Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett ekonomiskt råd som kan granska finanspolitiken utifrån ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv.
Riksbankens självstyre sedan 1992 har gett en stabil och långsiktig utveckling av penningpolitiken i Sverige. Detta har skapat en bättre ekonomi med låg inflation och låga räntor. Borta är tiden då penningpolitiken användes av politikerna för kortsiktiga politiska mål. I stället bedriver ekonomisk expertis en långsiktig penningpolitik med målet att hålla inflationen låg. Det är på tiden att även finanspolitiken bedrivs på ett sätt som gynnar svensk ekonomi på lång sikt.
Reformen av finanspolitiken med inrättande av bl.a. utgiftstaket gjorde att förtroendet för politiken ökade. EU:s stabilitetspakt tillsammans med målet om ett offentligt sparande på 2 % är också åtgärder som kan medverka till att göra finanspolitiken mera långsiktig. Tyvärr har regeringen börjat avvika från dessa principer. Utgiftstaket har de senaste åren hållits mera tack vare kreativ bokföring än hållbar finanspolitik. EU:s stabilitetspakt har frångåtts av flera länder vilket gör det troligt att inte heller Sverige behöver följa den. Regeringen håller inte heller målet om ett offentligt sparande på 2 % trots att vi befinner oss i en högkonjunktur.
När nu valåret närmar sig aviserar regeringen kortsiktiga finanspolitiska åtgärder som enligt grundläggande nationalekonomisk teori kommer att försämra svensk ekonomi på längre sikt. Höjda räntor, färre investeringar, svårare för svensk export och ökad import. Något måste göras för att motverka att finanspolitiken används till kortsiktiga politiska målsättningar.
Mitt förslag är att Sverige ska inrätta ett råd av ekonomisk expertis som granskar landets finanspolitik. Sådana ekonomiska råd finns redan i flera europeiska länder, bl.a. i Danmark. Syftet med ett sådant ekonomiskt råd är att det ska kunna granska finanspolitiken utifrån ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv och sedan offentliggöra resultatet. Rådet ska inte ha någon formell makt, men regeringen bör vara tvungen att bemöta rådets rapporter och vid behov förklara varför man politiskt vill genomföra förslaget trots långsiktigt negativa ekonomiska konsekvenser.
Förhoppningen är att ett expertråd ska vara opartiskt, opolitiskt och därmed en objektiv röst i den finanspolitiska diskussionen. Allt för att finanspolitiken i mindre utsträckning ska användas för kortsiktiga politiska syften och mer för långsiktiga ekonomiska syften.