Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av tydliga regler för sociala hänsyn vid offentlig upphandling samt informationsinsatser.
Upphandlingsutredningen konstaterade i sitt första betänkande att den svenska lagstiftningen redan ger möjligheter att ta sociala hänsyn. Utredningen hänvisade till EU-kommissionens tolkning som pekar på ett stort antal sådana möjligheter.
Upphandlande myndighet kan alltså fastställa kontraktsvillkor av social karaktär, åtminstone när det gäller tjänster. Det är emellertid i mycket sällsynta fall som man gör detta.
Sådana kontraktsvillkor kan exempelvis vara att företaget ska anställa långtidsarbetslösa och personer med arbetshandikapp av olika slag.
Ansvariga tjänstemän har ofta inte kunskap om denna möjlighet. Dessutom är reglerna inte helt klara i lagtexten, vilket ökar osäkerheten hos upphandlande myndighet.
Sverige drev frågan i EU. Informationsinsatser riktade till offentliga myndigheter, inte minst ansvariga upphandlande tjänstemän, bör därför göras. En sådan informationssatsning bör ske tillsammans med kommuner och landsting eftersom dessa spelar en viktig roll i den offentliga upphandlingen. Förbundet Sveriges kommuner och landsting är en viktig aktör i detta arbete.
Det är viktigt att i lagtexten ge en tydlig signal om möjligheterna för upphandlande myndighet att tillämpa särskilda villkor av social karaktär och vilka dessa villkor kan vara.
Att företagen som deltar i upphandlingen följer gällande kollektivavtal är givet. Men det bör också i vissa fall, som exempelvis när det gäller arbetsrehabiliterande insatser, vara möjligt att i upphandlingen ställa krav på medarbetarinflytande i utförarföretagen.
Naturligt är också att upphandlade myndigheter ställer krav på socioekonomiska och sociala redovisningar. Det skulle underlätta för upphandlande myndighet att säkra kvaliteten när man vill göra en upphandling med villkor av social karaktär. Både lagstiftning och upphandlande myndigheter bör främja användandet av sådana redovisningar.