Sverige har de högsta skatterna i världen. För att kunna möta den ökande globala konkurrensen behöver vi en skattereform som både stimulerar människor att vilja arbeta mer och som ser till att det finns fler arbeten att gå till. I denna motion föreslår Folkpartiet bland annat:
Skattesänkningar som gör det lättare att få riskkapital till nya och växande företag.
Sänkta arbetsgivaravgifter för företag som nyanställer.
Ett jobbavdrag som kraftigt sänker inkomstskatten för människor med låga och medelhöga inkomster.
En påbörjad avveckling av fastighetsskatten genom en sänkning med 20 procent fram till 2007.
Hälften kvar. Ingen ska behöva betala mer än hälften av en inkomst i skatt. Folkpartiet vill avskaffa värnskatten 2007.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 En skattepolitik för en växande ekonomi 5
5 En skattepolitik för växande företag 5
5.1 Småföretagen är framtiden 5
5.2 Avskaffa förmögenhetsskatten 6
5.3 Sänkt skatt för mer riskkapital 7
5.4 Minska dubbelbeskattningen av aktier 7
5.5 Sänk fåmansbolagens beskattning 8
5.6 Behåll vinster från goda år till dåliga 8
5.7 Förenkla skattereglerna 9
6 Gör det lättare att anställa 10
6.1 Sänk arbetsgivaravgifterna 10
6.2 Fler företagare i tjänstesektorn 11
7 En skattepolitik för mer arbete 11
7.1 Det ska löna sig att arbeta 12
7.2 Förvärvsavdrag till alla 12
7.3 Hälften kvar 13
7.4 Rättvis skatt för arbetande pensionärer 14
7.5 Ideella arbetsinsatser och gåvor 14
7.6 Sänk skatten på boende 15
7.7 Miljö- och energiskatter 16
7.8 Avskaffa reklamskatten 16
8 Anslagsfrågor 16
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en reform av skattesystemet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa förmögenhetsskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge möjlighet för delägare i fåmansbolag att skjuta upp reavinstskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett riskkapitalavdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minska dubbelbeskattningen av aktier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka fåmansbolagens beskattning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett jobbavdrag för näringsinkomster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en räntebeläggning av obeskattade reserver men med ett fribelopp på 10 miljoner kronor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla skattereglerna.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka arbetsgivaravgifterna för nyanställningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en skattereduktion för hushållstjänster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett förvärvsavdrag för alla arbetsinkomster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa värnskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rättvis skatt för arbetande pensionärer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sänkning av fastighetsskatten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att energibesparande investeringar inte skall höja en fastighets taxeringsvärde.1
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen till utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution för budgetåret 2006 enligt uppställning:1
Miljoner kronor
1 Yrkandena 9, 15, 17 och 18 hänvisade till SkU.
Sverige har de högsta skatterna i världen. 54 procent av den samlade produktionen under ett år tas in som skatter eller avgifter till stat, kommuner och landsting. Med så höga skatter är det självklart att skatternas nivå och utformning på ett avgörande sätt påverkar människors beteenden och Sveriges möjligheter att hävda sig i den globala konkurrensen om investeringar och arbetstillfällen. Skatterna påverkar hur mycket människor väljer att arbeta och hur mycket de väljer att spara. Skatterna påverkar också hur många som väljer att starta företag och hur många som väljer att låta bli. Skatterna påverkar om företagen ska välja att investera och anställa i Sverige eller om de ska flytta produktion och arbetstillfällen till andra länder.
Vi behöver en reform av skattesystemet som ger människor makten över sina liv tillbaka och som höjer den svenska ekonomins förmåga till långsiktigt uthållig tillväxt så att vi kan möta den ökande globala konkurrensen.
Folkpartiet tog för 15 år sedan tillsammans med Socialdemokraterna ansvar för att vi lämnade det skattesystem som lade grunden för Sveriges ekonomiska problem under 1990-talets första år. Regeringspartiet har emellertid nu, tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, förskingrat vinsterna av reformen så att åter skatteplanering, och/eller direkt undanhållande av skatt, blivit mer lönsamt än att arbeta eller på annat sätt bidra till den samlade välfärden.
Ett nytt och modernt skattesystem måste ta till vara de krafter i samhället som bildar välstånd:
Det måste löna sig att arbeta.
Det måste löna sig att spara.
Det måste löna sig att förkovra och utbilda sig.
Det måste löna sig att ta risker.
Det måste löna sig att våga bli företagare.
Det måste löna sig att vara ärlig.
Dessa är grundpelarna för Folkpartiets skattepolitik. I denna motion redovisas de förslag vi lägger – ensamma eller tillsammans med övriga partier i alliansen – för att uppnå dessa mål.
Vi behöver en ökad tillväxt och få fler människor i arbete. Då krävs det bra förutsättningar för befintliga företag att växa och för nya att starta. Det är de små företagen som främst står för tillväxten i Sverige; därför måste entreprenörskap och företagande stimuleras.
De senaste två åren har vi sett många exempel på hur stora svenska industriföretag lägger ned verksamhet i Sverige och flyttar arbetstillfällen till andra länder där villkoren för produktionen är bättre än här.
Den tid då våra stora koncerner skapade nya arbetstillfällen är förbi. Sedan början av 1990-talet har antalet anställda i storföretagen minskat varje år, med undantag för högkonjunkturåret 2000.
Framtiden vilar alltmer i händerna på den privata tjänstesektorn och på de små företagen. Av Sveriges 676 000 privata företag har drygt 99 procent färre än 50 anställda. Våra små och medelstora företag har i dag fler anställda än för tio år sedan. Småföretagen står i dag för drygt hälften av sysselsättningen inom den privata sektorn, men mer än två tredjedelar av nettoökningen av sysselsättningen.
Samtidigt som de små företagen, i allt större utsträckning, utgör ryggraden för den svenska tillväxten går många av de små företagen på knäna. Höga skatter, en tät regeldjungel och bristande förståelse hos den nuvarande regeringen gör det extra svårt för små och växande företag i Sverige. Det är dags för en ny politik som stärker företagsamheten i Sverige.
En förutsättning för att det ska bildas nya företag och för att dessa ska kunna växa är att det finns tillgång till riskkapital. Skatter som gör det mindre lönsamt att spara minskar också tillgången till riskkapital; därför vill Folkpartiet sänka skatterna på sparande och investeringar.
Förmögenhetsskatten finns i dag bara kvar i 7 av OECD:s 30 medlemsländer, däribland Sverige. Under 1990-talet avskaffades förmögenhetsskatten i Danmark, Tyskland, Holland och Österrike.
Skatteverket har uppskattat att svenskar undanhåller närmare 500 miljarder kronor på utländska bankkonton. Till detta ska läggas de dryga 400 miljarder kronor som utlandsboende svenskar äger. Att avskaffa förmögenhetsskatten helt skulle kosta mellan 5 och 6 miljarder kronor.
Såväl Österrike, Italien som Belgien har reformerat sin kapitalbeskattning och kombinerat detta med en amnesti för att locka tillbaka kapital som gömts i utlandet. De personer som sparat kapital utomlands kunde föra det tillbaka utan att behöva betala den skatt de undanhållit. I Italien förde sparare tillbaka motsvarande 800 miljarder kronor till landet efter amnestin.
Om ett avskaffande av förmögenhetsskatten ledde till att 100 miljarder av de svenskägda tillgångarna i utlandet flyttades tillbaka till Sverige så skulle detta ge skatteintäkter från avkastningen på 1,5 till 2 miljarder kronor om året. Utöver detta kommer intäkterna från de extra investeringar och arbetstillfällen som med all säkerhet också skulle komma till stånd.
Allians för Sverige föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas under nästa mandatperiod. Redan 2006 halveras skattesatsen från 1,5 procent till 0,75 procent.
Skattebortfallet beräknas uppgå till 2,9 miljarder kronor 2006.
Det saknas kapital för att starta och utveckla nya företag. Om ett småföretag behöver göra en investering men saknar egna medel måste den finansieras externt. Ett sätt att få fram mer riskvilligt externt kapital till nya företag är att göra det lättare att för andra företagare att investera sina vinster i nya företag. I bland annat USA finns en modell där personer har möjlighet att skjuta upp skatten på den vinst de gjort på ett företag om de återinvesterar vinsten i ett nytt företag. Folkpartiet och övriga partier i alliansen vill införa en liknande möjlighet i Sverige.
Uppskjuten reavinstbeskattning
Allians för Sverige föreslår att kapitalförsörjningen förbättras genom införande av en möjlighet till uppskjuten reavinstbeskattning för delägare i fåmansaktiebolag som säljer ett företag. Uppskov ges för reavinster upp till ett belopp av 5 miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag.
Den statsfinansiella kostnaden beräknas till 0,5 miljarder kronor 2006.
Folkpartiet vill också göra det lättare för s.k. affärsänglar att investera i nya och växande företag. Tillsammans med övriga partier i alliansen har vi enats om att anslå pengar till ett riskkapitalavdrag för privatpersoner.
Riskkapitalavdrag
Allians för Sverige föreslår att ett riskkapitalavdrag införs för att ytterligare stimulera framväxten av privat investeringskapital. Utformningen av riskkapitalavdraget kommer att redovisas senare.
För ändamålet avsätts en ram om 0,1 miljarder kronor per år.
Aktier är skattemässigt missgynnade eftersom de dubbelbeskattas i dag. Först beskattas de genom bolagsskatten och sedan genom den personliga kapitalskatten. Räntebärande investeringar beskattas däremot bara en gång eftersom räntor är avdragsgilla gentemot bolagsskatten. Detta skapar inlåsningseffekter i bolagen.
Svenskt och personligt ägande är i dag missgynnat jämfört med utländskt och institutionellt. Detta är en av förklaringarna till att det svenska näringslivet ägs alltmer av institutioner och utländska ägare. Vi vill göra det gynnsammare för enskilda svenskar att äga aktier och vill därför minska dubbelbeskattningen genom att sänka ägarnas skatt på avkastningen av aktier. I ett första steg anslår vi 300 miljoner kronor 2006 för att lindra dubbelbeskattningen.
Fåmansbolag där ägaren själv arbetar i företaget lever under särskilda skatteregler – de så kallade 3:12-reglerna. Syftet med reglerna är att hindra ägarna från att minska sin skatt genom att ta ut lön som utdelning i stället för som lön. Reglerna har dock lett till att ägare av fåmansbolag betalar betydligt högre skatt än små ägare i större bolag. Ägare av fåmansbolag beskattas i dag som om de vore anställda vilket inte är rättvist med tanke på den risk det innebär att äga ett företag.
Regeringen har gjort vissa mindre lättnader i fåmansbolagsreglerna och kommer att lägga en proposition med fler förslag i slutet av oktober 2005. Det förslag till lösning av fåmansbolagens situation som regeringen är på väg att lägga är ett steg i rätt riktning, men långtifrån tillräckligt, anser Folkpartiet och övriga partier i alliansen. Vi vill reformera fåmansbolagsreglerna så att skatten både blir lägre och reglerna märkbart enklare för i stort sett alla fåmansbolag.
Rättvis beskattning av fåmansbolagen
Alliansen föreslår att det krångliga regelverket (3:12) för fåmansbolagen ändras så att det inte missgynnar eget företagande. Regeringen kommer i slutet av oktober att föreslå vissa förändringar i beskattningen av fåmansbolag. Av lagrådsremissen framgår att dessa förändringar kommer att bli otillräckliga. Vi avser att gå längre och återkommer med den exakta utformningen i anslutning till regeringens proposition.
Alliansen anslår, utöver regeringens förslag, 0,9 miljarder kronor 2006.
Det måste löna sig att arbeta både när man är företagare och när man är anställd. Tillsammans med övriga partier i alliansen föreslår vi därför ett jobbavdrag även för näringsinkomster.
Jobbavdrag för näringsinkomster
Allians för Sverige föreslår att det vid den kommunala beskattningen införs ett förvärvsavdrag för näringsinkomster. Avdraget utformas på samma sätt som jobbavdraget för arbetsinkomster.
Kostnaden för näringsinkomstreformen beräknas uppgå till 1,2 miljarder kronor 2006 och till 1,5 miljarder kronor för det andra steget.
För att företag ska kunna utvecklas även under perioder med tillfälligt dålig lönsamhet är det viktigt att de har möjlighet att fondera vinster från goda år. Folkpartiet gick emot den räntebeläggning av periodiseringsfonderna som genomfördes vid årsskiftet. Eftersom företagen avvecklat större delen av sina periodiseringsfonder är det nu för sent att återställa den försämringen. Folkpartiet tycker dock att det är viktigt att slå vakt om de små företagens möjligheter att fondera vinster som de kan använda för investeringar längre fram.
Obeskattade reserver
Allians för Sverige föreslår att den räntebeläggning som införts för periodiseringsfonder utsträcks till att omfatta även andra obeskattade reserver. Ett fribelopp på 10 miljoner kronor införs. Detta fribelopp ska omfatta alla obeskattade reserver inklusive periodiseringsfonder, vilket kommer att medföra en lättnad jämfört med gällande regler på ca 400 miljoner kronor. För större företag leder förslaget till ökade statliga skatteintäkter på 1,4 miljarder kronor.
Sammantaget leder förslaget till en förstärkning av det finansiella sparandet på ca 1 miljard kronor 2006.
Det måste bli enklare för företagen att beräkna och betala sin skatt. I dag har många enskilda näringsidkare en ojämn inkomst under året. Det system som finns i dag med preliminär deklaration som avges vid årets början innebär att den totala skatt som man räknar med att betala under året fördelas jämnt över tiden. Detta innebär att företagaren måste betala skatt utan att ha haft motsvarande inkomst. Vi föreslår ett system där inbetalning av skatt sker efter det att man haft inkomsten.
I dag kan företagaren betala in skatten på ett skattekonto. Grundidén med skattekontot är bra. Vi vill dock ändra reglerna för skattekontot så att redovisning och betalning ska ha sänts in senast det angivna datumet. Det faktum att det numera är allt vanligare med längre betalningstider än 30 dagar, särskilt hos större företag, innebär att många småföretag tvingas betala in moms innan de fått betalning av kunden. Detta kan medföra likviditetsproblem. En översyn av momsinbetalningsperioderna behöver göras.
Förseningsavgiften är i dag 5 000 kronor för alla aktiebolag oavsett storlek. För att underlätta för små aktiebolag vill vi att eventuella förseningsavgifter ska sättas i relation till det försenade beloppets storlek. För enskilda näringsidkare används i dag personnumret som registreringsnummer för mervärdesskatt. Registreringsnumret kan lämnas ut till både kunder och leverantörer. För att skydda näringsidkarens integritet som privatperson föreslår vi att ett frivilligt organisationsnummer införs som kan användas som registreringsnummer.
Reglerna för mindre företag måste förenklas. Ett möjligt förslag är att enmans- och fåmansföretag får använda en mycket förenklad blankett där de redovisar totala inkomster, löner och avgifter samt en schablon för kostnader. Resten är skattepliktigt överskott.
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Men denna strävan får inte leda till att rättssäkerheten sätts åt sidan och människors integritet kränks. Den så kallade generalklausulen avskaffades av den förra borgerliga regeringen. Därefter har den återinförts av Socialdemokraterna. Generalklausulens tillämpning är svårbegriplig och helt oförutsägbar för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att människor måste kunna veta var gränsen går mellan tillåtet och förbjudet och vilka sanktionerna blir om bestämmelserna överträds. Generalklausulen bör därför avskaffas.
Sysselsättningen kan bara öka varaktigt i Sverige om nya arbeten skapas i den privata sektorn. De skattesänkningar vi föreslår på företagande, tillsammans med övriga partier i alliansen, måste kompletteras med skattesänkningar som gör det lättare för dessa företag att också anställa.
Arbetsgivaravgiften är en tung del av skatten på arbete. Lägre arbetsgivaravgifter kommer att göra det lättare att anställa fler människor, inte minst inom tjänstesektorn. Folkpartiet har länge drivit frågan om sänkta arbetsgivaravgifter eftersom vi är övertygade om att detta kommer att skapa fler arbetstillfällen.
Folkpartiet har tillsammans med övriga partier i alliansen tagit fram ett förslag på en nedsättning av arbetsgivaravgifterna som kommer att kraftigt stimulera nyanställningar i framför allt små företag. Vårt förslag ersätter den tillfälliga nedsättning riktad mot soloföretagen som regeringen föreslog i budgetpropositionen. Vi är övertygade om att detta förslag kommer att skapa fler arbetstillfällen än regeringens förslag. Vår nedsättning gäller samtliga företag som nyanställer och är permanent, till skillnad från regeringens nedsättning som bara ska gälla i två år.
Sänkta arbetsgivaravgifter för nyanställningar
Allians för Sverige föreslår att arbetsgivare i näringslivet som nyanställer, för varje nyanställd, endast betalar pensionsavgift och slipper övriga arbetsgivaravgifter, under det första året. År två nedsätts arbetsgivaravgiften med tre fjärdedelar, år tre med hälften och år fyra med en fjärdedel. Efter fyra år upphör nedsättningen. För att säkerställa att företag inte avskedar arbetskraft för att därefter omedelbart nyanställa ska nedsättningen endast utgå till arbetsgivare som ökat det totala antalet anställda.
Kostnaden beräknas uppgå till 2,6 miljarder kronor 2006. När reformen efter fyra år fått fullt genomslag beräknas årskostnaden uppgå till drygt 6 miljarder kronor.
I dagens Sverige är vissa marknader svårare att etablera nya företag på. Marknaden för hushållstjänster är en sådan. I dag omsätter den vita sektorn för hushållstjänster ungefär 150 miljoner kronor medan den svarta sektorn uppskattas omsätta över 3 miljarder kronor. Det är inte acceptabelt att en stor, svart marknad breder ut sig.
Marknaden för hushållstjänster finns, men den måste göras vit. Undersökningar visar att 59 procent av svenskarna är intresserade av att köpa hushållstjänster. Men då måste priset med skatt hamna på en nivå som är möjlig för hushållen att betala. Och inte som i dag när mellan 63 procent och 74 procent av kostnaderna för en tjänst är skatter och sociala avgifter.
Det finns en stor potential för små och växande tjänsteföretag inom hushållssektorn. Det visar inte minst utvecklingen i Finland. I Finland har avdrag på samtliga tjänster som utförs i hemmet genomförts, såväl golvläggning som skurning av desamma. Detta har lett till att över 90 000 finska hushåll har köpt hushållstjänster av något slag. Det är dags att göra svarta städtjänster vita även i Sverige.
Folkpartiet föreslår därför tillsammans med övriga alliansen att en skattereduktion införs för att göra det möjligt för hushåll att köpa tjänster mot ett skatteavdrag.
Skattereduktion för hushållstjänster
Allians för Sverige föreslår att det införs en skattereduktion för hushållstjänster. Företag som säljer hushållstjänster får rätt att vid den månatliga inbetalningen av moms och arbetsgivaravgifter dra av 50 procent av arbetskostnaden för alla hushållstjänster som man utfört. Fysisk person får under ett år köpa hushållstjänster enligt dessa regler till ett värde av maximalt 100 000 kronor. Den maximala skattereduktionen kan således uppgå till 50 000 kronor. Förslaget omfattar hushållstjänster som utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn från och till dagis eller motsvarande. Materialkostnader omfattas inte. Vad gäller utförare av tjänsterna omfattar förslaget företag och personer med F-skattsedel.
Den sammantagna effekten på det finansiella sparandet bedöms uppgå till 1 miljard kronor 2006.
Sverige behöver fler människor som arbetar och det behövs fler arbetade timmar för att vi ska kunna ha en bra välfärd med en bra skola och en god omsorg.
I dag är många familjer beroende av tillskott i form av socialbidrag, bostadsbidrag med mera. Systemet är också sådant i dag att det lönar sig föga att arbeta mer för att komma bort från bidragsberoendet. Man får bara ytterst lite mer pengar kvar i plånboken om man arbetar jämfört med om man fortsätter att leva helt eller delvis på bidrag. Detta uppmanar inte till arbete.
Detta vill Folkpartiet motverka. En vanlig familj ska inte vara beroende av bidrag. Skatter och andra avgifter ska vara så utformade att det lönar sig att arbeta och att man kan leva på den lön man får.
De alltmer ökande energikostnaderna bidrar i hög grad till att urholka hushållens ekonomi. Förutom de rena kostnaderna för en allt dyrare energi som köps utomlands ökar energiskatter och andra skatter knutna till bilismen. Här behövs en annan energipolitik som självklart tar hänsyn till miljön. Mer om Folkpartiets energipolitik återfinns i vår motion ”Energipolitik för tillväxt och välfärd”.
Folkpartiet har en rad förslag om hur vi genom skatter och andra åtgärder ska få fler människor som arbetar. Här presenterar vi ett antal förslag om hur vi vill förändra inkomstskatter och andra skatter för att fler människor ska kunna försörja sig själva och sin familj och komma bort från bidragsberoende.
”Det ska löna sig att arbeta.” Denna traditionsrika mening från förre folkpartiledaren Bertil Ohlin (1899–1979) sammanfattar fortfarande Folkpartiets skattepolitik. Meningen med den stora skattereformen som genomfördes 1991, genom samarbete mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet, var att huvuddelen av alla inkomsttagare endast skulle betala kommunalskatt och att ingen skulle betala mer än 50 procent i skatt.
Socialdemokraternas skattehöjningar har sedan dess förstört stora delar av skattereformen. De högsta marginalskatterna har höjts samtidigt som skattehöjningar i kommuner och landsting har flyttat de lägsta skatterna uppåt. Däremellan har ett lapptäcke av reduktioner, kompensationer samt upp- och nedtrappningar trasslat till skatteskalorna fullständigt. Folkpartiet vill ha en ny skattereform där enkelheten i skatteskalorna återställs och marginalskatterna sänks i alla inkomstlägen.
Sänkta inkomstskatter är en viktig del i en politik för att göra Sverige mera konkurrenskraftigt och attraktivt. Sänkta inkomstskatter för låginkomsttagare är ett sätt att hjälpa fler människor till arbete så att färre än i dag fastnar i bidragsberoende och utanförskap. Vi vill därför sänka marginalskatterna för människor med alla inkomster.
Den stora och växande obalansen mellan antalet arbetande och antalet som försörjs av olika offentliga bidrag hotar välfärden i det svenska samhället på sikt. Problemet är i dag att alltför många svenskar befinner sig i en ekonomisk situation där de inte alls uppmuntras att arbeta – tvärtom.
I dag är många familjer beroende av tillskott i form av socialbidrag, bostadsbidrag med mera. Systemet är också sådant i dag att det lönar sig föga att arbeta mer för att komma bort från bidragsberoendet. Många människor är fast i en fälla där de bara får marginellt mer pengar kvar i plånboken om de arbetar jämfört med om de fortsätter att leva helt eller delvis på bidrag. En vanlig människa med full arbetsförmåga ska inte vara beroende av bidrag. Det ska i stället vara möjligt och lönsamt för varje människa och varje familj att försörja sig på sitt eget arbete.
Jobbavdrag för arbetsinkomster
Allians för Sverige föreslår att det vid den kommunala beskattningen införs ett förvärvsavdrag för arbetsinkomster, kallat jobbavdrag. För 2006 ska jobbavdraget utformas enligt tabellen nedan.
Reformens andra steg ska utformas enligt tabellen nedan.
Avdraget ska utformas som en angelägenhet mellan staten och löntagarna.
Kostnaden för inkomstskattereformen beräknas uppgå till i storleksordningen 37 miljarder kronor för det första steget och till i storleksordningen 45 miljarder kronor för det andra steget.
För att delvis finansiera denna stora och viktiga sänkning av inkomstskatten har Folkpartiet och övriga partier i alliansen enats om vissa begränsningar i avdragsmöjligheterna och en höjning av skatten på rulltobak.
Vissa skatteförändringar
Allians för Sverige föreslår att rätten till avdrag för övriga utgifter begränsas till att endast omfatta styrkta kostnadsersättningar. Rätten till avdrag för resor och dubbelt boende begränsas till att gälla bara den kommunala beskattningen. Samtidigt höjs reseavdraget till 20 kronor per mil. Avdraget för förmån av personaldator avskaffas. Skatten på rulltobak höjs till 1 339 kronor per kilo. Skattereduktionerna för a-kasseavgift och avgift till fackförening slopas.
Sammantaget bedöms dessa skatteförändringar stärka den offentliga sektorns finanser med 6,7 miljarder kronor 2006.
Den som tjänar mer kan också betala en större andel av sin inkomst i skatt. Men hälften räcker. Folkpartiet vill föra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid skattereformen – att de flesta bara ska betala 30 procent i skatt, och att ingen ska betala mer än 50 procent av sin inkomst i skatt.
Därför vill vi sänka den högsta marginalskatten genom att ta bort den så kallade värnskatten som är 5 procentenheter. I vårt förslag försvinner den så kallade värnskatten 2007.
I dag betalar alltför många medelinkomsttagare statlig skatt, det vill säga sammanlagt drygt hälften av en inkomstökning. Eftersom regeringen de senaste åren valt att inte flytta upp brytpunkten för statlig skatt i takt med löneutvecklingen så hamnar alltfler medelinkomsttagare ovanför brytpunkten.
Folkpartiet vill att brytpunkten för statlig skatt ska flyttas upp med den förväntade löneökningen varje år.
I samband med 1991 års stora skattereform infördes en särskild löneskatt på ålderspensionärers förvärvsinkomster. Beräkningen av arbetsgivaravgifternas skattedel gjordes schablonmässigt och är i dag 24,6 procent för dem som omfattas av det gamla pensionssystemet, alltså de födda före 1938. För dem som är födda 1938 och senare gäller att de även som ålderspensionärer kan tjäna in ny pensionsrätt, och den särskilda löneskatten är för dem 16,16 procent. Regeringen utlovade för sju år sedan att se över beräkningsschablonen bakom de nuvarande nivåerna på den särskilda löneskatten. Något resultat av denna översyn har inte redovisats för riksdagen.1
Beräkningar av professor Lodin visar att den särskilda löneskatten med dessa beräkningar skulle behöva sänkas till 9,83 procent för båda grupperna.2
Det nya pensionssystemet innehåller tydliga drivkrafter till fortsatt förvärvsarbete. Möjligheten att stanna kvar i sitt förvärvsarbete förlängdes i fjol från 65 till 67 år. Det är av både rättviseskäl och samhällsekonomiska skäl angeläget att den särskilda löneskatten sänks. Regeringen bör återkomma med förslag till detta i så god tid att sänkningen kan genomföras fr.o.m. år 2006. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningarna för att främja vissa allmännyttiga ändamål har en lång tradition i vårt land. Dess stora betydelse för det svenska samhället och även internationellt kan inte överdrivas. Det är viktigt att föreningarna inte drabbas av krångliga skatteregler. Dessa upplevs i dag av många som svårtolkade, vilket är olyckligt med tanke på att det är frivilliga och ideella krafter som ofta ansvarar för bokföringen. Även en rad stiftelser som tidigare betraktats som kvalificerat allmännyttiga och därmed begränsat skattskyldiga har under senare tid fått sin verksamhet försämrad av stelbenta skatteregler. Vi anser att de regler som styr skatterna för allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar måste bli enklare och anpassas till dagens förhållanden.
Många enskilda svenskar känner i dag att de vill dela med sig av sitt välstånd. Dagligen får vi bevis på det enorma behov som finns i olika delar av vår värld. För att människor ska uppmuntras att dela med sig av sitt välstånd vill vi införa en avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.
Folkpartiet anser att fastighetsbeskattningen ska avskaffas.
Fastighetsskatten är formellt en del av kapitalbeskattningen men eftersom det kapital som beskattas inte ger någon likvid avkastning innan den säljs strider fastighetsskatten mot tre grundläggande principer som ska gälla för en rättvis skatt:
Skatt ska tas ut efter bärkraft.
Skatt ska tas ut av den som har likvida medel att betala.
Det ska gå att påverka hur mycket skatt man ska betala.
Folkpartiet inser att fastighetsskatten inte kan avvecklas genast utan att avvecklingen kommer att ta tid eftersom staten gjort sig så beroende av denna intäktskälla.
Från den 1 januari 2006 får alla fastigheter nya taxeringsvärden. Vi godtar dessa, låt vara att Folkpartiet i flera avseenden är kritiskt till hur de fastställdes. Rättvisande taxeringsvärden är emellertid angelägna av flera skäl, inte minst för köp och försäljningar, pantbrev, lån och arv.
Vi anser emellertid att borttagandet av fastighetsskatten ska påbörjas genast, från den 1 januari 2006. Vi föreslår att skattesatsen på småhus sänks från 1,0 till 0,85 procentenheter 2006 och till 0,8 procentenheter 2007. Skatten på flerfamiljshus sänks från 0,5 till 0,35 procentenheter 2006 och vidare till 0,3 procentenheter 2007. De sänkningar av skattesatserna som vi föreslår för 2006 och 2007 är större än den genomsnittliga höjningen av taxeringsvärdena dessa år.
Vi föreslår dessutom att nyproducerade flerfamiljshus fasas in långsammare än i dag i fastighetsskattesystemet och en ytterligare nedsättning av fastighetsskatten för de flerfamiljshus som fasas ut från räntebidragssystemet.
Eftersom fastighetsskatten blivit så hög och orsakat problem för många hushåll med låga inkomster godtar vi tills vidare regeringens förslag till utökad begränsningsregel så att fastighetsskatten kan uppgå till högst 4 procent av inkomsten.
Slutligen vill vi påtala att investeringar i energibesparande åtgärder aldrig bör leda till höjda taxeringsvärden. Detta bör ges regeringen till känna.
För att komma till rätta med de globala miljöproblemen och samtidigt inte snedvrida konkurrensen vill vi arbeta för att införa en gemensam koldioxidskatt inom EU, i förlängningen globalt. Svenska miljö- och energiskatter ska utformas på ett sådant sätt att svenska företag klarar av den internationella konkurrensen samtidigt som de stimuleras att arbeta för en bra miljö. Såsom all annan skattelagstiftning måste systemet för miljö- och energiskatterna bygga på ett transparent och enkelt system som är långsiktigt hållbart ut tillväxtsynpunkt.
Folkpartiet anser att vi bör sträva efter att all verksamhet som bidrar till växthuseffekten träffas av ekonomiska styrmedel, och vill därför avskaffa undantagen från koldioxidskatt. Vi motsätter oss alltså i princip att elproduktion är befriad från koldioxidskatt, samt nedsättning av koldioxidskatten på kraftvärme och på fjärrvärmeleveranser till industrin. Vi menar att man måste sträva efter ett enkelt, överskådligt och långsiktigt hållbart energiskattesystem utan mängder med undantag. På grund av regeringens skadliga politik riskerar dock ett snabbt avskaffande av dessa undantag att drabba industrin orimligt hårt. Därför låter vi undantagen kvarstå tills vidare, men vi har för avsikt att fasa ut dem på sikt i takt med att vår energipolitik får genomslag. Vi vill inte straffa industrin för att regeringen har en dålig energipolitik.
Vår politik på detta område och våra förslag redovisas närmare i vår energipolitiska motion samt i vår ekonomisk-politiska motion.
Regeringen föreslår att riksdagen ska sänka reklamskatten och höja grundavdragen i vissa fall. Det är steg i rätt riktning – men otillräckligt för att uppfylla riksdagens begäran om att reklamskatten i sin helhet ska avskaffas.
Vid sex tillfällen har riksdagen begärt att regeringen ska återkomma med förslag om att avskaffa reklamskatten. Vid samtliga tillfällen har emellertid riksdagens begäran klingat ohörd med motiveringen att den inte kunnat biträdas till följd av bristande finansiering.
Folkpartiet anser fortfarande att reklamskatten bör tas bort helt och hållet.
Vi gör en mindre indragning från Kronofogdemyndigheterna men anslår mer pengar till Tullverket än regeringen gör så att verket effektivare än i dag kan bekämpa varusmuggling över våra gränser.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, miljoner kronor
| [1] | I proposition 1997/98:1, sid 169. |
| [2] | SOU 2003:91, bilagedel B. |