Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa reklamskatten.
Redan 1997 uttalade regeringen att reklamskatten borde avskaffas. Direktreklamen slapp följaktligen denna skatt 1999 men på grund av det statsfinansiella läget blev en stor del av reklamskatten kvar. På våren 2002, vilket var ett valår, uttalade riksdagen att hela reklamskatten ska avvecklas och detta skulle prioriteras i kommande budgetberedning.
Regeringen har inte uppfyllt riksdagens uttalande utan enbart i budgetpropositionen 2005/06 föreslagit ett första steg i reklamskattens avskaffande. Allmänna nyhetstidningar föreslås få en sänkning från 4 % till 3 % av beskattningsvärdet samt reklamskatten i övrigt sänks från 11 % till 8 %. Grundavdraget höjs också ganska kraftigt.
Vid en första anblick kan detta se bra ut och helt i linje med riksdagens uttalanden. Problemet med regeringens förslag är dock att det ökar konkurrensytan mellan gratistidningarna och övriga tidskrifter. De små gratistidningarna kommer fortfarande att betala 8 % i reklamskatt på annonsintäkterna och stå utan grundavdrag. Som exempel kan nämnas två gratistidningar i Blekinge (Commersen samt Mitt Karlskrona) som vuxit fram under åren och vunnit uppskattning som populära och folkliga. De innehåller många lokala reportage som inte dagstidningarna av naturliga skäl kan ge utrymme åt. All argumentation för reklamskattens avskaffande borde i detta läge vara överflödig. Trots detta har regeringen lyckats lägga ett förslag som ökar konkurrensytan i stället för att minska den. Reklamskatten måste avskaffas helt.