1 Sammanfattning

Internationella studier har visat att Sverige har goda tillväxtförutsättningar. Centerpartiet vill bejaka detta och aktivt arbeta med de problem som fortfarande finns. Det allt annat överskuggande problemet med en hög faktisk arbetslöshet och litet arbetskraftsdeltagande har identifierats som viktigast att lösa. Därför föreslår Centerpartiet och de övriga partierna i Allians för Sve­rige ett omfattande företagsskattepaket på 14 miljarder kronor som ska förbättra företagsamheten så att nya permanenta jobb kan skapas. Samtidigt sänks skatterna på arbete med drygt 37 miljarder kronor i syfte att göra det mer lönsamt att jobba. Skatter kommer framför allt från vanliga människor och företag. Varje politisk beslutsförsamling har därför ett moraliskt oinskränkt ansvar att se till att varje skattekrona används på ett effektivt sätt. Skatterna ska vara så utformade att individers, företags, kommuners och regioners självbestämmande inte inskränks omotiverat mycket. Vidare använder vi skattesystemet för att styra i en riktning mot ett jämställt och miljömässigt hållbart Sverige.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 2

3 Förslag till riksdagsbeslut 3

4 Principer 3

5 Inkomstskatter 4

5.1 Ett avdrag för arbete 4

5.1.1 Syfte 4

5.1.2 Utformning 5

5.1.3 Tekniken bakom 7

5.2 Höjt reseavdrag 7

5.3 Den kommunala ekonomin 8

5.4 Äldre på arbetsmarknaden 8

5.5 Fattigdomsfällorna 9

6 Gröna näringar 10

6.1 Skattebefrielse för alternativa bränslen 10

6.2 Nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar 10

6.3 Skatterabatt för privatpersoner som köper miljöbil 11

7 Fastighetsskatt 11

8 Företagsskatter 11

8.1 Energiskatt 12

8.2 Avskaffad flygskatt 12

8.3 Slopat anställningsstöd för långtidsarbetslösa 12

8.4 Avskaffade ”plus”-jobb 13

8.5 Utbildningsvikariat 13

8.6 Avskaffat investeringsstöd till källsorteringslokaler 13

8.7 Bevarad koldioxidskatt i handlande sektor 13

8.8 Inga intäkter från trängselskatten 14

9 Centerpartiets skatteförändringar 14

10 Fördelningsanalys 15

3 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en skatteordning anpassad för ett Sverige baserat på företagsamhet, miljövänlighet, jämställdhet och federalismens principer.

  2. Riksdagen beslutar införa ett jobbavdrag enligt det i motionen angivna förslaget.

  3. Riksdagen beslutar att som i ett första steg införa ett reseavdrag i form av en skatterabatt motsvarande 20 kr per mil.

  4. Riksdagen beslutar sänka kompensationsgraden i det inomkommunala utjämningssystemet från 85 % till 80 %.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att villkoren för de äldres situation på arbetsmarknaden ses över i syfte att öka incitamenten för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden.

  6. Riksdagen beslutar att införa en extra rabatt på energiskatten för bensindelen i det etanolbaserade bränslet E 85 på motsvarande 34 öre per liter E 85.

  7. Riksdagen beslutar att låta fordon som drivs med gas eller etanol få en nedsättning till 60 % av förmånsvärdet.

  8. Riksdagen beslutar att införa en skatterabatt om 10 000 kr till privatpersoner som investerar i en miljöbil.

  9. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om höjd energiskatt.

  10. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om flygskatt.

  11. Riksdagen beslutar avsluta anställningsstödet för långtidsarbetslösa.

  12. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ”plus”-jobb.

  13. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om utbildningsvikariat.

  14. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om investeringsstöd för källsorteringslokaler.

  15. Riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar av koldioxidskatten för handlande sektor.

  16. Riksdagen beslutar avbryta försöket med trängselskatt i Stockholms kommun.

4 Principer

I Centerpartiets dröm är människors och familjers självbestämmande satt i centrum. Makten ligger lokalt, och i de fall där den lokala beslutsförsamlingen är för liten delegeras makten uppåt, men på uppdrag av den lägre beslutsmakten. I samhället byggt på federalismens principer är människors, kommuners och regioners självbestämmande självklara principer. Dagens system med ett starkt centralstyre och ett kommunalt självstyre på papperet som i realiteten endast existerar på nåder av centralmakten ska ersättas med ett system med en klar och tydlig konstitution. I denna ska tydliga regler för maktdelning och en kompetenskatalog där beslutsnivåers kompetenser klargörs och med ett skydd för individuella fri- och rättigheter finnas. Skattesystemet ska utformas så att individers och familjers självbestämmande sätts i centrum. Människor ska komma bort från bidragsberoende. Skatter är en indragning av pengar från vanliga människor och företag. Varje politisk beslutsförsamling har därför ett moraliskt oinskränkt ansvar att se till att varje skattekrona används på ett effektivt sätt.

Skattesystemet ska vidare utformas på ett sätt som gör att det upplevs som rättvist och förutsägbart. Medborgare har rätt att kunna planera sina liv utan att drabbas av godtyckliga och illa underbyggda beslut.

Skatterna ska vara så utformade att människors skaparglädje inte förhindras. Entreprenörer ska få uppskattning, inte bestraffas som i dag. Företagande är grunden för samhällets välstånd. När någon väljer att satsa på en egen idé och därmed utsätta sig för ett ekonomiskt risktagande måste vi ha ett system som gör det möjligt att lyckas. En entreprenör som satsar måste tillåtas att lyckas och bli rik. Risktagande måste kunna löna sig. De skatter som är skadliga för samhällsekonomin ska helst avskaffas, och i andra hand reformeras. I Centerpartiets dröm har alla människor oavsett kön, religion och etnisk tillhörighet samma förutsättningar att lyckas. Med ett skattesystem för framför allt de med låga och normala inkomster ökar möjligheterna för de grupper som traditionellt sett inte har haft lika lätt att slå sig in på arbetsmarknaden att faktiskt kunna göra så. Genomgripande strukturreformer krävs för att alla oavsett bakgrund ska få samma förutsättningar att lyckas.

I de fall marknaden själv misslyckas att kombinera en långsiktigt hållbar utveckling med ekonomisk utveckling ska skattesystemet utformas så att samhällets verkliga kostnader återspeglas i de ekonomiska ramarna. Ett av de största miljöhoten just nu är den globala uppvärmningen. I stället för den gröna skatteväxling som regeringen med dess stödpartier säger sig genomföra, lägger Centerpartiet konkreta förslag som har en klar och tydlig klimatprofil.

Centerpartiets utgångspunkt är att skattesystemet ska vara effektivt, förutsägbart, rättvist och enkelt. Höga skatter innebär minskad handlingsfrihet och reducerat självbestämmande. De svenska skatterna bör således sänkas. Vad som ovan anförts om vikten av en skatteordning anpassad för ett Sverige baserat på självbestämmande, företagsamhet, miljövänlighet och jämställdhet bör ges regeringen till känna.

5 Inkomstskatter

5.1 Ett avdrag för arbete

5.1.1 Syfte

Sveriges i särklass allvarligaste problem är den höga reala arbetslösheten. En mycket stor andel av den arbetsföra befolkningen har i dag inte ett vanligt jobb att gå till en vanlig arbetsdag.

Detta är ett resursslöseri av sällan skådat mått. Med färre i befolkningen som arbetar blir det allt svårare att få offentliga åtaganden att räcka. Om man försöker lösa problemet med den typiskt svenska lösningen med ständigt stigande skatter kommer problemet att förvärras ytterligare eftersom det i så fall blir alltmer olönsamt att arbeta. Utan att hävda att företeelsen skulle vara vanlig går det att konstatera att en mycket hög levnadsstandard i dag kan uppnås genom att kombinera bidrag i någon form med svartarbete, förvisso rättsstridigt men fortfarande fullt möjligt. Med högre skatter gör man det relativt sett ännu mer lockande att fuska. Vi tror tvärtom att det måste löna sig att arbeta vitt och lagligt. Vi tror också att man måste kombinera flera åtgärder för att uppnå den önskade effekten av ett större arbetsmarknadsdeltagande. Att bara titta stint på ett ökat arbetsutbud eller att tro att en expansiv offentlig sektor skulle lösa några problem är inte fruktbart. Vi tror inte heller att det är väl använda pengar att satsa miljarder för att omplacera människor från en statistikkolumn till en annan. Genom ordentliga strukturreformer inom såväl arbetsmarknaden som företagssektorn kommer människor tillbaka till en arbetsmarknad där de behövs. Detta ger i sin tur bättre förutsättningar för att kunna upprätthålla en god kvalitet inom den offentliga sektorn.

5.1.2 Utformning

Den inkomstskattreform som Allians för Sverige föreslår minskar skatten för inkomster av förvärvsarbete. Allians för Sveriges avdrag fungerar som en skatterabatt för dem med förvärvsinkomster, och utformningen framgår av tabell 1 nedan.

Tabell 1. Utformningen av Allians för Sveriges jobbavdrag, steg 1

Årslön

Jobbavdrag

0–31 500

Motsvarande hela inkomsten

31 600–106 900

31 500 plus 20 % inkomst över 31 500

106 900

46 600

De första 31 500 kronorna av en persons inkomst är skattefria vilket nästan är en fördubbling jämfört med dagens nivå. För exempelvis studenter som feriejobbar eller helgjobbar för att delfinansiera sina studier kommer många av dem helt att slippa betala skatt. För dem som i dag är försörjda av bidrag kommer det att bli ett kraftigt ekonomiskt incitament att komma in på arbetsmarknaden för att jobba. Sänkningarna ger påtagliga förstärkningar av nettoinkomsterna för människor med låga och normala inkomster vilket framkommer i tabellen nedan. I kronor räknat är skattesänkningen lika stor för en löntagare med månadsinkomster på 25 000 kronor som en person med den dubbla inkomsten. För dem med lägre inkomster kommer dock skattesänkningen att som andel av befintlig inkomst vara betydligt större och kommer också märkas mer. En tusenlapp i skattesänkning betyder mer för en medelinkomsttagare än för en person med höga inkomster.

Tabell 2. Lön efter skatt samt marginalskatt med Allians för Sveriges jobbavdrag jämfört med nuvarande regler vid olika inkomstnivåer

Nettolön

Marginalskatt

Nettolön

Marginalskatt

Månadslön 15 000

Månadslön 18 000

Jobbavdrag

11 396

35,3

Jobbavdrag

13 431

35,3

Nuvarande regler

10 785

32,2

Nuvarande regler

12 725

32,2

Skillnad

611

–3,1

Skillnad

706

–3,1

Månadslön 25 000

Månadslön 41 000

Jobbavdrag

17 254

34,5

Jobbavdrag

26 189

56,6

Nuvarande regler

18 173

32,2

Nuvarande regler

25 270

56,6

Skillnad

919

–2,3

Skillnad

919

0

Källa: Riksdagens utredningstjänst PM 2005:1915.

En person med 18 000 kronor i månadsinkomst får med detta förslag behålla 706 kronor mer i månaden jämfört med dagens skattesystem. Samtidigt minskar marginalskatten vilket gör att personen i fråga kommer att få behålla mer pengar när han jobbar extra eller får en löneförhöjning.

En jämförelse med det nuvarande grundavdraget och Allians för Sveriges jobbavdrag åskådliggörs i figur 1 nedan. Det nuvarande grundavdraget börjar trappas av redan vid inkomster på ca 10 000 kronor i månaden, vilket innebär att för dem med låga inkomster orsakar grundavdraget stigande marginalskatter och incitamenten för att jobba minskar i samma utsträckning. Med Allians för Sveriges alternativ till jobbavdrag finns ingen avtrappning utan den höga nivån på avdrag ligger kvar. Detta medför att ingen får stigande marginalskatter. Sammantaget leder skattesänkningarna till avsevärda lättnader för människor med låga och normala inkomster, samtidigt som incitamenten till att arbeta blir betydande.

Figur 1. Allians för Sveriges jobbavdrag respektive befintligt grundavdrag.

Image: MOT_200506_Fi_293-1.png

En person som i stor utsträckning har icke förvärvsrelaterade inkomster kommer att kunna utnyttja det befintliga grundavdraget om detta skulle vara mer fördelaktigt än Allians för Sveriges jobbavdrag. I ett andra steg under nästkommande mandatperiod ska Allians för Sveriges jobbavdrag utökas till att omfatta ca 45 miljarder kronor. Detta andra steg är inte infört i Centerpartiets budgetmotion för åren 2006–2008 då vår avsikt är att genomföra detta under den senare delen av mandatperioden. Alla beräkningar och analyser i denna motion bygger på det första steget i inkomstskattesänkningarna som genomförs 2006.

5.1.3 Tekniken bakom

I Centerpartiets regi utgår jobbavdraget som en skatterabatt vilket gör att kommunernas skattebaser kraftigt stärks. Detta kompenseras sedan genom att pengarna tas tillbaka genom anslag 48:1 Kommunalekonomisk utjämning, och kommunsektorns finansiella situation hålls konstant. I tabell 3 nedan framkommer att inkomstskatterna sänks med drygt 37 miljarder kronor netto under budgetperioden. Kommunsektorns skattebas stärks med drygt 23 miljarder kronor, vilken summa växlas tillbaka genom minskade statsbidrag, varför nettoeffekten blir drygt 37 miljarder kronor.

Tabell 3. Jobbavdrag mot låga och normala inkomster

Periodiserad effekt

2006

2007

2008

Staten

–60,3

–61,0

–61,2

Kommunerna

23,2

23,3

23,7

Ålderspensionssystemet

0

0

0

Totalt offentlig sektor

–37,1

–37,7

–37,5

Eftersom jobbavdraget utgår på förvärvsinkomster ingår även näringsinkomster. Detta är skattesänkningar som tillfaller näringssektorn och redovisas bland företagsskattesänkningarna på netto 1,3 miljarder kronor.

Tabell 4. Jobbavdragets effekt på näringsinkomster

Periodiserad effekt

2006

2007

2008

Staten

–2,5

–2,5

–2,5

Kommunerna

1,2

1,3

1,3

Ålderspensionssystemet

0

0

0

Totalt offentlig sektor

–1,3

–1,2

–1,2

Riksdagen bör besluta införa ett jobbavdrag enligt ovan nämnda förslag.

5.2 Höjt reseavdrag

Med stigande bränslepriser blir de ökade resekostnaderna allt mer kännbara för framför allt de som inte har några praktiska alternativ till bilåkande. För att kompensera dels för dessa kostnader, dels för att de som arbetar inte ska förlora på detta väljer vi att höja reseavdraget från 18 till 23 kronor per mil i två steg. Avdraget höjs först till 20 kronor per mil 2006 och året efter fullföljs etapp 2, med 23 kronors avdrag per mil. Vi ser gärna också att resor till och från barnomsorgen kan inkluderas i reseavdraget.

Genom att använda sig av ett höjt reseavdrag låter vi dessutom kompensationen vara teknik- och bränsleneutral. En sänkt bensinskatt hade gynnat just bensinen relativt andra bränslen. Vi ser gärna att människor byter bränslet i tankarna till förnybara bränslen och ger ekonomisk stimulans till detta. Att sänka momsen på bensinpriset vore också ett lockande alternativ, inte minst för att det uppfattas som stötande att betala moms på en punktskatt. En komplikation i sammanhanget är dock att EG-rättens momsdirektiv sannolikt förhindrar medlemsländerna från att ha en lägre momssats än normalmomssatsen på fordonsbränsle. Att få ner arbetslösheten, att skapa nya jobb och göra det lönsamt att arbeta är den övergripande målsättningen för denna budget.

Sammantaget gör detta att vi väljer att kraftigt höja reseavdraget. Reseavdraget ska utformas som en skatterabatt som inte utgår mot statlig beskattning. Reseavdraget ska i kronor räknat vara lika mycket värt för en höginkomsttagare som för en låginkomsttagare. En person som kör 5 mil till jobbet varje dag kommer med detta förslag att spara 1 700 kronor årligen. Riksdagen bör besluta att införa ett reseavdrag i form av en skatterabatt motsvarande 20 kronor per mil som ett första steg.

5.3 Den kommunala ekonomin

Kommunerna har det största ansvaret för offentliga åtaganden och tar samtidigt ut en ganska ansenlig del av människors inkomster för detta. Dessa skatteintäkter borde mer än väl täcka upp för de kostnader som kommunerna har. Problemet är att framför allt grundavdrag men även andra avdrag räknas bort från den kommunala skattebasen. Kommunerna kompenseras för detta, men eftersom statsbidragen är i nominella termer och räknas upp i takt med lönesummorna sker en urgröpning av kommunernas ekonomi.

Med Centerpartiets utformning av jobbavdraget i form av en skatterabatt får kommunerna behålla en väsentligt större andel av sina inkomster och kommer också att kunna tillgodoräkna sig skatteintäkter på en ökande lönesumma. Centerpartiet föreslår också att kompensationsgraden i det inomkommunala skatteutjämningssystemet sänks från 85 % till 80 %. Detta innebär en reducering av det som kommuner vars skattebärkraft ligger ovanför den garanterade nivån om 120 % skjuter till systemet. Denna åtgärd belastar statsfinanserna med 420 miljoner kronor. Riksdagen bör besluta sänka kompensationsgraden i det inomkommunala utjämningssystemet från 85 % till 80 %.

5.4 Äldre på arbetsmarknaden

Personer äldre än 65 år diskrimineras på arbetsmarknaden. Trots att dessa individer redan är ålderspensionärer utgår en ålderspensionsavgift. Åldersstrukturen på arbetsmarknaden är sådan i dag att stora grupper snart förväntas gå i pension, samtidigt som antalet personer i yrkesverksam ålder minskar något. Ett samlat grepp borde göras i syfte att se över hur incitamentsstrukturen kan förändras så att äldre på arbetsmarknaden kan ges bättre ekonomiska villkor och därmed lockas att stanna kvar på arbetsmarknaden även efter 65 år fyllda. Detta bör ges regeringen till känna.

5.5 Fattigdomsfällorna

För många låginkomsttagare innebär de höga skatterna en allvarlig inskränkning i deras frihet. Ett avtagande grundavdrag gör att många får relativt sett stigande marginalskatter med höjd lön, vilket äter upp löneökningen. Med höjda inkomster minskar exempelvis bostadsbidrag och andra lönerelaterade bidrag vilket gör att löneökningen helt har försvunnit och personen i fråga har fastnat i vad som kallas för fattigdomsfällan. Detta innebär att en person som aktivt vill bryta sitt utanförskap genom att antingen hitta ett jobb eller byta det nuvarande för att förbättra sin livssituation tvingas uppleva att den sammanlagda effekten av exempelvis en anställning eller vidareutbildning blir en ekonomisk förlustaffär. Detta har undersökts av den socialdemokratiska regeringen som i sin budgetproposition för år 2005 konstaterade att det i vissa fall krävdes en mycket hög månadslön för att det skulle löna sig att gå från socialbidrag till arbete. För en fyrabarnsfamilj där bägge föräldrar lever på socialbidrag krävs en månadslön på över 30 000 kronor för att det ska löna sig för den ena föräldern att arbeta1. Att en person kan gå från socialbidragsberoende till en så pass hög månadslön är sannolikt en ganska ovanlig företeelse. Av alla ensamstående som arbetar har uppemot 20 % inkomster efter skatt som inte når upp till socialbidragsnivån2. Människor som känner att de inte kan göra någonting själva för att underlätta sin egen situation blir maktlösa. Maktlösheten tillsammans med de svaga incitamenten leder i många fall till att anknytningen till arbetsmarknaden blir allt svagare. Om inte arbete uppmuntras utan man upptäcker att det dels inte spelar någon roll hur mycket man än anstränger sig så tvingas man leva kvar på samma låga materiella nivå, dels märker att man i stort sett inte förlorar alls på att antingen vara arbetslös eller sjukskriven blir arbetsmoralen, på goda grunder, lidande. Det är av avgörande betydelse att arbete premieras. En förutvarande finansminister formulerade arbetslinjen som att ”människors vilja till arbete är nationens främsta tillgång”. Denna tillgång är den nuvarande regeringen fullt upptagen med att förslösa.

6 Gröna näringar

Den gröna skatteväxling som regeringen säger sig genomföra tillsammans med sina båda stödpartier är tyvärr misslyckad. Den så kallade skatteväxlingen blir bara fiskal och leder till ökade inkomster för staten. Hade regeringens skatteväxling fungerat hade människor gått över till miljövänliga alternativ och staten hade fått in mindre inkomster, något som vore oacceptabelt för regeringens finansansvariga. Varför ska vi få betala för så kallad grön skatteväxling när inte miljöpåverkan ens minskar? Ett nytt väldigt tydligt exempel i årets budget är flygskatten som läggs på flygbiljetten. Den utgör ingen miljöstyrning utan är helt fiskal. Att dessutom genomföra den enbart på nationell nivå ger inget resultat. Centerpartiet anser att styrmedel för att minska flygets miljöpåverkan bör genomföras på EU-nivå. Vi anser därför att det bör prövas att införa gemensamma skatter på flyget inom EU, alternativt bör flygtransporter omfattas av ett system med handel av utsläppsrätter liknande dagens system för handel med utsläppsrätter inom industrin.

6.1 Skattebefrielse för alternativa bränslen

Centerpartiet ställer sig bakom beslutet om en skattebefrielse av koldioxid- och energiskatten för förnyelsebara bränslen. I dag kommer dock inte den minskade skatten på bensin med etanolinblandning konsumenterna till del. Man kan inte se på priset att man valt att tanka bensin med etanolinblandning. Risken är att samma sak skulle hända vid en ökad RME-inblandning. På sikt borde man därför fundera över om man skulle ha en särskild skatteklass för bensin och diesel med låginblandning.

För att öka efterfrågan på drivmedel med inblandning av förnyelsebara bränslen föreslår vi att man, förutom befrielse från koldioxidskatt och energiskatt på det förnyelsebara bränslet, också bör ge en extra rabatt på energiskatten för den del fossila bränslen som blandas med de förnyelsebara. I dagsläget finns etanol som drivmedel, dels som låginblandning upp till 5 % i bensin, dels som E 85 med 85 % etanol och 15 % bensin. För E 85 är etanoldelen skattefri medan bensindelen beskattas med koldioxidskatt och energiskatt. En extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E 85, förslagsvis motsvarande andelen etanol, dvs. 85 %, skulle innebära 34 öre lägre skatt per liter E 85. Riksdagen bör besluta att införa en extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E 85 på motsvarande 34 öre per liter E 85.

6.2 Nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar

Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar har haft stor effekt på försäljningen av miljöbilar som tjänstebilar. I dag skiljer man dock på elbilar (nedsättning till 60 %) och bilar som drivs med alkohol eller gas (nedsättning till 80 %). Denna skillnad är inte teknikneutral och missgynnar fordon drivna på gas och etanol. Centerpartiet anser att nedsättningen skall vara generell. Alla bilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en nedsättning till 60 % av förmånsvärdet. Detta beräknas kosta 20 miljoner kronor år 2005. Detta bör riksdagen besluta.

6.3 Skatterabatt för privatpersoner som köper miljöbil

Som en uppmuntran även till privatpersoner som väljer att köpa en miljöbil avsätter vi 50 miljoner kronor per år under budgetperioden, vilket ger en möjlighet för ca 5 000 nya miljöbilsägare att få en skattereduktion om 10 000 kronor. För enkelhetens och teknikneutralitetens skull föreslår vi att rabatten är lika för alla, oavsett inköpspris eller innehavstid. Återbetalningen sker via skattekontot. Riksdagen bör besluta att införa en skatterabatt om 10 000 kronor till privatpersoner som investerar i en miljöbil.

7 Fastighetsskatt

Höjda taxeringsvärden och därmed stora ökningar i fastighetsskatten drabbar alltfler människor som finner det djupt orättvist när godtyckliga taxeringsvärden genererar orimliga skattepålagor i form av såväl förmögenhets- som fastighetsskatt. Centerpartiet tar denna orättvisa på djupt allvar och frågan diskuteras ingående i Centerpartiets kommittémotion om fastighetsskatt, 2005/06:Sk528.

8 Företagsskatter

Den för Sverige viktiga fråga om företagsskatter behandlas i en separat kommittémotion 2005/06:Fi296.

Regeringens budget präglas av en kortsiktighet där långsiktiga strukturreformer får stå tillbaka till förmån för en expansiv finanspolitik som av ett märkligt sammanträffande förefaller kulminera kring valdagen 2006. I tabellen nedan redogörs för åtgärder i övrigt som vi säger nej till.

Miljarder kronor

2006

2007

2008

Nej till höjd energiskatt

–0,4

–0,37

–0,37

Flygskatt

–0,8

–1,1

–1,1

Slopat anställningsstöd för långtidsarbetslösa

3,8

3

3

”Plus”-jobb

3,8

5,1

2,6

Utbildningsvikariat

1,2

1,2

Inv. källsorteringslok.

–0,3

–0,1

Bevarad koldioxidskatt i handlande sektor

0,86

0,86

0,86

Inga intäkter från trängselskatt

–0,53

Summa

7,63

8,59

4,99

8.1 Energiskatt

Regeringens metod att bedriva skatteväxling är mer att betrakta som fiskal snarare än miljöstyrande. Att lägga en höjd energiskatt på hushållen är principiellt felaktigt när de i realiteten inte har något annat alternativ att välja. Centerpartiet avslår därför regeringens förslag om höjd energiskatt.

8.2 Avskaffad flygskatt

Regeringen föreslår i sin budget att en flygskatt införs av miljöskäl. Centerpartiet säger nej till denna avgift därför att skatten har en oväsentlig miljöstyrande effekt. Bortsett från att skatten kan få linjer med svag lönsamhet att läggas ner är den miljöstyrande effekten obefintlig. Det är otroligt viktigt att det finns förutsättningar att leva och arbeta i hela landet. Flygskatten riskerar att orsaka nedläggning av flyglinjer med svagt underlag och därmed kommer den sociala och regionala klyvningen av landet att accelerera. Sverige behöver mer av likartade villkor över hela landet, inte mindre. Centerpartiet säger därför nej till den av regeringen föreslagna flygskatten.

8.3 Slopat anställningsstöd för långtidsarbetslösa

Dagens anställningsstöd är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och där sökande anvisas till olika företag av arbetsförmedlingen. Det är en kortsiktig åtgärd och som sådan tämligen smal. Allians för Sverige har i stället enat sig kring nystartsjobb som är betydligt bredare i det avseendet att skatterabatten ska vara en rättighet som gäller alla. Anställda och arbetsgivare som kommer överens om en anställning och uppfyller kraven kan ansöka hos skattemyndigheten om att arbetsgivaravgiften ska tas bort. Därmed försvinner den stigmatiseringseffekt som åtgärder via arbetsförmedlingen ofta för med sig. Riksdagen bör därför besluta avslå regeringens förslag om anställningsstöd för långtidsarbetslösa.

8.4 Avskaffade ”plus”-jobb

De s.k. plus-jobben är ytterligare ett i raden av program för att flytta människor mellan olika statistikkolumner hos AMS. Såväl Kommunal som Konjunkturinstitutet har varnat för att färre permanenta jobb kommer att skapas när plusjobben tränger ut dem. Riksdagen bör därför besluta avslå regeringens förslag om s.k. plus-jobb.

8.5 Utbildningsvikariat

Utbildningsvikariat har bl.a. som syfte att höja kompetensnivån i offentlig sektor, vilket gör att satsningen har vissa positiva sidor. Det övergripande syftet är dock att förflytta människor från den öppna arbetslösheten till något annat. Satsningen är kortsiktig och enbart riktad mot den offentliga sektorn. Vi föredrar att kommuner och landsting får ta del av en större skattebas och därmed bättre möjligheter för långsiktig planering snarare än att tillgripa kortsiktig sifferexercis i syfte att omstrukturera arbetslöshetsstatistik. Riksdagen bör därför besluta avslå regeringens förslag om utbildningsvikariat.

8.6 Avskaffat investeringsstöd till källsorteringslokaler

Avfallshanteringen är ett kommunalt ansvarsområde. I dag är det många kommuner som redan har fungerande system där antingen kommunen eller bostadsbolagen/fastighetsägarna gjort investeringar i källsorteringslokaler. Stödet skulle bli direkt snedvridet. Dessutom är det upp till varje enskild kommun att själv bestämma hur man vill finansiera sin avfallshantering. Det behövs därför inget nationellt stöd. Riksdagen bör avslå regeringens förslag om investeringsstöd för källsorteringslokaler.

8.7 Bevarad koldioxidskatt i handlande sektor

Regeringen föreslår i budgetpropositionen ett borttagande av koldioxidskatten för den handlande sektorn. Systemet för handel med utsläppsrätter har varit i gång i lite drygt nio månader och det är alltför tidigt att dra några långtgående slutsatser av effekterna av systemet. Mot bakgrund av att koldioxidskatten har varit ett mycket framgångsrikt styrmedel för att minska användningen av fossila bränslen bör inte snabba och drastiska förändringar vidtas. Koldioxidskatten bör därför tills vidare behållas.

Att ta bort koldioxidskatten för den handlande sektorn, som tidigare fått gratis tilldelning av utsläppsrätter, innebär att det nu blir billigare för dessa företag att släppa ut koldioxid eftersom de inte behöver köpa utsläppsrätter. För att inte hämma svensk basindustris möjligheter till expansion bör handlande verksamheter få göra avdrag från CO2-skatten för de kostnader man har haft för inköp av utsläppsrätter utöver den tilldelade kvoten. Riksdagen bör avslå regeringens förslag om förändringar av koldioxidskatten för handlande sektor.

8.8 Inga intäkter från trängselskatten

Hela ärendet kring trängselskattens hanterande har varit farsartat från början till slut. Centerpartiet bejakar miljöstyrande avgifter men menar att det är ett ärende för lokala beslutsfattare. Huruvida en kommun vill införa trängselskatter eller ej hör inte hemma på riksdagens bord. Centerpartiet avslår regeringens försök med trängselskatter. Samtidigt har försöksverksamheten kommit så långt så att hela anslaget i princip har förbrukats redan varför det inte går att spara pengar. Centerpartiet kommer dock att avbryta försöket och räknar därmed inte med några intäkter. Riksdagen bör besluta avbryta försöket med trängselskatter i Stockholms kommun.

9 Centerpartiets skatteförändringar

Statlig del

2006

2007

2008

Arbetsavdrag

–61,5

–62,3

–62,5

Interaktion mellan jobbavdrag med regeringens höjning av grundavdraget

1,5

1,4

1,5

Delsumma inkomstskatter

–60,0

–60,9

–61,0

Fåmansskatteregler

–0,9

–0,9

–0,9

Jobbavdrag för näringsinkomster

–1,3

–1,2

–1,2

Riskkapitalavdrag

–0,1

–0,1

–0,1

Uppskjuten vinstbeskattning

–0,5

–0,5

–0,5

Sänkta arbetsgivaravgifter

–2,6

–4,8

–5,5

Avskaffad förmögenhetsbeskattning

–2,9

–3,0

–4,2

Nystartsjobb

–1,2

–1,2

–1,2

RUT-avdrag

–1,0

–1,0

–1,0

Sänkt dieselskatt

–0,2

–0,2

–0,2

Borttagen skatt på handelsgödsel & bekämpningsmedel

–0,4

–0,4

–0,4

Fribelopp i periodiseringsfonder (10'')

–0,4

–0,4

–0,4

Avskaffad delfinansiering 15 %

–2,5

–2,5

–2,5

Delsumma företagsbeskattning

–13,9

–16,1

–18,0

Slopad avdragsrätt för övriga utgifter

0,4

0,4

0,4

Slopad avdragsrätt mot statlig beskattning för resor inkl
-> 23 kr

–3,4

–4,1

–4,1

Slopad avdragsrätt mot statlig beskattning tjänsteresor och dubbelt boende

–0,5

-0,5

–0,5

Endast avdrag för p-sparande mot kommunal beskattning

–2,7

–2,7

–2,7

Avskaffat avdrag för förmån av personaldator

0,8

1,6

2,4

Slopad investeringsstimulans till bostäder

0,5

0,5

0,0

Räntebeläggning av obeskattade reserver (fribelopp 10'')

1,4

1,4

1,4

Höjd skatt på rulltobak

0,5

0,5

0,5

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter

4,8

5,2

5,1

Slopad skattreduktion för fackavgifter m.m.

4,0

4,2

4,4

Nej till regeringens företagssatsning

1,1

0,9

0,0

Trafikskadeavgift

2,0

2,0

2,0

Höjd egenfinansiering a-kassan

10,0

10,0

10,0

Höjda arbetsgiv.avgifter tfa sjuklön

2,5

2,5

2,5

Höjda arbetsgiv.avgifter tfa karensdag 2008

2,9

Minskat inflöde pga minskad kompensationsgrad i skatteutjämning, 85 till 80 %

–0,42

–0,42

–0,42

Delsumma

21,0

21,5

23,9

Underhållsfond

–0,4

–0,4

–0,4

Miljöstyrande skatter (förmånsvärde, sänkt energiskatt,
skatterabatt miljöbilar)

–0,1

–0,1

–0,1

Starta eget-sparande statlig del

–0,1

–0,2

–0,2

Sänkt fastighetsskatt 0,75 % + begr. tomtvärde

–5,6

–5,6

–5,9

Sänkt fastighetsskatt 0,4 % hyreshus

–0,8

–0,7

–0,7

Höjd reavinst till 30 % och begränsat uppskovsavdrag för bostäder

5,4

5,4

5,4

Skattereduktion för privatuthyrning av bostäder

0,1

0,1

0,1

Nej till höjd energiskatt

–0,4

–0,4

–0,4

Fortsatt CO2-skatt i handlande sektor

0,9

0,9

0,9

Inga intäkter från trängselskatt

–0,5

Flygskatt

–0,8

–1,1

–1,1

Ökat återflöde av euro. Socialfonden

0,9

0,4

Slopat anställningsstöd för långtidsarbetslösa

3,8

3,0

3,0

Överföring av sysselsättningsstöd -> UO 25 saldoneutralt

7,0

”Plus”-jobb

3,8

5,1

2,6

Utbildningsvikariat

1,2

1,2

Inv. källsorteringslok.

–0,3

–0,1

Delsumma

14,1

7,6

3,2

Totalt

–38,9

–48,1

–52,0

10 Fördelningsanalys

Det förslag till skattelättnader som Allians för Sverige presenterar syftar framför allt till att stimulera till arbete och att ge skattesänkningar till de grupper som behöver det allra mest, nämligen människor med låga och normala inkomster. Tabell 5 nedan visar hur skattesänkningarna fördelar sig på alla människor med arbetsinkomst över 0 kronor. Att de med låga inkomster får en förhållandevis liten andel av de totala skattesänkningarna i kronor räknat är inget konstigt. Utan inkomster är det som bekant svårt att erhålla skattesänkningar i nominella termer. Bland de 10 % av befolkningen som har de lägsta inkomsterna finns det i stor utsträckning studenter som jobbar extra och andra personer som inte i första hand lever på sina förvärvsrelaterade inkomster. Syftet med reformen är att sänka skatterna och öka incitamenten för den del av befolkningen som står eller bör stå till arbetsmarknadens förfogande. Om exempelvis studenter då räknas med i analysen riskerer den att bli missvisande.

Tabell 5. Förändrad genomsnittlig nettoinkomst av jobbavdraget per decil för individer med en arbetsinkomst (exklusive näringsinkomst) större än noll, år 2006, i kronor

Decil

Decilgränser, kronor (avser arbetsinkomst)

Genomsnittlig förändring av nettoinkomsten, i kronor och i %

% av den totala förändringen av inkomsterna

% av antal personer över 17 år och med en arbetsinkomst>0

1

0–23 400

100 (0,1)

0,1

10,0

2

23 401–71 300

3 900 (4,5)

4,8

10,0

3

71 301–126 800

6 600 (5,4)

8,2

10,0

4

126 801–132 500

7 900 (5,3)

9,9

10,0

5

132 501–185 600

8 800 (5,3)

10,9

10,0

6

185 601–221 800

9 600 (5,2)

11,9

10,0

7

221 801–251 000

10 300 (5,1)

12,9

10,0

8

251 001–281 900

11 100 (5,0)

13,8

10,0

9

281 901–322 800

11 100 (4,3)

13,8

10,0

10

322 801–

11 000 (2,9)

13,7

10,0

Totalt

8 000 (4,3)

100,0

100,0

Tabell 6 visar hur skattesänkningarna fördelas över personer med förvärvsinkomster över ett prisbasbelopp. Den decilgrupp som får procentuellt störst effekt av skattesänkningen är de som har månadsinkomster på omkring 20 000 kronor, dvs. tämligen normala nivåer, men även de med lägre inkomster än så får betydande skattesänkningar. För dessa grupper kan sänkta marginalskatter vara nog så viktiga. För människor med låga inkomster slår marginaleffekterna igenom på bred front varför det för många inte lönar sig att öka sitt arbetsutbud eftersom en eventuell löneökning ändå bara försvinner i ökade skatter och avgifter.

Tabell 6. Förändrad genomsnittlig nettoinkomst per decil för dem med en inkomst från förvärvsarbete överstigande 39 700 kronor (enligt SCB:s definition), av jobbavdraget, år 2006, i kronor

Decil

Decilgränser, kronor (avser bruttoinkomst)

Genomsnittlig förändring av nettoinkomsten, i kronor och i %

% av den totala förändringen av inkomsterna

% av antal personer över 23 år och under 65 år med en inkomst>39 700

1

0–148 000

3 200 (4,5)

3,7

10,0

2

148 001–194 700

5 400 (4,4)

6,2

10,0

3

194 701–223 000

7 300 (4,9)

8,4

10,0

4

223 001–246 600

8 400 (5,1)

9,6

10,0

5

246 601–268 800

9 400 (5,2)

10,8

10,0

6

268 801–293 600

10 100 (5,1)

11,6

10,0

7

293 601–323 000

10 700 (5,0)

12,3

10,0

8

323 001–366 300

10 900 (4,7)

12,5

10,0

9

366 301–455 600

10 900 (4,1)

12,5

10,0

10

455 601–

10 800 (2,7)

12,4

10,0

Totalt

8 700 (4,3)

100,0

100,0

Studenter har mycket att vinnsa på skattereformen. Jämfört med dagens regelverk kommer nästan en dubbelt så stor inkomst att kunna intjänas innan skatt uttages. Dessutom är marginalskatterna lägre vilket innebär att incitamenten att utöka sin inkomst stärks med detta jobbavdrag. Hur marginalskatterna slår i olika inkomstskikt framkommer i figur 2 nedan. Av denna kan man dra framför allt två slutsatser. Den första är att marginalskatten sänks betydligt för dem med låga och normala inkomster, helt i enlighet med det övergripande syftet, nämligen att öka incitamenten till arbete i de inkomstskikt som i dag totalt sett har höga marginaleffekter där exempelvis avtrappade bostadsbidrag effektivt äter upp en eventuell löneökning.

Figur 2. Skillnad i marginalskatter med Allians för Sveriges inkomstskattesänkningar jämfört med dagens regelverk

Image: MOT_200506_Fi_293-2.png

I diagrammet framgår att marginalskattesänkningarna når dem med månadsinkomster mellan ca 11 000 och 27 000 kronor, vilket i antal räknat är absoluta merparten av löntagarna på svensk arbetsmarknad. Av detta diagram framgår samtidigt den andra slutsatsen, nämligen den att ingenting händer dem med de absolut högsta marginalskatterna. Implikationen av detta är att det även på kort sikt framöver finns en hög straffbeskattning på hög utbildning. Allians för Sverige har dock kommit till den slutsatsen att det absolut viktigaste för Sverige är att få tillbaka de 1,5 miljoner människor i arbetsför ålder i Sverige som i dag har en alltför svag anknytning till arbetsmarknaden. Detta sker effektivast genom skattesänkningar i just det ovannämnda inkomstspannet. När ett större arbetskraftsdeltagande har uppnåtts återstår den viktiga frågan om att sänka marginalskatten på högre inkomster i syfte att premiera utbildning och flit.

Stockholm den 4 oktober 2005

Maud Olofsson (c)

Åsa Torstensson (c)

Kenneth Johansson (c)

Roger Tiefensee (c)

Margareta Andersson (c)

Eskil Erlandsson (c)


[1]

Prop. 2004/05:1 Bilaga 3 s. 21–22.

[2]

Siffran varierar mellan 8 och 22 % beroende på om vederbörande hade barn eller ej, och i så fall hur många.