den svenska ekonomin lider av.

Det finns flera skäl att sänka skatterna de närmaste åren, men parallellt behöver också ett antal strukturreformer genomföras. Om de strukturreformer för lönebildning, arbetsmarknad och konkurrens som föreslås av Kristdemokraterna genomförs, kommer inflationshotet att dämpas och lönebildningen stärkas. Den svenska ekonomin skulle varaktigt utvecklas starkare.

Ett skattesystem som inger förtroende

Vad hjälper det om Sverige har aldrig så höga skattesatser, om skattebaserna i en globaliserad ekonomi flyr ur landet? Det krävs också att medborgarna har en etiskt förankrad vilja att betala skatt och att bidra till samhällsutvecklingen. Varje skattesats över 0 % är möjlig att eliminera med fusk, om inte viljan att göra rätt och vara ärlig hålls vid liv och motiveras. Därför måste den etiska debatten hållas levande. Samtidigt har de exempellöst höga svenska skattesatserna ofta på ett övermäktigt sätt – utmanat medborgarnas etiska medvetande och moral.

En vanlig målkonflikt vid utformningen av skattesystemet är å ena sidan kravet på en rättvis beskattning och å andra sidan kravet på enkelhet, likformighet och begriplighet. Ett högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också skattemoralen. Riksskatteverket uppskattade att det totala skattefelet 1997 låg i storleksordningen 80–90 miljarder kronor vilket motsvarade ungefär 5 % av BNP eller 9 % av den samlade skatteuppbörden. Undersökningar visar att alltfler medborgare accepterar svartarbete, och fler yngre än äldre. Detta innebär att allt färre ärliga skattebetalare får betala alltmer i skatt. Om samhället skall fungera måste de betala både sin egen, de arbetslösas och svartarbetarnas skatt. Detta är ohållbart och nu måste regering och myndigheter gripa in för att dels skapa skattenivåer och system som minskar incitamenten till svartarbete och som inte på ett övermänskligt sätt utmanar medborgarnas moral, dels öka kontrollen bland de medborgargrupper som parallellt uppbär stöd/bidrag och arbetar svart.

Kristdemokraterna vill föra en skattepolitik som är långsiktigt stabil, är enkel, främjar en god ekonomisk utveckling samt en god hushållning av skattemedlen. Därmed kan skattemoralen bibehållas och benägenheten till svartarbete minska.

Skatteförslag för trygghet i boendet

Utformningen och nivån på fastighetsskatten spelar en stor roll för många. Det gäller småhusägare, bostadsrättsägare och hyresgäster. Sverige har vid sidan av Danmark världens högsta skatter och Sverige har den i särklass hårdaste beskattningen på boendet i hela världen. De som bor i hyreshus betalade i genomsnitt 26 % av sin disponibla inkomst för sitt boende år 2000. Motsvarande siffra för bostadsrätter och egna hem var ca 20 %. Fastighetsskatten är en del av denna kostnad.

Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett inkomst och betalningsförmåga, tvärt emot den skatteprincip som borde gälla i Sverige: skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten hotar i vissa fall äganderätten, för personer med låga inkomster som inte har råd att betala skatten. Kristdemokraterna kan därför inte acceptera den kraftiga skattehöjning som regeringens förslag innebär för stora grupper, vilket inte minst drabbar pensionärer och låginkomsttagare i expansiva områden. De omräkningar av taxeringsvärdena som skett sedan år 2000 slår mycket hårt mot en del bostadsområden. Ökningar av taxeringsvärdet på upp till 100 % är inte ovanligt. Endast på ett fåtal platser i Sverige har taxeringsvärdena sänkts. Den höga skatten får till följd att människor med låga inkomster får svårt att bo kvar i attraktiva områden. De nya taxeringsvärdena får dessutom till följd att arvsskatten och förmögenhetsskatten ökar dramatiskt för många.

Ett särskilt bosparande föreslås enligt norsk modell vilket beräknas kosta 400 mkr år 2006. Förslaget beskrivs närmare i 2005/06:Bo338.

Avskaffad statlig fastighetsskatt

Kristdemokraterna anser att den statliga fastighetsskatten ska avskaffas. I stället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en låg avgift för täckande av kostnader för fysisk planering, gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal service kopplad till fastigheten. Genom att tillåta att taxeringsvärdena skjuter i höjden i många områden accepterar regeringen kraftiga höjningar inte bara av fastighetskatten utan också av förmögenhetsskatten för stora grupper som inte har så stora marginaler att leva på. Vi föreslår därför att taxeringsvärdena återgår till de som gällder före höjningarna från år 2000. Kristdemokraternas förslag till avveckling av den statliga fastighetsskatten utvecklas ingående i en särskild motion kd330 Fastighetsskatten.

Sänkta företagsskatter för ett ökat företagande och fler jobb

Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och goda villkor för fler och växande företag och att därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och trygga välfärden. Detta åstadkoms genom en balanserad finanspolitik i kombination med strukturella åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt.

I en särskild motion 2005/06:Fi319 Företagsskatterna utvecklas Kristdemokraternas företagsskattepolitik i detalj. Det är av största vikt att Sverige får ett mer småföretagarvänligt klimat än hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag som har störst potential att expandera genom nyanställningar. De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin verksamhet till utlandet. För att vända denna trend måste vi ta företagens situation på allvar.

I motion 2005/06:Fi319 Företagsskatterna föreslår vi därför bland annat avvecklad förmögenhetsskatt, avvecklad dubbelbeskattning, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag. För att finansiera dessa skattesänkningar föreslås bl.a. en höjd bolagsskatt till 30 %.

Ökad miljörelatering av skattesystemet

Kristdemokraterna vill betona vikten av tydliga ekonomiska styrmedel som ger alla i vårt samhälle incitament att konsumera mindre energi och minska utsläppen av miljöpåverkande ämnen. Vi ser därför behov av ett mer miljörelaterat skatte- och avgiftssystem där beskattningen på arbete sänks och beskattningen på miljöpåverkan relativt sett höjs. En sådan kombinerad höjning av skatten på miljöstörande verksamhet och sänkning av skatten på arbete kallas grön skatteväxling.

En ensidig skatteväxling begränsad till Sverige kan dock bli kontraproduktiv om andra länder inte genomför liknande åtgärder. Höjda skatter på till exempel energi kan leda till att energiintensiv industri lämnar Sverige och att denna produktion i stället sker i andra länder med mindre miljöhänsyn. En grön skatteväxling måste därför ha en smart utformning, så att den potentiellt miljöstörande produktionen behålls i Sverige med minimal miljöpåverkan. I nuläget bedömer Kristdemokraterna det inte lämpligt med ytterligare skattehöjningar på energi och miljöstörande utsläpp. I stället bör industrin stimuleras till investeringar som ytterligare minskar de negativa miljökonsekvenserna av produktionen.

Kristdemokraterna är övertygade om att en grön skatteväxling behövs på en europeisk nivå för att bevara konkurrensneutraliteten mellan olika länder. Sverige bör verka för gemensamma miniminivåer för beskattning av miljöstörande verksamhet inom EU. En sådan utveckling skulle leda till att svenskt näringsliv skulle få stora konkurrensfördelar tack vare den anpassning som gjorts i Sverige för att minska utsläppen av miljöfarliga ämnen. I EU-sammanhang har svenska regeringen tyvärr motverkat ambitionerna med en ökad miljörelatering av skattesystemet genom sitt motstånd mot förslaget om majoritetsbeslut när det gäller miljörelaterade skatter.

En ökad användning av miljörelaterade skatter skapar ett ekonomiskt utrymme som bör användas för att sänka skatten på arbete. Då kan både en bättre miljö och ökad sysselsättning uppnås. På grund av Sveriges höga skattetryck är det enligt Kristdemokraternas uppfattning angeläget att sänka skatterna, särskilt på arbete. Därmed stärks sysselsättningen långsiktigt, och skattesystemets tyngdpunkt förskjuts mot en allt större andel miljörelaterade skatter.

Argumenten för en grön skatteväxling kan således tillämpas i ett sammanhang där skatter sänks i stället för att, som den styrande s-, v- och mp-majoriteten ofta gör, låta skatteväxlingsresonemangen leda till ett allt högre skattetryck.

De förslag som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår under benämningen grön skatteväxling leder till höjd beskattning för hushållen, utan att påverka miljöbelastningen. Socialdemokraternas och stödpartiernas politik drabbar samhällsekonomin assymmetriskt, vilket kan få stora negativa konsekvenser. Varken för de företag eller de hushåll som drabbas är exempelvis diesel eller bensin utbytbart mot mer arbete. Till detta kommer att skattehöjningarna på el, bensin och diesel sker i en tid då priserna på el, bensin och diesel är mycket höga av andra skäl. Effekten blir ett fördelningspolitiskt hårt slag mot människor med låga inkomster, boende på landsbygd och med små möjligheter att välja en annorlunda livsstil än vad de har idag. För företag i servicesektorn höjs även elskatten. I stället för höjda skatter behöver Sverige sänkta skatter. Kristdemokraterna anser därför att regeringens s.k. skatteväxling bör avslås för företagens, hushållens och miljöns skull.

Halverad moms på drivmedel

Kristdemokraterna anser att priset på bensin och andra drivmedel som miljontals hushåll är beroende av dagligen har blivit för högt. När budgetpropositionen lämnades till Riksdagen den 20 september kostade en liter bensin 12,16 kr på Preem. Av detta utgjorde 4,77 kr företagets egna kostnader för att leverera en liter bensin – från oljekälla genom raffinaderi och transporter fram till slutkonsumenten. Resterande 7,39 kr var skatter. Av skatterna är punkskatterna, energi- och koldioxidskatterna, totalt 4,96 kr konstant oavsett priset. Momsen slutligen är 25 % och med ett pris på 12,16 får staten in 2,43 kr i momsintäkter.

Kristdemokraterna anser att måttet nu är rågat för vad hushållen klarar av och orkar med. När världsmarknadspriset går upp får svenska staten hela tiden 25 % ytterligare från en basvara som redan är hårt beskattad med punktskatter. Det fluktuerande världsmarknadspriset dämpas enligt vår mening bäst genom att momsen minskas ned till strax under hälften. Från 25 % till 12 %. Kristdemokraterna har med hjälp av riksdagens utredningstjänst räknat ut att kostnaden för staten för en sådan momssänkning är 5,4 miljarder kronor.

Nej till skatt på flygresor

I budgetpropositionen föreslår regeringen en särskild skatt på flygresor. Kristdemokraterna anser att detta förslag är ovanligt olämpligt. Sverige är ett förhållandevis vidsträckt land. Många industrier är beroende av att kunna låta personal resa till och från städer i Sverige som ligger långt ifrån storstäderna. Förslaget innebär ett dråpslag för näringslivet och är dessutom inte färdigberett av regeringen.

Kulturmoms

När det gäller mervärdesskattereglerna måste dessa delvis anpassas efter EU:s regelverk för debitering och uppbörd. Vi har dock inom dessa ramar utrymme att utforma vårt eget system. I dag gäller nivåerna 25 %, 12 % och 6 %. Riksdagen har beslutat att vissa kulturaktiviteter skall mervärdesbeskattas med en reducerad skattesats om 6 %. Det innebär bland annat att entréavgifter till olika kultur- och nöjesevenemang kommer att beskattas olika vilket vi ser som olyckligt. Kristdemokraterna eftersträvar en så likformig beskattning som möjligt och föreslår att regeringen får i uppdrag att utreda hur kulturmomsen generellt ska kunna sänkas till 6 %.

Regeringen föreslog år 2001 en sänkning av mervärdesskatten på böcker och tidskrifter. Kristdemokraterna hade länge drivit kravet på en sänkning av bokmomsen, men vi ansåg inte att sänkt moms på tidskrifter var den mest angelägna skattesänkningen. Denna syn kvarstår. Mervärdesskatten på tidskrifter bör därför återgå till 25 %.

Beskattning av friskvård och motion

Den ökande ohälsan är en av det svenska samhällets stora utmaningar. För att bryta trenden behövs flera förändringar i samhället bl.a. i synen på rehabilitering och arbetslivets organisation men även i synen på friskvård och motion som är en viktig del i det förebyggande arbetet.

Tyvärr är de samlade skatterna på friskvård och motion idag så höga att många, både arbetsgivare och enskilda, avstår från satsningar på friskvård. Dessutom är mervärdesskattelagen så utformad att olika former av friskvård och motion beskattas olika beroende på vem som tillhandahåller den. Till exempel är momsen på massage som utförs av en legitimerad sjukgymnast 0 % samtidigt som massage som utförs av en utbildad massör är 25 %. Att få instruktioner och hjälp med träning i en kommunalt driven motionsanläggning beläggs inte med någon moms, samma tjänst hos en privat driven motionsanläggning har 6 % moms. Men om instruktören eller tränaren kommer till ditt hem eller din arbetsplats och hjälper dig kan momssaten bli 25 %.

De olika momssatserna kan lätt snedvrida konkurrensen mellan olika aktörer. Dessutom är gränsdragningen mellan vad som ska beläggas med 6 % moms och vad som ska beläggas med full moms på 25 % otydlig.

När de nuvarande reglerna infördes anförde regeringen: ”Genom att kommersiella tillhandahållanden av aktuella tjänster blir skattepliktiga kan en viss förändring av konkurrenssituationen uppstå. Den negativa påverkan skatteplikten därvid kan få för kommersiella subjekt torde dock bli obetydlig eftersom den med skatteplikten förenade avdragsrätten har ett för verksamheten i fråga betydande värde. Vid den nu föreslagna låga skattesatsen torde i stället många verksamheter inom området gynnas ekonomiskt av att beläggas med mervärdesskatt.” (prop. 1996/97:10). Trots regeringens förhoppning har det under åren kommit flera signaler från privata aktörer om att offentligt drivna motionsanläggningar inte konkurrerar på lika villkor.

Förutom svåröverskådliga och, på vissa former av friskvård höga, momssatser, slår även inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna in skattekilar som får enskilda och företag att avstå från att göra friskvårdssatsningar. Den kostnad en arbetsgivare betalar för friskvård kan idag vara över sju gånger högre än vad den som utför tjänsten får ut ekonomiskt.

Redan idag tar många arbetsgivare ansvar för sina anställda genom erbjudande av friskvård av olika slag. Det är viktigt att incitament skaps för arbetsgivare att erbjuda sina anställda god tillgång till förebyggande insatser. Det är även viktigt att underlätta för enskilda att själva köpa friskvård i den mån arbetsgivaren inte erbjuder någon sådan.

Enligt inkomstskattelagen är motion av mindre värde och av enklare slag skattefri om den betalas av arbetsgivaren och erbjuds all personal på ett företag samt utförs i egna eller hyrda lokaler. Till exempel så uppfyller årskort på ett gym kriterierna men inte medlemskap i en golfklubb. Förebyggande friskvård i form av till exempel massage eller träning med hjälp av en instruktör eller personlig tränare som ger råd och övervakar träningen är inte avdragsgillt, inte heller motion och friskvård som betalas av den enskilde.

Med tanke på den situation vi nu befinner oss i, med historiskt hög sjukfrånvaro och ökad ohälsa i allmänhet, borde alla initiativ syftandes till ökad hälsa välkomnas. Därför anser Kristdemokraterna att Utredningen om översyn av reglerna om reducerade mervärdesskatter m.m. (Fi 2002:11) särskilt bör ges i uppdrag att granska momsreglerna för friskvård och motion i syfte att uppnå konkurrensneutralitet och för att utreda möjligheten att alla former av friskvård och motion ska omfattas av den lägsta momssatsen. Dessutom anser vi att en utredning bör tillsättas för att se över reglerna i inkomstskattelagen vad gäller avdragsmöjligheter för arbetsgivare och enskilda för friskvårdssatsningar. Alternativ som bör belysas är dels möjligheten att utvidga den avdragsrätt som arbetsgivarna har idag, dels möjligheten att erbjuda inköp av friskvårdstjänster och motion på motsvarande sätt som man idag kan göra personalinköp av datorer, dels möjligheten för den enskilde att göra ett skatteavdrag med 50 % mot förvärvsinkomsten för inköp av friskvårdstjänster och motion upp till ett värde av 50 000 kr per år.

Övriga skatteförslag

Inför avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar

Kristdemokraterna anser att det är en stor brist att Sverige är nästan ensamt om att inte tillåta skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar och organisationer. Följden har blivit att i Sverige blir den ideella sektorn alltmer beroende av de offentliga budgetarna. Sannolikt skulle de totala resurserna öka för de ideella organisationerna om svenskar tilläts skänka pengar med avdragsrätt.

Kristdemokraterna föreslår därför att denna fråga utreds snabbt och att regeringen därefter återkommer till riksdagen med ett förslag om hur avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer upp till 0,25 prisbasbelopp per år kan införas. Avdragsrätten införs från den första januari 2006.

Sänkt avdragsrätt för pensionssparande

Under 1990-talet och början av innevarande decennium har det privata pensionssparandet ökat markant. Detta har skett både på gott och ont. Kristdemokraterna anser att ett alltför stort ansiktslöst ägande kan ha en negativ inverkan på svenskt näringsliv. Företagen behöver intresserade och aktiva aktieägare, även småsparare. Visserligen ska pensionssparande stimuleras, men nuvarande nivå som är 0,5 prisbasbelopp per år kan justeras ned något. Genom de inkomstskattesänkningar som Kristdemokraterna föreslår kan en större del av hushållssparandet kanaliseras till direktägande i näringslivet och nyföretagande.

Höjt grundavdrag för pensionärer

För personer som gått i pension föreslår Kristdemokraterna ett kraftigt höjt grundavdrag om 5 000 kr per år fr.o.m. 2006. Samtidigt föreslår Kristdemokraterna att garantipensionen höjs med 300 kr per månad. Dessutom föreslås att pensionärer ska kunna tjäna upp tre inkomstbasbelopp innan pensionen påverkas. Pensionärernas förändrade ekonomi enligt Kristdemokraternas politik beskrivs närmare i 2005/06:Sf390.

Enklare regler för skatteinbetalningar

I det nya systemet med skattekonto finns en straffavgift som drabbar framförallt småföretagen på ett orimligt sätt. Den åläggs aktiebolag med 1 000 kr, även om den månatliga deklarationen bara är en dag försenad, och andra skattskyldiga med 500 kr. I vissa, enligt taxeringslagen 5 kap. 5 § närmare angivna fall bestäms förseningsavgiften till fyra gånger nämnda belopp. Dessutom har förfallodagen ändrats när det gäller inbetalning av skatt, arbetsgivaravgifter och moms, så att betalningen anses ha skett när pengarna kommit in på skattemyndighetens konto, och inte som tidigare den dag då betalning skedde i post eller bank. Detta har gjort att företagare nu även måste kalkylera med eventuella förseningar i postgången, helgdagar, klämdagar m.m. Kristdemokraterna vill slopa straffavgiften för försenad momsbetalning och anser att den dag som inbetalning sker ska räknas som betalningsdag. Dock kvarstår kostnaden för ränta för de dagar momsbetalningen är försenad.

Ett enklare system för föreningar som tillfälligt betalar ut skattepliktiga arvoden eller liknande bör utformas. Idag måste man först registrera sig som arbetsgivare och sen avregistrera sig.

Sänkta alkoholinförselkvoter

Kristdemokraterna anser att den socialdemokratiska regeringen på ett allvarligt sätt misslyckats med att integrera svensk alkoholtradition och alkoholpolitik med övriga Europas. De införselkvoter som idag finns för privatpersoners import av alkohol gör det helt omöjligt att med hjälp av Systembolaget föra någon effektiv alkoholpolitik värd namnet. Kristdemokraterna anser därför att införselkvoterna ska sänkas för att stoppa den alkoholflod som nu rinner in i Sverige. Sverige måste verka för att alkoholfrågan ska bli en folkhälsofråga i stället för som nu enbart en jordbruksfråga och en handelsfråga.

Kristdemokraterna föreslår att införselkvoterna sänks till 1 liter starksprit, 5 liter vin och 15 liter starköl. Detta förslag har som sidoeffekt att statens finanser stärks då efterfrågan på alkohol återigen hamnar i Systembolaget och alkoholskatter kan tas ut för en större del av konsumtionen. Detta är helt rimligt då denna skatt flera gånger om äts upp av de vårdkostnader som alkoholsskadorna trots allt medför. Enligt riksdagens utredningstjänst uppgår denna effekt till 1,2 miljarder kronor årligen.

Allmännyttiga stiftelser

Sveriges skattemyndigheter har från taxeringsåret 2000 tillämpat en ny och mycket striktare tillämpning vad gäller beskattning av stiftelser med kvalificerat allmännyttigt ändamål. Detta har medfört att att stiftelserna inte längre anses som begränsat skattskyldiga, vilket medfört betydande svårigheter för stiftelserna att fullfölja sina verksamheter. För att stiftelserna skall åtnjuta skattefrihet, förutsätts att användningen av dess medel har varit av sådan kvalificerad allmännyttig natur som avses i 7 kap. 4 § IL. De kriterier som krävs för skattefrihet är relativt allmänt hållna. Det sammanhänger med (se prop. 1942:134, s. 46), att skattefriheten är avsedd att omfatta sådana stiftelser och även andra rättssubjekt, som verkar på områden inom vilka positiva insatser från det allmännas sida anses ofrånkomliga i den mån de inte, tack vare enskildas intressen, befinns överflödiga.

Efter ca 50 års verksamhet har nu många stiftelsers möjligheter att verka på ett bra och ändamålsenligt sätt kraftigt försämrats. Meningen har tidigare varit att lagstiftningen och rättstillämpningen skall kunna anpassas till samhällsutvecklingen. Därvid ska således en stiftelses insatser vid olika tillfällen kunna bedrivas och anpassas med beaktande av hur samhällets olika stödinsatser inom välfärdsområdena når utsatta grupper. Den praxis som skattemyndigheten hittills tillämpat har således uppfattats som en fortlöpande anpassning till den vid varje tillfälle rådande synen och situationen i samhället.

Kristdemokraterna anser att den utveckling som nu uppstått för en rad stiftelser som tidigare betraktats som kvalificerat allmännyttiga och därmed begränsat skattskyldiga är djupt felaktig. Vi yrkar därför att regeringen skyndsamt utreder det rättsliga skatterättsliga läget för stiftelser som med tidigare hävdvunnenhet fått vara begränsat skattskyldiga så att de allmännyttiga stiftelsernas verksamhet ska kunna räddas.

Tjänstledighet och pensionsavgiftsskyldighet

När en statligt anställd beviljas tjänstledighet, t.ex. för upprätthållande av en anställning hos en annan, icke-statlig arbetsgivare, betalar båda arbetsgivarna in pensionsavgifter för den anställde utan att någon samordning görs p.g.a. olika pensionsinrättningar för stat, kommun och privata arbetsgivare. Detta är inte rimligt och kan dessutom få negativa konsekvenser för den anställde. Det rör sig om kännbara belopp för arbetsgivaren som därmed tvingas betala pensionsavgifter för en anställd utan att denne utför något arbete för arbetsgivaren och för vilken en annan arbetsgivare samtidigt betalar pensionsavgifter kopplade till utfört arbete. Det ligger nära till hands att tänka sig att detta förhållande leder till att statliga arbetsgivare blir restriktiva i att bevilja tjänstledigheter för prövandet av annan icke-statlig anställning. Kristdemokraterna yrkar att regeringen i samråd med arbetsmarknadens parter inom det statliga området verkar för en samordning av arbetsgivarnas pensionsavgiftsskyldighet vid tjänstledighet för upprätthållande av anställning hos annan, icke-statlig arbetsgivare.

Studenters skattskyldighet vid uppbärandet av stipendium

När en en student åtar sig ett uppdrag – t.ex. som studentföreträdare i en fakultetsnämnd – och uppbär skattepliktig ersättning för uppdraget, blir studenten skattskyldig även för skattefria stipendier som studenten erhåller. Detta ställer till stora problem för de studenter som aktiverar sig och motverkar universitetens och högskolornas strävan att öka studenternas deltagande i beslutsprocessen. Det innebär att studenten i fråga under innevarande och de därpå följande två åren inte kan erhålla skattefritt stipendium, t.ex. för resebidrag vid internationellt studentutbyte eller till en vetenskaplig konferens. Dessvärre gör skattemyndigheterna i Sverige olika tolkningar av lagstiftningen. Kristdemokraterna anser att det är angeläget att regeringen utreder dessa nämnda förhållanden och om det är nödvändigt återkommer till riksdagen med lagförslag som gör det möjligt för universitet och högskolor att avstå från att göra avdrag för preliminär skatt på smärre stipendier till studenter.

Övriga skatteförändringar som föreslås tillsammans med övriga partier inom allians för Sverige

Nystartsjobb

Allians för Sverige föreslår att arbetsgivaravgifterna tas bort helt för personer som uppburit arbetslöshetsersättning, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år. Nedsättningen gäller under lika lång tid som vederbörande varit frånvarande från arbetslivet, dock högst 5 år. Skatterabatten kan förlängas i särskilda fall men först efter individuell prövning. Ungdomar (20–24 år) som varit arbetslösa i 6 månader ska omfattas av nystartsjobben. För dem gäller dock skatterabatten i högst 1 år. Nystartsjobben ska även omfatta nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare under de tre första åren efter det att uppehållstillstånd har beviljats.

Skatterabatten ges till nystartsjobb i näringslivet. LAS ska gälla för nystartsjobben. De bedöms kunna generera åtminstone 50 000 arbeten.

I budgeten avsätts 1,2 miljarder kronor 2006.

Vissa skatteförändringar

Allians för Sverige föreslår att rätten till avdrag för övriga utgifter begränsas till att endast omfatta styrkta kostnadsersättningar. Rätten till avdrag för resor och dubbelt boende begränsas till att gälla bara den kommunala beskattningen. Samtidigt höjs reseavdraget till 20 kronor per mil. Avdraget för förmån av personaldator avskaffas. Skatten på rulltobak höjs till 1 339 kr per kilo. Skattereduktionerna för a-kasseavgift och avgift till fackförening slopas.

Sammantaget bedöms dessa skatteförändringar stärka den offentliga sektorns finanser med 6,7 miljarder kronor 2006.

Bostadsfinansiering

Allians för Sverige föreslår att räntebidraget avvecklas till 2011. Förslaget innebär att inga nya räntebidrag beviljas. För de fastigheter som idag har räntebidrag och som är befriade från fastighetsskatt sänks schablonen för beräkning av räntekostnaden till 20 % 2006 från dagens 30 %. Därefter trappas schablonen ned successivt under en femårsperiod. För övriga fastigheter trappas schablonen för beräkning av räntekostnaden ned från 14 % 2006 till  0 % år 2011.

Utöver detta avskaffas skattelättnaden för vissa byggtjänster och investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder. Beviljandet av nya stöd i dessa system upphör omedelbart.

Förslagen beräknas medföra en sammantagen besparing för den offentliga sektorn på 2,2 miljarder kronor 2006.

Tabell 12.1 Kristdemokraternas inkomstförändringar 2006–2008

Periodiserad redovisning

Inkomster: Alla inkomsttitlar

Miljoner kronor

 

 

 

Konsoliderad offentlig sektor 

Avvikelser från regeringens förslag

Inkomsttitel

2006

2007

2008

 

 

 

 

 

 

Summa totalt

–26 326

–22 776

–27 168

 

 

 

 

 

1000

Skatter m.m.

–36 439

–32 097

–34 935

2000

Ink. av statens verksamhet

+10 113

+9 321

+7 767

 

 

 

 

 

1111

Fysiska personers inkomstskatt

–33 945

–32 215

–31 345

 

Statlig inkomstskatt, avvecklad värnskatt

±0

–800

–830

 

Höjt grundavdrag för pensionärer

–2 400

–2 500

–2 300

 

Sänkt grundavdrag

 

+2 800

+2 800

 

Jobbavdrag

–35 400

–35 600

–35 800

 

Avdrag för näringsinkomster

–1 200

–1 500

–1 500

 

Äldre får tjäna upp till 3 ibb innan pension påv.

–400

–400

–400

 

Avdrag mot statlig skatt för resor o dubbelt boende

+960

+960

+960

 

Sänkt skatt ist.f skattereduktion för avgiften till
a-kassa

+4 000

+4 200

+4 400

 

Minskad avdragsrätt pensionssparande

+1 200

+1 200

+1 200

 

Höjt reseavdrag

–270

–290

–290

 

Nej till höjt generellt reseadrag från 17 till 18 kr

+260

+260

+260

 

Slopad avdragsrätt för övriga utgifter

+400

+400

+400

 

Ökade skatteintäkter m.a. barndagar

+150

+300

+300

 

Skattereduktion för hushållstjänster

–1 000

–1 000

–1 000

 

Avskaffat avdrag för förmån av personaldator

+800

+1 600

+2 400

 

Riskkapitalavdrag

–100

–100

–100

 

Avdragsrätt för avsättning till etableringskonto

–45

–45

–45

 

Uppskjuten vinstbeskattning för fåmansbolagsägare

–500

–500

–500

 

Skattereduktion gåvor till ideell verksamhet

 

–700

–700

 

Skatteavdrag för bosparande

–400

–500

–600

 

 

 

 

 

1121

Juridiska personers inkomstskatt

+5 330

+5 530

+5 830

 

Lägre skatt fåmansbolag

–900

–900

–900

 

Avgår regeringens belopp

+30

+30

+30

 

Räntebeläggning obeskattade reserverg

+1 400

+1 400

+1 400

 

Höjd bolagsskatt

+5 200

+5 400

+5 700

 

Fribelopp av periodiseringsfonder

–400

–400

–400

 

 

 

 

 

1200

Socialavgifter

+7 808

+9 748

+7 000

 

Minskad nedsättning arbetsgivaravgifter

+4 800

+5 200

+5 100

 

Slopad nedsättning för egenavgifter

+1 260

+1 300

+1 300

 

Nystartsjobb

–1 200

–1 200

–1 200

 

Effekter av 2:a karensdag från 2007

 

+3 900

+4 100

 

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för småf.

–2 600

–4 800

–5 500

 

Nej till soloföretagares tillf. arbetsgivaravgiftssänkn.

+1 100

+900

±0

 

Nej till utbildningsvikariat

+1 248

+1 248

 

 

Privatisera arbetsskadeförsäkring

+700

+700

+700

1211

Sjukförsäkringsavgift

+2 500

+2 500

+2 500

 

 

 

 

 

 

Skatt på royaltyinkomst

–70

–70

–70

 

Lägre skatt på royaltyinkomst

–70

–70

–70

 

 

 

 

 

1312

Fastighetsskatt

–16 450

–18 150

–19 950

 

Avskaffad statlig fastighetsskatt (ej elproduktionsenheter)

–25 600

–27 300

–29 100

 

Halverat uppskovsavdrag

+4 250

+4 250

+4 250

 

Höjd reavinstskatt från 20 till 30 %

+4 900

+4 900

+4 900

 

 

 

 

 

1321

Fysiska personers förmögenhetsskatt

–2 850

–2 850

–4 200

 

Successivt slopad förmögenhetsskatt

–2 850

–2 850

–4 200

 

 

 

 

 

1411

Mervärdesskatt, netto

–4 400

–4 400

+500

 

Avskaffa investeringsstimulans

+500

+500

 

 

Generell moms (25 %) på tidskrifter

+500

+500

+500

 

Sänkt moms på drivmedel till 12 %

–5 400

–5 400

 

 

 

 

 

 

1424

Tobaksskatt

+500

+500

+500

 

Höjd skatt på rulltobak

+500

+500

+500

1425

Alkoholskatter

+1 900

+1 900

+1 900

 

Sänkta införselkvoter

+1 900

+1 900

+1 900

 

 

 

 

 

1428

Energiskatt

–500

–690

–700

 

Avskaffad koldioxidskattebefrielse för torv

+800

+900

+900

 

Nej till skatt på flygresor

–770

–1 060

–1 070

 

Sänkt dieselskatt till 1 kr för jord- och skogsbruk

–160

–160

–160

 

Sänkt elskatt

–370

–370

–370

 

 

 

 

 

1461

Fordonsskatt

–530

±0

±0

 

Nej till trängselskatt

–530

 

 

 

 

 

 

 

1711

Nedsättning, anställningsstöd

+7 643

+8 100

+5 600

 

Slopat anställningsstöd (nej till plusjobb)

+7 643

+8 100

+5 600

 

 

 

 

 

1712

Nedsättning, investeringar i källsorterings-
lokaler

+133

±0

±0

 

Slopat skattestöd till källsorteringslokaler

+133

±0

±0

 

 

 

 

 

1713

Nedsättning, bredbandsinstallation

+325

±0

±0

 

Slopat skattestöd till bredband

+325

±0

±0

 

 

 

 

 

1715

Nedsättning, reparationer och ombyggnad av offentliga lokaler

+667

±0

±0

 

Slopat skattestöd till miljöinvesteringar i offentliga lokaler

+667

±0

 

 

 

 

 

 

1717

Nedsättning, skattelättnad för vissa byggtjänster

+500

+500

±0

 

Slopad investeringsstimulans till hyres- och
studentbostäder

+500

+500

 

 

 

 

 

 

1719

Nedsättning, stöd till skyddat arbete (OSA)

±0

±0

±0

 

Redovisning som utgift på utgiftsområde 13

 

 

 

 

 

 

 

 

1731

Särskild sjukförsäkringsavgift

–2 500

–2 500

–2 500

 

Medfinansiering

–2 500

–2 500

–2 500

 

 

 

 

 

Summa 2000 Inkomster av statens verksamhet

+10 113

+9 321

+7 767

 

 

 

 

 

2411

Inkomster av statens aktier

±0

–907

–2 463

 

Aktieutdelning

±0

–907

–2 463

 

 

 

 

 

2525

Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor

+10 000

+10 000

+10 000

 

Höjd egenavgift, arbetslöshetskassor

+10 000

+10 000

+10 000

 

 

 

 

 

2699

Avgift från försäljning av högskoleutbildning

+113

+228

+230

Stockholm den 5 oktober 2005

Per Landgren (kd)

Mats Odell (kd)

Lars Lindén (kd)

Stefan Attefall (kd)

Maria Larsson (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Annelie Enochson (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Else-Marie Lindgren (kd)